”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

Av: Tim Marklowski

Närbild på en klättersko
”Frågan är var gummiblandningarna kommer ifrån – och vad de innehåller" säger professor Thilo Hofmann, miljövetare vid Wiens universitet.
Foto: Aaron Kintzi / CeMESS

Den österrikiska miljöforskaren Dr. Anya Sherman vid Wiens universitet är en hängiven klättrare. På en konferens 2024 träffade hon Thibault Masset från École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) – en forskarkollega med samma intresse.

”Vi båda kände väl till de svarta spåren på väggarna i klätterhallarna, som kommer från skornas sulor”, berättar Sherman.

Diskussionen väckte en idé till vidare forskning och ett gemensamt projekt. Med en maskin som simulerar mänsklig inandning samlade Anya Sherman in luftprover i fem boulderinghallar i Wien, samt prover från hallar i Frankrike, Spanien och Schweiz.

Förhandsresultaten sommaren 2024: höga halter av kemikalier i inomhusluften – ämnen som annars förknippas med slitage från bildäck.

Publicerat i vetenskaplig tidskrift

I april 2025 publicerades resultaten officiellt – och de var oroande.

”Värdena är bland de högsta som uppmätts globalt, jämförbara med flerfiliga motorvägar i storstäder,” säger professor Thilo Hofmann, huvudansvarig forskare på institutionen vid Wiens universitet.

När forskarna analyserade 30 par klätterskor hittades flera problematiska ämnen, däribland 6PPD – kemikalier som används i bildäck för att förhindra att gummit bryts ner. De är kopplade till fiskdöd i vattendrag. Effekterna på människors hälsa är ännu oklara, men Hofmann understryker:

”De här ämnena hör inte hemma i luften vi andas. Det är klokt att agera innan vi känner till alla risker, särskilt för känsliga grupper som barn.”

Enligt forskarna vilar ansvaret på två aktörer: klätterhallarna och skotillverkarna. De förstnämnda måste säkerställa effektiv ventilation och regelbunden rengöring, medan tillverkarna bär det största ansvaret för materialens innehåll.

En kvinna sitter och arbetar med provrör. I bakgrunden syns en klättrare på en klättervägg.
Dr. Anya Sherman samlar in partiklar från luften i Wiens boulderinghallar med en impinger.
Foto: Aaron Kintzi / CeMESS

Delat ansvar mellan hallar och tillverkare

Benjamin Jordi, vd för schweiziska klätterhallarnas branschorganisation (VSBK), håller med.

”Vi informerade omedelbart våra medlemmar om resultaten och betonade vikten av ventilation och städning,” säger han.

Särskilt utsatta är anställda som sätter leder – de bör bära skyddsmasker.

”Vi kommer snart att ta fram ett policydokument med krav även riktade mot tillverkarna.”

Hos Patrick Hilber, vd för Kletterzentrum Gaswerk AG med tre hallar i Schweiz, väcker resultaten ingen panik: 

”Det här bekräftar snarare vår strategi,” säger han.

”Vi har redan satsat på avancerade ventilationssystem för att hantera magnesiadamm och dålig lukt. Luften i våra boulder-lokaler byts helt ut på fyra minuter.”

Men Thomas Schmid, ordförande i Vidmar Boulder Association och tidigare landslagsklättrare, oroas över mindre anläggningar:

”För små ideella hallar är industriell ventilation ingen realistisk lösning. Vi behöver säkra klätterskor, så att prisvärda träningsmöjligheter kan finnas kvar.”

Skotillverkare brister i transparens

Och hur reagerar skoföretagen?

Scarpa avböjer att kommentera. La Sportiva meddelar att ett uttalande är på väg och att 90 procent av deras sulor kommer från Vibram.

Vibram uppger att inga av de identifierade ämnena tillsätts i deras produkter, men att de kan förekomma i kanterna – som produceras av andra leverantörer. Tester i ett externt laboratorium visade inga spår av de skadliga ämnen som uppmätts i hallarna.

Att labbet inte hittade ämnena förvånar inte professor Hofmann:

”Alla laboratorier har inte den tekniska kapaciteten, och resultatet beror också på vilka koncentrationer man mäter.”

Han finner ändå Vibrams förklaring trovärdig:

”Frågan är snarare var gummiblandningarna kommer ifrån och vad de redan innehåller.”

Forskarna betonar vikten av samarbete mellan akademi och industri. De har föreslagit flera gemensamma projekt till Vibram, men ännu utan framgång.

Trots det är dialogen öppen, och Hofmann är försiktigt optimistisk.

”Klätterbranschen har generellt visat en lösningsorienterad inställning,” säger han.

En man står och tittar upp mot en klättervägg.
Många klätterhallar har redan installerat avancerade ventilationssystem – inte minst för att hantera magnesiadamm och dålig lukt.
Foto: Nathan Cima on Unsplash 

Fakta: Så kan du minska riskerna i klätterhallen

  • Undvik rusningstid.
  • Välj hallar med god ventilation.
  • Påminn personalen om att vädra.
  • Ta inte med små barn till boulderrum.
  • Känsliga personer kan använda mask tills mer är känt.
  • Använd flytande kalk – magnesiadamm påverkar också luftkvaliteten.
  • Klättra utomhus när det är möjligt.

6PPD: Riskfylld kemikalie i gummi

Forskare vid Wiens universitet har identifierat kemikalien 6PPD i luften i klätterhallar, från skosulornas slitage. Kemikalien 6PPD används framför allt i bildäck, för att skydda däcken mot nedbrytning, Men när 6-PPD reagerar med luftens ozon omvandlas ämnet till 6-PPD-Q. Det sprids sedan i miljön, särskilt via dagvatten som sköljer ut däckpartiklar i vattendrag.

6-PPD-Q har visat sig giftigt för vattenlevande organismer. Även låga halter kan störa ekosystem och hota biologisk mångfald. Effekterna på människors hälsa är ännu inte helt kända, men spår har hittats i urinprov, vilket tyder på att ämnet kan tas upp i kroppen. Forskning pågår om möjliga hormonstörande och cancerframkallande effekter.


Läs mer

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Många människor hamnar utanför friluftslivet redan från unga år. Det vill projektet Beyond Horizons ändra på.
Utsidans medlem Hans Leghammar reflekterar över vad vi lärt oss sedan olyckan och ställer sig frågan: Hur får man tur på skidturen när man har riktig ... 4 kommentarer
Vet du inte vad du ska använda årets bidrag till? Här får du tipsen!

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips