Bloggar > Majjens blogg

Majjens blogg

Frippes fall - Ännu en skön historia

I maj fick jag ett mejl från Rickard. Han hade planer på att ta med sig familjen - inklusive två barn på 6 och 10 år - på en vandring i Abiskotrakten. Han hade gjort ett turförslag och bad mig om synpunkter. Ett par mejl skickades mellan oss innan sommartystnaden inträdde.

Men så - för ungefär en vecka sedan fick jag följande (lätt redigerade) mejl som jag fått Rickards tillåtelse att publicera:

Tjenare Håkan,

 Eftersom snö & vattenläget är som det är i sommar samt diverse småskavanker så blev det en lite kortare tur än planerat. Vi bestämde oss för att köra en tredagarstur med Frippes fall som mål.

 Efter en härlig lift upp till Aurora skystation började vårt äventyr. Najs väder och gott mod trots att vi startat vår färd från Skellefteå kl 05,00. Efter ett par timmar och lite besegrade höjdmeter slog vädret om till ett rejält regnande när 6-åringen som inte sovit i bilen blev rejält trött och vi bestämde oss för att slå läger ungefär där leden ner till Kårsavagge går efter Slåttatjåkka. 

 Dag två var det bara Frippes fall som hägrade. Barnen hade energi som aldrig förr och färden startade med både plaskande genom sumpmarker(jäklar vad blött det är i år) och vandring i 45 gradiga snöfält. Då jag kaxigt tog på mig rollen som kartläsare manade jag på truppen i tron att vi tältat på 1000 m höjd ungefär (vi låg betydligt lägre än så). Vi kom rätt till varje utlöpare och jokk men då det var dags för det fördömda fallet att uppenbara sig fanns ingenting förutom lemmings poo att skåda. Efter familjeråd och real frystorkat beslöt jag mig för att springa upp och ner för berget och leta efter det mytomspunna vattendrag som enligt legenden skulle finnas i området.

 Ju mer jag sprang desto mer gick det upp för mig att vi var och traskade betydligt lägre än planerat. I sista rushen upp efter bergväggen uppenbarade sig ett vilt och otämjt vattenfall och jag kände hur adrenalinet pumpade ut genom de dyngsura kängorna - det bara skrek "Frippes fall" om det vackra naturfenomen som virvlade runt den såphala klippväggen framför mig. Jag studsade ner till eftertruppen och berättade att jag troligen hittat den gömda skatten. Familjen skuttade efter upp efter klippan med renbajs på höger sida och lemmings poo på vänster sida. Barnen sprang i förväg och var i full färd med att kasta av sig kläderna då jag helt plötsligt minns bilderna jag sett på fallet och insåg att vi var vid fel jäkla vattenfall!

 Efter en snabb titt på kartan var det ju uppenbart att vi var vid den nedre sjön där jokken mynnade ut. Vi samlade oss och tog oss de sista metrarna upp efter klipphällorna till vad vi verkligen hoppas är ditt FALL, hursomhelst var det en magisk plats som vi garanterat kommer att besöka igen.

 Bifogar badbilder och hoppas att vi hittat rätt:-)

Och visst hade de gjort det!

Det var kul att få se fallet så vattenrikt. Mycket imponerande att hela familjen tog sig en dusch med tanke på hur sommaren har sett ut.

Fyra nya A-diplom har precis postats och är på väg till Skellefteå. 

Postat 2015-08-15 11:01 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Frippes fall - across the boarders thanks to Kalle

Sensommaren 2009 genomförde jag och Livskamraten vår första Sulitelmatur. Strax innan bron över Lajrrojåhkå kom en man ikapp oss. Det visade sig att han hette Karl-Erland Strand. Han visade sig tycka om vad en viss "majjen" skriver på Utsidan. Hans häpnad blev ganska stor när han förstod att det var just majjen han hade framför sig och att personen bredvid var Livskamraten.

Sedan dess har vi haft mer eller mindre regelbunden kontakt. Vi hörs av via mejl då och då för att berätta eller för att fråga om vad som är på gång.

Kalle (som han oftast kallar sig själv) beslutade sig efter något år att besöka Frippes fall och år 2013 var han där och fick sig ett diplom. Han skrev dessutom en artikel om vandringen här på Utsidan - Expedition Frippes fall.

För ett par dagar sedan fick jag ett mejl från Kalle. Jag har fått hans tillåtelse att publicera innehållet här i min blogg. Så här skrev han:

På väg till Kiruna och starten för årets fjällvandring i Nikkaluokta hamnade jag, efter tågbytet i Boden, i samma kupé som två mogna danska damer. Dessa berättade att de nu skulle genomföra sin sjunde gemensamma fjällvandring i de svenska fjällen. Det var alltså frågan om erfarna vandrare och de var dessutom rikt utrustade med t ex diverse kartor, både original och kopierade.

- Men vi har också med oss inspiratationslitteratur, påpekade den ena och höll fram en artikel.
Jag häpnade. Artikeln var skriven av en viss karlerland och hade titeln Expedition Frippes fall. Självfallet blev jag tvungen att ge mig till känna och hjälpte dessutom damerna med att pricka in fallens exakta position, ge dem en del tips om hur man hittar dit etc.
Damerna, som redan var fast beslutna att bli de första danskarna på platsen, intygade nu unisont att de inte tänkte nöja sig med några B-diplom om de hittade dit.
Frippes fall har alltså nu blivit en internationell angelägenhet och jag bugar min underdånigt inför denna framgångssagas upphovsman. Om jag emellertid får komma med ett litet råd skulle detta bli att du nu byter din pseudonym på Utsidan från majjen till Frippe.  Detta för underlätta för dina internationella kontakter. Du är ju trots allt A1.  Risken med bytet är emellertid att du då kanske kommer att få börja skriva autografer.

Bara lite senare får jag ett kompletterande mejl:

Historien har dessutom ännu en poäng. En av dagarna jag var i Saltoluokta grep en man plötsligt tag i mig och sa "Dig känner jag igen!". Mannen visade sig vara "NN" (jag tog bort hans namn), tidigare personalchef på TV2, som jag träffade i Alkavare kapell under kyrkhelgerna 2000 och 2002. Medan vi stod och bollade gamla minnen kunde jag inte hålla mig utan berättade historien om danskorna för honom och hans sällskap. Då säger en av dessa "Den artikeln har jag också läst!" 

Kalle kallar sig karlerland på Utsidan.

Postat 2015-08-06 11:27 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Abisko med barn

Då och då får jag frågor via mejl om olika färdvägar till fjälls. Ofta handlar det om Abisko. Jag har här kopierat in den senaste mejlkonversationen i detta ämne eftersom jag tror att det kan intressera fler. Denna gång handlar det om vandring med barn.
Tjenare Håkan,
Har med glädje läst igenom det mesta av dina berättelser om vandringarna i området runt Abisko.
Har så smått börjat ta med barnen (7 och 10 år) till fjällen på lite äventyr.
Förra året var vi tre dagar i kärkevagge och Trollsjön.
I sommar är tanken att vandra 4-5 dagar runt Abisko. Planen är väl i stort att gå:

1. Björkliden-Låktatjokkastugan (Tältplatser, svårighetsgrad)
2. Låktastugan-Latnjavaggi-forskningsstationen (Tälta vid forskningsstationen någonstans, svårighetsgrad)
3. Mot frippes fall eller kårsavaggestugan
  * Finns det tältplatser vid eller i närheten av fallet?
  * Antar att det är mer tältplatser nere i dalen (lämpligare med barn, svårighetsgrad på dessa alternativa rutter)
4. Mot Abisko
  * Följa Kårsavagge eller upp mot Njulla och liften?
  * Hur bör man gå mot Njulla på bästa sätt?


Hej!
Vad kul att ha inspirerat till turer i detta område. Extra trevligt att du tar med era barn i så pass tidig ålder på vandringar. Min egen erfarenhet är att om man bara låter barnen bestämma tempo och rastplatser mm, så orkar de gå längre än man förväntar sig och de har roligare på färden.
De fyra delar som du har delat in färden i är mycket olika när det gäller svårighetsgrad rent fysiskt.
Del 1 är i det närmaste 10 km uppför med en höjdskillnad på ca 900 meter. Det är tufft.
Del 2 är ca 6 km i varierad (vacker) fjällterräng. En del upp i början men mycket ner mot slutet.
Del 3 (om jag väljer Frippes fall) är ca 3 km småkuperat
Del 4 ca 7 km småkuperat.
Här följer mitt förslag 
Dag 1: Följ stigen från Björkliden upp mot Låktastugan, men gå inte ända fram. Låt barnen bestämma. Här kommer ett litet men... Jag har nämligen aldrig vandrat den där stigen. Jag är däremot övertygad om att det finns skapliga tältplatser. Mitt förslag är att du startar en tråd på Utsidan och frågar. Du kommer att få bra svar - jag lovar. (7 km?)
Dag 2: Gå upp till Låktastugan och ät var sin underbar våffla till lunch. De är magiska. Gå sedan söderut från stugan in i Guoblavaggi. Efter ett par km svänger ni upp - österut, till vänster - upp i det som kallas Harpasset. (Namnet finns inte på kartan.) Precis när ni kommit upp för den branta (men ganska korta) backen ska ni stanna. Uppe till vänster - ca 50-75 m från leden (dåligt markerad) gömmer sig en helt underbar tältplats som jag beskrivit ganska noga i en av mina Abisko-texter (jag tror det är den senaste). DÄR ska ni övernatta. (Ca 6 km)
Dag 3: Fortsätt ner i Latnjavaggi, och följ stigen förbi forskningsstationen. Om vädret är dåligt så följer ni den mycket branta och spännande stigen ner till Kårsavaggestugan. Men gör det bara i nödfall. Vid acceptabelt väder gör ni så här istället: Precis när stigen svänger till höger - över bäcken - så väljer ni att svänga vänster istället och vandrar på sviktande hedar fram till Frippes fall. Då och då under promenaden kan ni leta er fram till kanten och njuta av utsikten ner i Gorsavaggi. Det finns helt fantastiska tältplatser precis ovanför fallet, bara några meter från bäcken. Skickar ni ett foto därifrån till mig så får ni dessutom var sitt diplom. Är det en duschbild ni skickar så får ni diplom av ädlare kvalitet :-)  (Ca 7 km)
Dag 4: Fortsätt österut ovanför dalgången. Gå gärna rakt över Slåttatjåkka och sedan fram till liften. Njut av färden ner. (Ca 7 km fram till liften)
Nej, det är inte ENBART för att få dela ut fyra diplom som jag förespråkar Frippes fall istället för Kårsavaggestugan. Dalgången är framförallt inbjudande från stugan och inåt. Ni kommer att färdas utåt och hamnar efter ett tag i björkskog som inte är speciellt trevlig.
Nå, om ni nu ändå väljer din ursprungliga plan så finns det flera ok tältplatser vid Låktastugan. Strax söder om forskningsstationen i Latnjavagge finns helt underbara möjligheter att tälta. Nere vid Gårsastugan är det värre. Öster om stugan har jag dålig koll, men inåt dalgången har jag tältat en dryg km väster om stugan.
Håkan

Postat 2015-05-19 19:33 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Abisko - mina favoriter

Jag fick en förfrågan från Björn. Han och kompisen ska snart göra en tur i Abiskotrakten och han bad mig skriva en lista på "måstena" i området. Jag började skriva, men upptäckre att svaret blev ganska innehållsrikt. Kanske fler är intresserade? Därav detta blogginlägg.

Hej Björn!
Här kommer mina "måsten" i Abiskotrakten.
Först och främst: Plocka fram BD 6:an och lusläs min senaste artikel från Abisko och följ med på kartan. Artikeln heter Abiskoalperna för sista gången?  Den innehåller nästan samtliga mina favoritplatser i Abisko. De två platser som inte finns med i den artikeln är punkterna 5 och 6.

Följer man texten i artikeln, så dyker platserna upp i följande ordning:

1) Start i Katterjåkk och första övernattning vid sandstranden vid Gatterjavri.
Jag kan inte tänka mig en skönare start på en fjälltur. Stationen ligger precis i trädgränsen, och efter bara några hundra meter är man uppe på kalfjället. Detta är speciellt tacksamt myggrika somrar. Ljusspelet över sjön är magisk fyra kvällar av fem. Solen sänker sig över sjön och gömmer sig så småningom bakom Gattercohkka. Ofta leker dimmorna i den dalande solen. En vackrare kvällsvy får man leta efter.

2) Gamla leden söderut genom Dossagemvaggi. Den är ju lite svårare än den nya, men mycket vacker. Hela dalgången ände ner till Valffojåkka är sevärd. Inte direkt lättvandrad trots att där finns en led - men vacker.

3) Att titta ner på Gorsajökeln uppifrån Gorsacohkka går inte av för hackor. Utsikten in mot de norska fjällen är också mycket njutbar.

4) Att sänka sig sakta ner i Gorsavagge från söder - ungefär i höjd med stugan - är nog mina absoluta favorit-kilometrar i Abisko över huvud taget. Det är så fantastiskt inbjudande och vackert samtidigt som det bjuder på en hel del (ofarlig) dramatik. Att gå ner "min" väg är betydligt vackrare än att följa leden från Abiskojaure över fjället.

5) Guoblavagges mynning mot Gorsavagge. Att ta sig upp ur Gorsavagge på norra sidan är både brant och kämpigt, men säkert. Den vanligaste vägen är nog upp i Latnjavaggi där det finns en tydlig stig. Oftast har jag valt att ta mig upp väster om Guoblacorru, men om man närmar sig kvällen, så rekommenderar jag att gå upp i Guoblavagge. Det erbjuds fantastiska tältplatser med en grym utsikt in över Gorsajökeln och bergstinnarna ovanför. En gång hittade jag en liten hylla med precis så mycket plats som behövdes för mitt lilla Nallo2, strax intill ett vattenfall. Det var inte den tystaste tältplatsen jag använt, men den mest spännande. En annan gång tältade jag i vaggens mynning ut mot Gorsavagge.

6) Utsikten från Piran (toppen som ligger 1½ km SO Trollsjön) är den häftigaste runt-om-vyn i området. Gorsavagge, Gorsajökeln och Kärkevagge (ursäkta stavningen) öppnar sig åt tre olika håll.

7) Kärkevagge. Denna kända blindtarm är en jättelabyrint av stenblock och kullar. Den är mycket speciell att leka kurragömma i. Många besöker den längs någon av stigarna. Men... INGET kan konkurrera med att en klar dag stå på toppen av den sydostligaste branten och titta ner i dalgången, på den turkosblå sjön och på myllret av klippblock. Jag och sönerna vandrade sedan ner i dalgången, vilket givetvis är mycket slitsamt för knäna. Det är enklare att hitta rätt väg om man tar sig upp ur vaggen än att klättra ner. OM ni väljer att vandra ner så ber jag er att läsa min beskrivning mycket noggrant.

8) Låktatjåkka fjällstation. När jag planerar mina vandringar i området försöker jag lägga dem så att jag får vara så ensam som möjligt (vilket inte är så lätt i detta område). Min allra första tur här var dessutom en ensamvandring. När jag kom fram till Låktatjåkka fjällstation en solig förmiddag träffade jag Marie som satt på trappan och solade. Hon lånade ut ett liggunderlag och bad mig slå mig ner i väntan på att det skulle bli dags att ordna lunch. Jag blev förälskad i både Marie och fjällstationen. Sedan dess har det blivit tradition att passera här. Någon gång har det blivit övernattning, bastu och 3-rättersmiddag. Det minsta jag intagit är en våffla med västerbottenost och hjortronsylt.

9) Den gömda tältplatsen i Harpasset. En av tältplatsernas topp-3.

10) Forskningsstationen i Latnjavaggi (under förutsättning att där finns personal som har tid (och lust) att berätta lite om sin verksamhet. Jag har haft turen att två gånger träffa på professor Ulf Molau. Det var för övrigt han som gjorde att jag på min första tur i området hittade...

11) Frippes fall. Hur det gick till när jag hittade Frippes fall kan man läsa i min allra första artikel här på Utsidan - Två vandringar i Abiskotrakten.  Hela historien om fallet tänker jag inte dra här, men kan läsas i detta blogginlägg. Jag ser fram emot att få skicka ett par diplom.

12) Linbanan ner till Abisko. Det känns fantastiskt att kunna avsluta en fjällvandring på detta sätt - åtminstone i vackert väder.

13) Den första ölen på Abisko turist.

Det är svårt det här... Jag vill ju egentligen inte välja bort något område. Allt har sin tjusning - mycket beroende på väder och sällskap.

Om jag till sist ska försöka mig på en personlig rangordning av dessa platser, så blir det nog så här (just nu)...

4 - 11 - 7 - 9 - 1 - 5 - 6 - 3 - 2 - 12 - 8 - 10 - 13

Att kalla denna lista för en topplista över Abiskotraktens sevärdheter är lite övermaga. Här finns inte ett ord om massiven runt Lapporten eller söderut mot Mårma. Inte heller finns norra sidan av Torne träsk med. Dock hoppas jag att du - eller någon annan - kan ha glädje av mina favoriter.

Postat 2014-02-01 10:30 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Frippes fall

Frippes fall fortsätter att leva sitt eget liv. Nu senast fick jag bildbevis från tre personer som inte läst ett ord om fallet. Det vars stugvärden i Kårsavagge som tipsade om stället. Detta gör att förra säsongen - 2012 - är det diplomtätaste året sedan starten - 10 stycken. Jag har nu totalt delat ut 16 A-diplom och lika många B-diplom.

Har ni inte en aning om vad jag skriver om? Läs då dessa två blogginlägg och boka sedan en vandring dit.

Blogg 1

Blogg 2

Kolla in den här också.

Frippe/Majjen/HåkanF

Postat 2013-05-28 17:49 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
Sida: 1 2 3 4 Nästa Sista 

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

 

Logga in