Vi funderar på att gå i Sarek men är inte så förtjusta i vad. Vad upp till knäna i är ok, dock inte i de allra stridaste vattnen, men inte värre än så. Vi har en gång gått Kisurisstugan - Goupervagge - Alkavagge - (roddbåt vid Alkavare kapell) - Tarraloupalstugorna, men finns det några andra alternativ där man inte riskerar allt för stygga vad. Tidsmässigt gäller det senare hälften av augusti.
Sarek utan vad
- Trådstartare Vindskydd
- Start datum
Ovan Rapadalen
Vid fel väderlek kan det säkert bli knepiga vad lite varstans i Sarek men...
Aktse - Bakom Skierffe - på kanten ovan Rapadalen - ner i dalen mittför renvaktarstugan - nedanför Skoarkki-massivet - upp i Snávvávágge - Bielavarasj hade bara snälla vad när jag gick där för några år sedan (början på augusti). Svåraste passagen var ner från Snávvávágges norra ände där det var ganska otäckt brant (Passagen av Gierdogiesjtjåhkkå var också knepig men det hade kunnat undvikas om vi hade gått högre upp, Fowwe ska ha beskrivit den här passagen bra någonstans (sin blogg?)).
För att undvika Tjågnårisjågåsj (hur får man till de där krokiga n:en...?) är det kanske bättre att därefter sikta på bron över Guhkesvákkjåhkå och gå mot Suorva eller Saltoluokta. Har dock inte gått denna sträcka så jag hoppas att någon annan kan fylla i ang. vaden där.
Tillägg: Om du vill ta dig över Tjågnårisjågåsj kan det vara värt besväret att gå ända ner nära utloppet i Ráhpajåhkkå. Sedan kan du följa Christians förslag ovan.
Kom på ett alternativ efter Guhkesvákkjåhkkå-bron som innebär att man går norrut i Guhkesvágge förbi Skanábákte och sedan viker upp åt höger någonstans vid höjden 1274 och därefter via sjön 1074, runt Átjek-sjöarna, till Sliehkkojávrre och ner till Suorva (ska finnas beskriven i detalj här på utsidan). Har inte gått där heller ännu men sträckan finns inritad i framtida ruttplaner.
Vid fel väderlek kan det säkert bli knepiga vad lite varstans i Sarek men...
Aktse - Bakom Skierffe - på kanten ovan Rapadalen - ner i dalen mittför renvaktarstugan - nedanför Skoarkki-massivet - upp i Snávvávágge - Bielavarasj hade bara snälla vad när jag gick där för några år sedan (början på augusti). Svåraste passagen var ner från Snávvávágges norra ände där det var ganska otäckt brant (Passagen av Gierdogiesjtjåhkkå var också knepig men det hade kunnat undvikas om vi hade gått högre upp, Fowwe ska ha beskrivit den här passagen bra någonstans (sin blogg?)).
För att undvika Tjågnårisjågåsj (hur får man till de där krokiga n:en...?) är det kanske bättre att därefter sikta på bron över Guhkesvákkjåhkå och gå mot Suorva eller Saltoluokta. Har dock inte gått denna sträcka så jag hoppas att någon annan kan fylla i ang. vaden där.
Tillägg: Om du vill ta dig över Tjågnårisjågåsj kan det vara värt besväret att gå ända ner nära utloppet i Ráhpajåhkkå. Sedan kan du följa Christians förslag ovan.
Kom på ett alternativ efter Guhkesvákkjåhkkå-bron som innebär att man går norrut i Guhkesvágge förbi Skanábákte och sedan viker upp åt höger någonstans vid höjden 1274 och därefter via sjön 1074, runt Átjek-sjöarna, till Sliehkkojávrre och ner till Suorva (ska finnas beskriven i detalj här på utsidan). Har inte gått där heller ännu men sträckan finns inritad i framtida ruttplaner.
Senast ändrad:
Är man tidigt ute kan man utnyttja snöbryggor högre upp för att helt slippa denna jokk. Samtigt har jag varit med om starkt stridande lårdjupt i denna vid vadstället. Vattnet är alltid mycket kallt då det rinner direkt från glaciären. Bäst är att vänta till morgonen för vad.
Tobbe C sa:
Denna sträcka är inga problem med vad, är som sagt Tjågnåris som kan vara bökig. Jag har oftast tagit den nedanför vattenfallet. Tidigt på året brukar det vara snöbryggor även vid "normal vadet". Bara en gång har jag varit tvungen att gå ned till utloppet.
Gick en tur i somras som var fin och inte innehöll några vad att tala om;Tarraloupalstugorna till övre njoatosvagge, sen upp i jiegnavagge till luottolahkto, ner i noajdosvagge eller vad det heter och upp i lullivagge, sen över gådotjockobron, förbi stuor jiertta och pårek ner till kvikkjokk.
Min syn på vad stämmer bra med eran. Helst inte över stövlarna och absolut inte över knäna. Men även jag går gärna i Sarek och håller mig då högt uppe i vattensystemen, där jokkarna inte hunnit bli så stora. Jag går helst tidigt på året, direkt efter midsommar, och då finns det ju en del snöbryggor över jokkarna och även snöfält över blockmarkerna. Å andra sidan är det mycket smältvatten. Det är viktigt att ha reservtid så att man kan vänta, gå runt eller vända om så behövs.
En variant på tidigare lämnade förslag är att utgå från Kvikkjokk och gå direkt upp på Prinskullen, vada Låptåvákkjávrre 300 meter nedströms utloppet och på så sätt nå Njoatsosvágge. Där vadar jag den nedersta sjön vid utloppet. Fortsättningen går runt Tsähkkok via Jiegnavágge eller enklare, runt Tjågnåristjåkkå ner i Sarvesvágge. Via Niejdariehpvágge till Álgavágge. Guopherjokken vadar man 300 meter uppströms sammanflödet med Ahkajåhkkå. Där är den bred och jag tror knappt där kan bli för mycket vatten. Sen är det bara att gå Ruothesvágge ut ur parken och hoppas att Smailajokken sköter sig.
Hälsn Pelle
En variant på tidigare lämnade förslag är att utgå från Kvikkjokk och gå direkt upp på Prinskullen, vada Låptåvákkjávrre 300 meter nedströms utloppet och på så sätt nå Njoatsosvágge. Där vadar jag den nedersta sjön vid utloppet. Fortsättningen går runt Tsähkkok via Jiegnavágge eller enklare, runt Tjågnåristjåkkå ner i Sarvesvágge. Via Niejdariehpvágge till Álgavágge. Guopherjokken vadar man 300 meter uppströms sammanflödet med Ahkajåhkkå. Där är den bred och jag tror knappt där kan bli för mycket vatten. Sen är det bara att gå Ruothesvágge ut ur parken och hoppas att Smailajokken sköter sig.
Hälsn Pelle
Av de två gånger jag har vadat den så har ena varit relativt enkel kängvadning (stav behövdes dock för att se hur djupt det var, omjöligt att se botten vid större djup än 5 cm), den andra gången var vi flera grupper som sökte vad uppåt och neråt innan vi till slut gick över där det var strid ström och strax över knäna som djupast - det var svårt att få ner foten i någon annan riktning än nedströms.
En nästan helt vadfri tur kan ju annars vara en fram-och-tillbaka Surova-Bierikjavvre-Suorva, tar man Sliekok-vägen ena hållet och Nienndo-vägen åt andra hållet så får man lite vägvalsvariation också.
Hur är det med vaden över Tjuoldajåhkå vid utloppet av Laptakvakkjavrre och Njoatsosjåhka vid utloppet av Lulep Njoatsosvagge, kan de inte ställa till besvär? Om de är möjliga tänker jag mig följande rutt: Akkastugorna - Kisurisstugorna - Ruohtesvagge ( här är smaijlajohkå kanske ett hinder) - Alggavagge - Niejdariehpvagge - Sarvesvagge - runt Tjgnåristjåhkkå - Njoatsosvagge -Låptåvagge - Tjuoldagårsså - Ruonasgårsså - Vallevagge- Prinskullen - Kvikkjokk. Om de ovannämnda vattendragen är omöjliga kan ett alternativ vara att istället mellan Sarvesvagge och Vallevagge gå Jiegnavagge - längs Luohttojåhkå - Njoatsosvagge - längs Vassjajåhka - längs Buojdes.
Det är klokt att även planera för alternativ B och C, precis som du gör här ovan. Och ha tid så det räcker. Som vanligt gäller ju att alla vattendrag kan bli svåra/omöjliga när det regnar ihållande eller vid stark värme som smälter snö och is.
Vadet 300 meter nedströms utloppet ur Låptåvákkjávrre är lätt att hitta där jokken är som bredast. Om du kommer från norr letar du på ett litet (eller flera) stenröse som markerar bästa platsen. Här finns ett antal (utlagda?) stenar (under vattnet) som bildar en liten forströskel. På dessa går man någorlunda enkelt tvärs över till en långsmal ö. Fortsätt ön nedströms och vada resten. Där syns också ett eller flera rösen på landsidan.
Vadet vid utloppet av Lulep Njoatsosjávrre har jag inte haft några bekymmer med. Man går enklast på sjöbotten innan strömmen tar vid. Ungefär stöveldjupt. Vid hård vind från nordväst kan möjligen vågorna vara ett problem. Men jokken går också att vada någon km längre ner, nedanför en sträcka med forsar och fall.
Ett bra reträttalternativ är att gå ur Sarvesvágge eller Njoatsosvágge västerut, passera Tarraluoppalstugorna, de båda Buojdes-sjöarna och vidare mot Vallevagge och Kvikkjokk (Linnés väg). Buojdesjåhkå är normalt inget problem, kan vadas vid utloppet eller längre ner.
Du nämner även Luohttojåhkå, utan att jag riktigt förstår sammanhanget. Denna jokk måste vadas av dem som går upp eller ned genom Njotsosvágge. Detta är emellertid ett stort vattendrag, och jag själv skulle inte våga mig på ett vad här utom möjligen vid lågvatten. Och då nere i videt på svämkäglan där jokken delar upp sig lite. Förr fanns det en bro längre upp, säkert inte utan anledning.....
Lycka till önskar Pelle
Vadet 300 meter nedströms utloppet ur Låptåvákkjávrre är lätt att hitta där jokken är som bredast. Om du kommer från norr letar du på ett litet (eller flera) stenröse som markerar bästa platsen. Här finns ett antal (utlagda?) stenar (under vattnet) som bildar en liten forströskel. På dessa går man någorlunda enkelt tvärs över till en långsmal ö. Fortsätt ön nedströms och vada resten. Där syns också ett eller flera rösen på landsidan.
Vadet vid utloppet av Lulep Njoatsosjávrre har jag inte haft några bekymmer med. Man går enklast på sjöbotten innan strömmen tar vid. Ungefär stöveldjupt. Vid hård vind från nordväst kan möjligen vågorna vara ett problem. Men jokken går också att vada någon km längre ner, nedanför en sträcka med forsar och fall.
Ett bra reträttalternativ är att gå ur Sarvesvágge eller Njoatsosvágge västerut, passera Tarraluoppalstugorna, de båda Buojdes-sjöarna och vidare mot Vallevagge och Kvikkjokk (Linnés väg). Buojdesjåhkå är normalt inget problem, kan vadas vid utloppet eller längre ner.
Du nämner även Luohttojåhkå, utan att jag riktigt förstår sammanhanget. Denna jokk måste vadas av dem som går upp eller ned genom Njotsosvágge. Detta är emellertid ett stort vattendrag, och jag själv skulle inte våga mig på ett vad här utom möjligen vid lågvatten. Och då nere i videt på svämkäglan där jokken delar upp sig lite. Förr fanns det en bro längre upp, säkert inte utan anledning.....
Lycka till önskar Pelle
