Bloggar > Majjens blogg

Majjens blogg

Murstensdalen-Loka. En julklapp som passade! Placerad på karta

Traditionsenligt gav vi Syrran och Svågern ett "friluftsäventyr" i julklapp. Utdelningen skulle äga rum i mitten av april. Vi - Livskamraten och jag - hade bestämt att vi ville visa upp naturreservatet Murstensdalen och vi antog  att tidpunkten skulle bjuda på vårlig omgivning. Nu visade det sig att vintern var ovanligt snörik och risken skulle vara påfallande att vi skulle få besvärligt väglag. Vi bestämde ändå att ge oss ut som planerat. Men... vi skulle ta med snöskor.

Svåger och Syrra

I den norra delen av reservatet finns en P-plats där områdets enda kända torp - Karlbo - har legat. Strax nedanför P-platsen ligger torpets källa med mycket fint vatten. Det fanns tidigare en skylt mot källan, men den är tyvärr borta. Källan är dock inte så svår att hitta.

Karlbo källa

Från P-platsen utgår två rundslingor - tämligen kuperade - som är cirka 5 respektive 12 kilometer långa.

Murstensdalen bjuder på två vindskydd - Gruvtjärn och Lången. Vid Lången finns också en timmerkoja. I länsstyrelsens broschyr står att timmerkojan är till för övernattning. Det var den nog en gång, men nu är den så pass förfallen att det inte känns hälsosamt. Jag har påpekat detta och andra brister för naturvårdsverket och de brukar rätta till felaktigheter. Vid vindskyddet vid Lången är det tillåtet att tälta - en natt.

 

Murstensdalen är ett av de största naturreservaten i Örebro län. Här finns en tyst och orörd vildmark med djupa raviner, högplatåer med gammal tallskog, stråk av myrar, tjärnar och sjöar. 
Reservatet består av en höjdplatå, Mosserudsplatån, som i
öster avslutas i sprickdalar med bergsbranter, den egentliga
Murstensdalen. Högsta punkten i området ligger 306 meter
över havet. 

Skogen i Murstensdalen har delvis utnyttjats under bergsbrukets storhetstid från 1600- till 1800-talet. Efter bergsbrukets tid tog skogsbruket fart. Området ansågs dock ha
för dåligt timmer för att det skulle löna sig att hämta därifrån,
så skogen lämnades orörd. 

En av de äldsta levande tallarna i Murstensdalen grodde år 1545. Den äldsta döda tallstubbe som fortfarande står kvar och som man har kunnat datera grodde på 1200-talet och dog troligen i en storbrand 1575. 

I den gamla barrskogen trivs ett antal specialiserade
fågelarter. Tjädern är talrik och flera spelplatser är kända. Tretåig hackspett häckar här. Den lämnar tydliga spår efter sig,
som ringar runt granstammarna, i sin jakt på insekter. Vid
några av de mindre tjärnarna finns bland annat smålom
och trana. Vi hörde berguv på natten. 

Av Sveriges fyra stora rovdjur finns tre som tillfälliga eller
permanenta gäster i området. Lodjuret har en stark stam
här, och då och då besöks området av björn och varg.

I området finns ett trettiotal små och stora sjöar, tjärnar och
myrar. Sjöarna är näringsfattiga, och många har varit naturligt
fisklösa. Tre av dem har namn som syftar på detta.

 

Vi valde att gå de kortaste leden fram till Gruvtjärn. Den var ganska kämpig eftersom den till en del bestod av murken snö - dock för lite för att ha glädje av snöskorna.

Egentligen tycker jag bättre om vindskyddet vid Lången, men vid en rekognocering en tid innan utflykten visade det sig att där inte fanns en enda vedpinne. Vid Gruvtjärn däremot fanns mängder med ved - en del huggen, men framför allt resta stockar. I vindskyddet fanns emellertid bara en dålig yxa och en trasig såg. (Även detta har jag framfört till ansvariga.) Eftersom vi rekat innan kände vi till detta och hade därför med oss egna redskap. 

Vindskyddet vid Gruvtjärn

 

I närheten av Gruvtjärn finns flera myrstråk där snön låg kvar. Vi fick därför anledning att prova våra egna (jag och Livskamraten) och lånade (tack Hopajola) snöskor. Det kanske kan tyckas onödigt att släpa med sig snöskor, men jag ville verkligen se hur Syrran och Svågern hanterade dessa. Det gick bra, så nu vet vi att vi kan planera kommande julklappar...

 

Syrran och Svågern

Natten var lagom kall och de flesta av oss sov gott. På morgonen avslöjade vi att dag två skulle tillbringas på SPA i Loka. Sällan har vi sett våra medvandrare packa ihop så snabbt. :-)

 

Vistelsen på Loka började med lunch - utomordentligt gott.

Därefter tillbringade vi fyra timmar i olika bassänger. Ljuvligt!

Kombon Murstensdalen-Loka blev en veritabel hit. Rekommenderas!

Positioneringen gäller vårt vindskydd.

Postat 2018-04-26 13:44 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Gyllbergen Placerad på karta

Gyllbergen är Borlänges största naturreservat. Jag har besökt området sommartid många gånger i min ungdom, men nu - 40 år senare - var det äntligen dags för en vintertur.
 
 
För det mesta följde vi spåren...
 
... men ibland begav vi oss bara ut på den fantastiska skarsnön och lät oss hamna dit slumpen förde oss.
 
 
 
Reservatet ligger högt - nära 500 meter över havet - betydligt högre än sin omgivning. Detta gör att här är tämligen snösäkert. Här ligger snön kvar avsevärt mycket senare än i Borlänge. 
Här uppe har Borlänge kommun ordnat ett spårsystem om cirka 70 km. Man har dessutom ordnat med ett flertal raststugor som sväljer en hel del övernattare.
  
 
Enligt informationsbladet om Gyllbergen ska det finnas raststugor som är öppna året om vid Gylle fäbod (där vi parkerade bilen), Prästbodarna, Dragberget och vid sjön Gomen. Detta är en sanning med modifikation. Raststugan vid Prästbodarna var under byggnation vid vårt besök och där gick inte att övernatta.
 
 
Prästbodarnas raststuga till höger
 
 
Vid Dragberget finns inte en, utan två stugor! Första natten övernattade vi här. Båda stugorna var försedda med kamin och utanför fanns ett välfyllt vedförråd samt dass.
  

Dragbergsstugorna.

Vi övernattade i den närmaste. Den andra ses till vänster med spetsig gavel.

 

 

I denna stuga fanns inga sängar, men väl ett stort antal bänkar som kunde arrangeras till säng.

 

  
I informationsbladet från länsstyrelsen står inte ett ord om den finaste stugan i området - Bergslagsstugan - med ett litet och ett stort rum. Även här fanns utedass och välfyllt vedförråd.
 

 

 

Stora rummet.

 

 

Eftersom det här dök upp en barnfamilj som tänkte övernatta så flyttade vi in i det lilla rummet där vi tillbringade natt nummer två.

 

 

I Gyllbergen finns uppskattningsvis mellan 20 och 30 vindskydd - betydligt fler än de som är utritade på spårkartan. Jag klassificerar dock alla de jag såg som rastskydd - alltså olämpliga för övernattning. Alla hade fasta bänkar - i de flesta fall alldeles för smala för att kunna sova på.

 

Första vindskyddet väster om Gylle fäbodar - längs familjeleden.

 

Ett av vindskydden vid Dragsjöns nordspets.

Ett av vindskydden vid Dragbergsstugorna.

 

I Gyllbergens naturreservat finns dessutom minst en kolarkoja. Den ligger vid Dragsjöns västra sida och här tillbringade vi vår tredje natt.

 

 
Det blev en ganska kall natt. Värmen från "spisen" försvann rakt upp genom skorstenen. Det var bara lite strålningsvärme som vi hade glädje av.
 
 
Vi besökte Gyllbergen i samband med påskhelgen och då var där förstås många besökare. Trots det var det alltså ingen trängsel i stugorna. De flesta var dagturare.
 
I Gyllbergen förekommer regelbundet varg och lo samt då och då björn. Vi såg en spårlöpa som möjligen kan ha kommit från lo. Den gick nästan spikrakt och på tvärs med alla skidspår. Dock hade det töat en del, så vi kunde inte se spårstämpeln tillräckligt tydligt. Däremot såg vi mycket tydliga järvspår, vilket förvånade en del så pass långt söderut.
 
Järvspår
 
 
Stora delar av naturreservatet består av tallskog som växer på hällmark. Däremellan finns sluttande myrar. På några av myrarna står påfallande många smala torrakor. Dessa spelar stor roll som växt- och boplats för lavar, svampar, insekter och fåglar. 
 
 

 

En mäktig sevärdhet i reservatet är förkastningen Dragbergsgatan, väster om Dragsjön. Det är en cirka 400 meter lång, 10 meter bred och 10 meter djup klyfta i berget. Jag hade tidigare bara sett den på sommaren. Den var avsevärt mycket mäktigare vintertid med de enorma istapparna som skapade magiska formationer. Här går det dock inte att ta sig igenom med skidor utan här måste man klänga och klättra över en del besvärliga stenblock.

 

 

 

Gyllbergen ger intryck av vildmark och orördhet, men här har fäbodar (Gylle fäbodar, Prästbodarna och Dragbergets fäbodar) och kolning påverkat skogens utseende. På det höglänta granitområdet har skogen tagit lång tid på sig att återhämta sig efter de avverkningar som gjordes här på 1800-talet. Därför påminner miljön på höjderna om ett lågfjällsområde.  

Här har Borlänge kommun ett fantastiskt friluftsområde, och precis på andra sidan riksväg 50 ligger Romme Alpin! Inbjudande!

 Inom reservatet är det inte tillåtet att...
- skada växande eller döda träd, vindfällen, stubbar eller lågor
- ha hund lös
- köra motordrivet fordon i terrängen

Här står alltså ingenting om tältförbud vilket gläder en friluftsnörd som jag.

Positioneringen gäller Gyllbergens fäbodar där vi parkerade bilen.

Här kan ni ladda hem information och spårkarta.

Postat 2018-04-22 18:20 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Första hänget. Äntligen! Placerad på karta

För ett par dagar sedan fick jag äntligen hem min första hängmatta - en DD-lättviktare. Redan innan dess visste jag var jag skulle göra mitt första häng.

Kilsbergen är ett fantastiskt område. En av de kändaste utsiktspunkterna kallas Rusakulan. Där är iordninggjort för besökare. Om man klättrar ner därifrån och sedan brant upp på höjden västerut så hittar man ensligheten samt en ännu vackrare utsikt.

Postat 2017-10-13 21:27 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Kallkällor i Örebro län Placerad på karta

Jag har funderingar på att skriva en artikel om kallkällor i Örebro län. Känner du till någon? ALLT är av intresse.

Jag har detta ämne som en tråd i forumet. Svara gärna där så kommer det förmodligen fler till del. Du hittar den här.

Om du läser detta på fb så svara där.

Tack på förhand!

HåkanF

Postat 2017-08-11 18:33 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 61 Nästa Sista 

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar