Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sarek lockar många med sin vackra, orörda natur. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat Mikael Oja, fjällräddare med över 40 års erfarenhet, om hans bästa råd för en säker Sarektur.

Av: Karin Lindh

En bild på fjällräddare Mikael Oja, och en bild på utsikt över Rapadalen i Sarek.
Foto: Tomas Bergemalm och Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. 

Hur vet jag om jag är redo för att vandra i Sarek?

– Det viktigaste är att du skaffar dig erfarenhet av fjällvandring och inte gör förstagångsturen i Sarek. Jag rekommenderar att du förbereder dig genom att vandra på Kungsleden, som går intill nationalparken. Börja med att övernatta i stugor, och sedan i tält. Läs på och planera din tur ordentligt, det finns mycket att läsa om Sarek och turer i området.

Sker det många olyckor i området?

– Vi har faktiskt inte så mycket utryckningar i Sarek. Jag tror att det beror på att de som går där ofta är väl förberedda. Händer det något i Sarek brukar det alltid vara allvarligt, och det rör sig oftast om vadolyckor eller fallolyckor. 

Polishelikopter med vinsch över snöklädda berg.
Polisen är huvudman för Fjällräddningen. Foto: Mikael Oja

Hur ska jag tänka om jag behöver göra ett vad längs turen?

– Jag brukar säga att när du kommer fram till vattendraget ska du alltid stanna till och dricka kaffe eller äta. Då hinner du varva ner och i lugn och ro undersöka var det är lämpligast att gå över. Forcera inte vadet och var inte övermodig. Det är bättre att vända och gå runt om det går. Bäckarna och älvarna kan stiga till dubbla storleken på bara ett dygn om det spöregnar, det är den stora risken. Ena dagen kan det vara ganska lätt – andra dagen kan det vara omöjligt. Tänk på att vattnet är jättekallt och att det är lätt att tappa känseln i kylan. Det finns också flera olika tekniker för att ta sig över ett vad beroende av hur det ser ut, det är klokt att träna under säkra förhållanden.

Dimhöljda berg i Sareks nationalpark.
Foto: Kitty Terwolbeck / CC BY 2.0

Vad är viktigt att tänka på om jag vill göra en bergsbestigning?

– Det finns alltid risker i Sarek. Alla fjäll har lösa stenar och det är en vanlig orsak till fallolyckor. Om du vill göra en topptur måste du vara beredd på att det kan bli sämre väder när du är uppe på berget, och att det kan börja snöa även på sommaren. Stenarna blir hala så fort de blir blöta, och då blir turen mycket mer riskabel. Det viktiga är att du vänder i tid innan bestigningen blir för svårt eller du blir för trött. Gå aldrig på glaciärer utan rätt kunskap och utrustning och undvik att rutscha på snöfält, det kan vara svårt att få stopp i tid.

– Om ni är ni ett sällskap – anpassa efter den svagaste individen och forcera inte turen. Om den individ som har det jobbigast blir slutkörd kan det leda till stora problem på vägen ned. Många av topparna i Sarek kräver dessutom klättring på vissa partier och säkring med rep. Var alltid tre personer i ett replag.

– Var också observant på att många äldre turbeskrivningar inte stämmer längre då många snöfält och glaciärer har smält till följd av klimatförändringar. Berg kan ha smält fram som gör att turerna blir brantare och innebär mer lösa stenar.

En fjällräddare står på toppen av ett berg i Sarektjåkka.
Fjällräddare gör en alpin övning på Sarektjåkka. Foto: Mikael Oja

Hur ska jag planera för oväntade väderomslag?  

– Det här är viktigt att tänka på – om det regnar och vattenståndet är högt, och du har ett planerat vad längre fram kanske du tidigt behöver tänka om och ta en annan väg. Planera därför alltid in flera alternativa färdvägar, och minst två till tre extra dagar för turen, och ta med extra mat. Reservdagarna är jätteviktiga för att du inte ska behöva forcera turen. Jag upplever att många olyckor händer på grund av att människor blir stressade för att de försöker genomföra turen på en begränsad tid.

Hur ska jag förbereda mig på att det kan ske en olycka?

– Berätta alltid för dina nära anhöriga noga om hur du planerar att vandra innan du ger dig ut. Det är viktigt att tänka på att det knappt finns någon mobiltäckning i Sarek, och att det nästan inte finns några nödtelefoner. Det kan vara klokt att ha med en nödsändare – men det är på både gott och ont för oss fjällräddare. Var försiktig så att du inte råkar komma åt knapparna och utlöser larmet av misstag.  Fundera också över hur du vill använda sändaren för att skicka meddelanden till anhöriga. Det har hänt att anhöriga blivit oroliga och larmat när meddelandena har upphört under en dag, fastän inget har hänt. Samtidigt får vi fjällräddare en tydligare position när personen väl larmar, och kan förbereda oss bättre eftersom personen kan skriva vad som har hänt. 

Du har själv vandrat i Sarek flera gånger – har du någon favorittur?

– Jag tycker om att vandra från Ritsem eller Akka genom Rúotesvagge, Snavavagge och Rapadalen till Aktse, och därifrån efter Kungsleden till Kvikkjokk. Det är en väldigt vacker tur.

Vy över Rapadalen. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. 

10 råd från Mikael – tänk på det här inför turen i Sarek:

1. Skaffa dig ordentligt med erfarenhet av att fjällvandra innan du besöker Sarek.

2. Läs på om området och planera din tur ordentligt. Ta noggrann hänsyn till hur erfaren du är och fundera över vilka risker du tar. Var observant på att klimatförändringar kan ha gjort gamla turbeskrivningar utdaterade.

3. Planera en alternativ tur till den du bestämt dig för att gå, ifall väderomslag gör så att den planerade turen blir riskfylld och svår.

4. Planera in flera extra dagar för turen, ifall du skulle behöva tänka om kring rutten och för att kunna ta någon vilodag eller göra härliga dagsturer i området. Tänk också på att det tar en dag att vandra in i Sarek – och en ytterligare dag att ta sig ut.

5. Berätta för anhöriga om din färdplan och alternativa turer, och hur länge du planerar att vara borta.

6. Om du ska göra ett vad – träna gärna i förväg under säkra förhållanden. Varva alltid ned innan och undersök noga var det är säkrast att gå över. Samla energi och forcera inte vadet. Vänd och ta en annan väg om det känns riskfyllt.

7. Om du gör en bergsbestigning – vänd i tid om du blir trött, om terrängen blir svår eller om det blir dåligt väder. Börjar det regna och blåsa blir det jobbigare och farligare, särskilt om det blir blött och halt.

8. En nödtelefon kan vara bra att ha med, särskilt om du gör en mer riskfylld vandring med bergsbestigningar och vad. Fundera över hur du förvarar telefonen och kom överens med anhöriga om hur du kommunicerar med dem för att minimera risken att fjällräddningen larmas i onödan.

9. Överskatta inte din förmåga fysiskt och ta alltid det säkra före det osäkra.

10. Sist men inte minst: Ta det lugnt, njut och undvika att stressa!


En bild på fjällräddaren Mikael Oja på Sarektjåkkamassivet.
Foto: Tomas Bergemalm

Mikael Oja har varit verksam i Fjällräddningens alpina grupp i över 40 år, och har gjort ett tiotal veckolånga ensamvandringar i Sarek.

 

Läs mer

Har du vandrat i Sveriges största högfjällsområde? Då vill vi veta: vilken plats tycker du är bäst att utgå från?
Hur gör man vandringen till något som barnen vill göra om? Skogsmulleledaren Kristin Malmcrona Friberg ger sina bästa tips!
Vad ska packas och vad behöver skaffas för en lyckad familjevandring? Victor Solli, pappa och butikschef på Naturkompaniet, ger sina bästa råd.
Utsidan ställer tre frågor till en av författarna, Anna W Thorbjörnsson.
Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg