Artiklar > Bergslagsleden Etapp 9: Göljestigen

Bergslagsleden Etapp 9: Göljestigen

Av: Håkan Friberg

Jag samlar mina artiklar om Bergslagsleden här.

Denna text är ursprungligen skriven 2013. Det har hänt en del med Göljestigen sedan dess, så här kommer en uppdatering. Ny text är kursiv.

Kilsbergens hembygdsförening - kilsbergen.eu - bildades 1995. Deras största projekt har varit att ställa iordning vandringsleden Göljestigen - en rundslinga på upp till 5 ½ km. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men det är en mycket trevlig upplevelse.

Bästa utgångspunkten hittar man om man åker via Frösvidal där man tar till höger mot Trolldalen och Lövbrickan. Efter ett par hundra meter svänger man till vänster mot Grusgropen och Naturreservat. Drygt två kilometer senare börjar skyltning mot Göljestigen.

Jag rekommenderar att man vandrar turen medurs. Från vändplanen/parkeringsplatsen går man då över Göljebäcken på bron och tar sedan av till höger.

När jag passerade här för ett par dagar sedan (april 2019) satt den tämligen ovanliga brandkronade kungsfågeln och kvittrade i granskogen.

En mycket lättgången stig slingrar fram inom såväl syn- som hörhåll från vattendraget. På ett par ställen överraskas man naturens nycker.

Efter bara ca 400 meter kommer man fram till en mycket välordnad rastplats. Varje gång jag passerat här har det funnits ved i vedförrådet. Rejäla bord och bänkar finns på platsen.

Direkt efter rastplatsen svänger leden över på bäckens östra sida. Strax därefter kan man vika av tillbaka till P-platsen om man bara har tänkt sig att gå den kortaste slingan - 1 km.

Längs hela Göljestigen finns ovanligt många rastplatser iordningställda. Oftast handlar det om en eller ett par bänkar vid någon vacker plats.

Numera (2019) har ett par av dessa små rastplatser byggts ut med eldstäder, vedförråd och rejäla sittplatser. Den första man stöter på är inte helt oväntat placerad vid Skinnarsågsfallet.

Ursprungligen fanns här bara ett par stockar att sitta på. Sedan byggdes eldstaden ovan med fast trefot. Nu har platsen kompletterats med den rejäla eldstaden nedan.

Här vid Skinnarsågsfallet känns det helt naturligt att stanna till. Även om det inte syns på dessa bilder är fallet ett av Kilsbergens högsta och både vår och höst kan det forsa rejält här. På en karta från 1796 står texten "Skinnarsågen, damm, quarnställe".

Ända från starten av turen har närheten till vattnet varit mycket påtaglig. Det har porlat och forsat oavbrutet med ett crescendo när man passerar Skinnarsågsfallet. Men strax efteråt tystnar vattnet plötsligt. Det flyter lugnt och stilla i sirliga meandrar. Efftekten är nästan öronbedövande.

Just på denna plats har man ordnat ytterligare en rastplats som upphöjts till "meditationsplats". Möjligen var det just här som Skinnarsågsdammen hade sin plats. Naturens former talar för det.

Strax norr om meditationsplatsen kan man välja att svänga av mot P-platsen. Denna mellersta slinga är 1,8 km lång. Perfekt för en dagstur med små barn.

Om man vill gå långt och fort är Göljestigen inte det rätta vägvalet. Hela upplevelsen bygger på att man har förmåga att gå sakta, stanna ofta, se och förundras.

Bitvis är stigen spångad. Hembygdsföreningen har verkligen gjort allt för att göra området så lättillgängligt som möjligt. Man måste dock vara beredd på att det är ganska många höjdmetrar mellan ledens högsta och lägsta punkt.

Nu svänger stigen över på bäckens västra sida igen. Strax därefter finns en informationsskylt om bävrar. Här finns nämligen ett område med död skog (ej på bild) som är följden av att bävrar här tidigare byggt en damm, vilken gjort att granar och tallar dött. Den vanligaste orsaken att bävern överger sin boplats är att all lövskog avverkats så att den inte längre har någon vinterföda. När lövskogen åter vuxit upp - vilket sker just nu - händer det att bävern återvänder för att på nytt bygga damm i området.

På flera ställen längs stigen ser man rester av kolmilor. På ett ställe finns också resterna av en kolarkoja. Virke till milorna höggs under våren och försommaren. På hösten kolades milorna och när det blivit slädföre transporterades kolet till hyttor och smedjor. Åtgången av kol var stor. I en hytta av Pershyttans storlek gick det åt flera kolmilor per dag. För att förse de många hyttorna med träkol kolades varje höst tusentals milor i Bergslagens skogar. På en orienteringskarta som täcker 3x3 km i trakterna av Tomasboda och Blackstahyttan finns över 500 kolbottnar utritade. Detta ger en föreställning hur tätt kolmilorna låg och hur hårt träkolsframställningen tärde på skogen. 

Kolarkojan var en enkel byggnad. Ofta var den uppförd av klentimmer med trampat jordgolv. Inne i kojan fanns en eldstad  och en eller några sovplatser. Det som i dag återstår är rester av eldstaden och några stenar efter grunden.

Strax innan Göljestigen ansluter till Bergslagsledens 9:e etapp går stigen fram på något som verkar vara en gammal körväg. När den passerar bäcken får vi svar på våra gissningar. Bron över bäcken och själva vägen byggdes på 1950-talet för att transportera avverkat timmer. Vägen fortstatte söderut via "Märraklippan" (på bild senare i texten) för att sedan gå ut över "stenåkern" (Yoldiahavets strand för 10000 år sedan - även detta på bild längre fram).

När Göljestigen ansluter till Bergslagsleden följer vi den österut - mot sjön Göljan.

Som många andra sjöar i Kilsbergen är Göljan uppdämd. Denna mur håller upp Göljans vattenmassor, men... det har den inte alltid gjort. Snösmältningen våren 1951 var ovanlig kraftig. Vintern hade varit snörik och snön låg kvar länge. Men i slutet av april kom det in varm luft som startade en snösmältning som blev rekordsnabb. De uppdämda sjöarna i Kilsbergen fylldes snabbt och natten mellan den 2 och 3 maj brast dammen i sjön Göljan. En kraftfull flodvåg sköljde nerför Kilsbergsbranten och slet med sig allt i sin väg. På ett par timmar sänktes sjöns vattenstånd med nära tre meter. Förödelsen blev stor. Bland annat förstördes Örebro Velocipedklubbs nyuppförda stuga. Klubbstugan stod med långsidan vänd mot det framstormande vattnet. Endast två saker återstod efteråt - en av husets plintar samt en sågbock. Det mesta av huset begravdes under sten- och trädmassor ett femtiotal meter längre bort. Nere i Frösvidal samlades all den bråte som vattenmassorna fört med sig. Som tur var kom ingen människa till skada.

Nedan syns öppningen i dammen.

Vindskyddet vid Göljan - Bergslagsleden etapp 9 - är välbesökt. Det är inte så konstigt. Det är ett av de trevligaste ställena längs hela leden. Den ligger också i ett område med många intressanta sevärdheter - inte minst de båda naturreservaten Trolldalen och Vargkitteln. Detta får till följd att där ofta är ont om ved. Vid vårt besök fanns det ved men inte av bästa kvalitet. 

Bilden ovan är ny (2019). Den visar läget på det "nya" dasset. Tidigare låg det minst 50 meter längre bort.

Det vakade en hel del ute i vattnet, vilket uppmärksammades av fler än oss.

Vindskyddet har kvällssol och vi kunde njuta av en fantastisk afton.

Morgonen blev lika vacker som aftonen. I fantastiskt sommarväder fortsatte vi längs Göljestigen/Bergslagsleden. Efter en knapp kilometer lämnar lederna varandra. Bergslagsleden fortsätter norrut medan vi följer en grusväg mot sydost.

Efter bara ett hundratal meter längs vägen finns Stora Överhänget - en mycket mäktig och inbjudande rastplats. Trots sin storlek är den lätt att missa om man inte är uppmärksam. Den ligger cirka 50 meter till vänster (öster) om vägen.

Ytterligare några hundra meter längre ner längs vägen passerar man Adlers källa som alltid innehåller friskt och gott vatten. Denna källa har fått sitt namn efter inspektor Torsten Adlers, 1892-1966. Han var råvaruinköpare till Örebro Pappersbruk. Adlers hade ett torp (fritidshus) i Blackstahyttan - "Höka-Pers stuga" - där han vistades ofta. Eftersom han var en hängiven friluftsmänniska och jägare, befann han sig ofta - både genom arbetet och på fritiden - i Kilsbergen. När vägen byggdes om blev källan gömd och höll på att glömmas bort. Kilsbergens hembygdsförening har nu gjort ett försök att återskapa källan.

Efter cirka en kilometers vandring på grusväg svänger leden in i lummig grönska. Även här hittar man inbjudande rastplatser.

Även denna rastplats har uppgraderats i tre steg. Ursprungligen fanns här endast ett par sittstockar (bilderna ovan). Därefter placerade man dit eldfatet med trefot. Numera finns både rejält vedförråd och en fin eldstad med sittplatser runt.

Snart upptäcker man att stigen vi vandrar på består av en mängd kullerstenar och strax därefter ser vi jättestora fält av dessa stenar - klapperstenar. Givetvis finns det information på plats.

Klapperstensfälten längs Kilsbergens kant utgjorde - för cirka 10000 år sedan - Sveriges sydligaste område. Här skvalpade Yoldiahavets vågor medan landet sakta reste sig  i samband med att inlandsisen drog sig tillbaka. Det lösa materialet sköljdes bort, men stenarna ligger kvar. Idag är denna gamla strandlinje ungefär 160 meter över havets nivå. Hela Närkeslätten - inklusive Örebro - låg alltså på havets botten vid denna tid.

Nu återstår det bara några hundra meter lättvandrad stig ner till P-platsen. Bland annat passerar man den tidigare nämnda Märraklippan.

Positioneringen gäller P-platsen.

Här hittar ni mer information - inklusive karta - om Göljestigen.

Avslutningsvis GPS-positioner på de platser jag berättat om.

P-plats                                            N59 20.920 E14 58.165

Grillplats A                                    N59 20.977 E14 57.912

Skinnarsågsfallet + grillplats       N59 21.023 E14 57.886

Rastplats Lugnet                         N59 21.073 E14 57.693

Göljedammen                             N59 21.515 E14 56.827

Göljan VSK                                    N59 21.610 E14 56.811

Stora Överhänget                      N59 21.814 E14 57.311

Adlers källa                                   N59 21.523 E14 57.574

Grillplats D                                    N59 21.321 E14 57.867

Klappersten                                 N59 21.184 E14 57.838

Märraklippan                               N59 21.156 E14 57.807

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2013-06-14 17:10   thegedd
Lika vackert och givande oavsett årstid att vandra denna led. Återvänder då och då och har ännu ej tröttnat....
 
Svar 2013-06-14 23:11   Håkan Friberg
Jag håller verkligen med dig. Området är någorlunda lättillgängligt och "leende", men ger ändå en tydlig känsla av vildmark.
 
2013-06-14 19:32   avslutatmedlemskap160620
Trevligt. Risken att för många får upp Kilsbergen på att göra listan.
 
Svar 2013-06-14 23:10   Håkan Friberg
:-) Jag tror vi får plats.
Det jag skulle önska är att turen gjordes lite längre så att den också inkluderar de båda naturreservaten Trolldalen och Vargkitteln. Det är många som missar dessa fantastiska ställen.
 
2013-06-14 23:03   malin.kristina
Du är en sån bra inspirationskälla Håkan! :-)
 
Svar 2013-06-14 23:14   Håkan Friberg
Det var i sanning ett gott omdöme! :-) Tackar!
 
2013-06-15 22:27   fowwe
Tack för ytterligare ett lockande reportage om ett naturområde (och ett svenskt landskap) som jag knappt har någon egen erfarenhet av. Det verkar finnas mycket fint i Närke.
 
Svar 2013-06-15 22:57   Håkan Friberg
Jag kan bara skriva under på den kommentaren. Jag har kommit att älska det här lilla landskapet.
 
2013-07-08 22:22   Ankan79
Betygsätt gärna: 5
Vill än en gång tacka för ett bra tips. Jag o några vänner "pappor" ska ta med våra döttrar ut i skogen på äventyr. Detta får bli en bra början på deras läger liv=) Jag o en till vän va ute idag o rekade denna led. O oj vad fint det va. Det kommer bli bra det här känner vi då vi va åter till bilen.=)
 
Svar 2013-07-15 13:03   Håkan Friberg
Hej Anders!
Vad kul att du ger respons! Det gläder mig mycket att lyckas "lura ut" pappor och döttrar till Kilsbergen. Berätta gärna hur turen blev.
Jag är precis hemkommen från en Sarek-tur. Därav dröjsmålet med mitt svar. u väntar några dagars havskajak i trakten av Fjällbacka. Allt gott!
 
2015-05-23 18:14   brigas
Fin runda som vi idag gått med vårt barnbarn,(ja han satt i sele oftast men gick ibland).
mysig granskog.
 
Svar 2015-05-23 19:47   Håkan Friberg
Oj! Tack för en sen - men mycket välkommen - kommentar. Du valde rätt dag - vädermässigt. :-)
Jasså du har barnbarn i mina nejder?
 
2015-06-16 22:32   Tälterskan
Betygsätt gärna: 5
Tjenare vad inspirerad jag blev när jag läste detta! Jag ska definitivt ta en tur med mina barn till Göljestigen. Vilka härliga bilder!! Och du skriver väldigt tydligt o pedagogisk om hur man ska hitta dit. Det kan såna som jag behöva! :) Men ett projekt i taget... Först ska vi ut o tälta en natt enligt ditt eminenta förslag. Tack än en gång för hjälpen! Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att dela med dig av din erfarenhet o dina upplevelser. Nu känner jag en tydlig natur-abstinens! Sedan jag fick barn har mitt behov av doften av nyregnad skog inte fyllts på långa vägar. Men tack o lov går det ju att ändra på den saken! :) Och när jag läste din artikel kände jag att jag fick en puff i rätt riktning.
 
Svar 2015-06-17 18:01   Håkan Friberg
Ha-ha! Vilken underbar kommentar och vilken snabb pay-back! Jag tackar och tar emot och hoppas att du kan hitta ännu mer om du botaniserar lite. :-)
 
2017-10-10 12:08   Håkan Friberg
Komplettering:
Sedan jag gjorde denna vandring har Göljestigen förbättrats ännu mer. Flera av rastplatserna på "tillbakavägen" är nu försedda med vackra (jo, faktiskt!) eldstäder och rejäla vedförråd.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar