”Som ett bibliotek – fast med frilufts- och sportutrustning”

– Jag pratade precis med Fritidsbanken i Malmö. De skulle kunna låna ut tio gånger så mycket friluftsutrustning som de har inne – så stor är efterfrågan, berättar Henric Byström, kommunikationschef på Fritidsbanken.

Idén kan tyckas enkel. Privatpersoner och företag skänker längdskidor, ryggsäckar, tennisracketar och annat till den lokala Fritidsbanken. Personalen kontrollerar att kvaliteten är bra. En del prylar repareras, från andra plockas reservdelar, men det mesta hamnar direkt på hyllorna. Sedan kan besökare låna utrustning upp till 14 dagar. Inga depositioner, inga förseningsavgifter, inga krav på ersättning ifall något går sönder.

Efter användningen besiktigas utrustningen och görs redo för nästa låntagare.

Politisk förankring en förutsättning

I praktiken är det ett omfattande arbete att starta en Fritidsbank, berättar Henric Byström.

– En del drivs som lokala föreningar, men vi har insett att det är bättre om en kommun är huvudansvarig, med en bred politisk uppslutning. Då säkrar vi långsiktigheten i verksamheten.

– Ju tidigare vi kommer in i processen, desto enklare brukar det flyta på. Det kan gälla allt från var lokalen bör ligga, till att diskutera från vilka olika budgetar finansieringen kan komma. Hjälpen baseras på erfarenheter från de 12 år som Fritidsbanken har funnits.

Därför krävs många samtal med olika enheter inom kommunen, och med alla politiska partier. Det skapar engagemang, förståelse och långsiktighet, menar Henric Byström.

– Det finns ingen tydlig övervikt åt det ena eller andra politiska blocket, bland de 122 kommuner där Fritidsbanken finns. Det brukar finnas enighet över partigränserna kring Fritidsbankens effekter, som att folkhälsan kan öka om fler kommer ut i naturen.

Barn till ensamstående avstod från aktiviteter

Föreningen startades år 2013 av Carina Haak, diakon i svenska kyrkan i det lilla samhället Deje. I sitt arbete hade hon mött ensamstående mammor som inte hade råd att låta barnen vara med på fritidsaktiviteter. Hon fick med sig lokala aktörer på idén att samla in utrustning för att sedan låna ut. Och det skulle inte vara ett socialt stigma att låna grejer: Fritidsbanken skulle vara öppen för alla, oavsett inkomst.

Dessutom var det ett miljöinitiativ – att folk delar på produkter, i stället för att alla köper egna.

Fritidsbanken i Deje uppmärksammades i media, och snart följde fler kommuner efter. Fritidsbanken har sedan dess spridits över Sverige – och vunnit mängder av priser och utmärkelser, allt från ”Svenska Barnidrottspriset” till ”Årets Återanvändare”.

– I dag är runt häften av våra låntagare över 20 år. Men vi har fortfarande en begränsning: kläder samlas inte in – det skulle krävas för stora resurser att tvätta, reparera och hantera.

Efterfrågan på friluftsprylar ökar

Under pandemin växte intresset för friluftsutrusning och har fortsatt att växa, berättar Henric Byström. Så pass att efterfrågan hos Fritidsbankerna ofta är större än utbudet, särskilt under skolloven. Här kan friluftsföretagen göra skillnad.

– Det händer att lokala butiker skänker varor som de inte blir av med. Men vi hoppas att även varumärkena börjar skänka mer.

Samtidigt poängterar Henric Byström att det måste handla om donationer utan motkrav. Fritidsbankerna tillåter inte sponsring.

– Vi är många som delar på varumärket och då blir det svårt att skapa lokala eller nationella associationer till enskilda företag.

Kommer det klagomål från butiker och varumärken, om att Fritidsbanken tar deras kunder? Nej, menar Henric Byström.

– Tvärtom säger flera företag att de gynnas när fler får prova på olika prylar, och blir nyfikna.

Norsk motsvarighet i 200 kommuner

Intresset har varit stort från andra länder, såsom Kanada och Japan, berättar Henric Byström. Men såvitt han känner till finns liknande verksamhet än så länge bara i Norge, där kallad BUA. Där startades liknande initiativ redan på 1970-talet, och år 2014 samlades de under namnet BUA. I dag finns cirka 270 BUA-centraler fördelade på 200 norska kommuner.

– Här i Sverige minskade kommunernas intresse under lågkonjunkturen, men nu är vi på gång igen. Vi räknar med ett femtontal nya Fritidsbanker under det kommande året, säger Henric Byström.

Fritidsbanken

Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsprylar. Här kan man gratis låna utrustning såsom skidor, flytvästar, tält, fiskespön och mycket mer. Lånetiden är 14 dagar.

Grundades 2013 av diakonen Carina Haak. I dag drivs verksamheten som en ideell förening, som äger rättigheterna till varumärket Fritidsbanken.

Lokala fritidsbanker finansieras och drivs oftast av kommuner. I dag finns Fritidsbanken i 122 svenska kommuner.

Fritidsbanken.se

BUA

Den norska motsvarigheten heter BUA och finns i 200 kommuner.

Bua.no