Artiklar > Kungligt bröllop... Vandring i magisk ...

Kungligt bröllop... Vandring i magisk miljö... Supervälskött...

Av: Minnatur

TV budskapet basuneras ut... Fira i Stockholm, Prinsessan Victoria gifter sig med sin prins...!!!

 

Vi flydde Stockholmsfältet och begav oss ner mot Bergslagsskogarna.

Jag lämnade familjen i Kumla. De tjoade glatt över att träffa mor och far resp. mormor och morfar. Jag begav mig mot Skärmabodabergen på vägen mot Nora.

Valet föll på Lilla Mons stignät och en liten stigvandring.

Min vandring startade från ingången till lilla Mon. Solen bröt sporadiskt igenom molntäcket. Luften var kvav och åskan hängde tung i de mörka moln som befann sig på himlen...

Jag vandrade iväg med min ryggsäck på ryggen. Det första som slog mig var hur fantastiskt tydlig ledmålningarna var. Stora gula prickar var 30 meter. På Tträdstammar, stenar och alla tänkbara ställen där man skulle kunna gå fel var det markerat.

När jag vandrat 100 meter in på leden satt det en brevlåda där jag kunde plocka till mig en karta med stigarna utmarkerade på. Det var en rolig läsning. Längst stigarna fanns ett 50 tal olika sevärdigheter utmarkerade med finurliganamn. Jag vandrade på och snabbt kunde jag notera att avstånd och markeringar var så tydliga att det omöjligtvis kunde missas.

Kantstenen låg tydligt markerad precis i början av leden och är en såndär sak som aldrig slutar få mig att fundera... Hur kan det vara möjligt att den ligger kvar.

Kantstenen från andra hållet.

Stigen satte av förbi kantstenen och upp för en bergås, naturen var trolsk. Det var mer klättring än vandring inledningsvis men det gjorde inget. Efter en bits klättring flackade det ut, mossa och ris samsades längst stigen. Längst den sträckning jag bestämt mig för att vandra fanns ord som "vargklämman" och "Grytet" utplacerade på kartan. Den första jag stötte på var "vargklämman", en passage under och genom stenar och omkullfallna träd. Med lite fantasi kunde detta ställe mycket väl vara en plats där man lätt kunnat stöta ihop med en varg...

Mossa och blåbärsris på trollens hemmaplan.

Här skulle jag lätt kunna stöta på en varg... om jag hade tur.. :-)

Jag vandrade vidare mot nästa punkt på kartan "Grytet". Fåglarna drillade i träden, löven prasslade, lugnet fanns där som alltid i skogen. Jag har av någon anledning alltid funnit ordet skägglav något fnissigt. När jag dök på ett träd fyllt av densamma kunde jag inte låta bli att på ett barnsligt sätt ta ett foto... hmmm... jag vet kanske inte helt moget... :-)

Skägglav... Livet blir inte roligare än vad man gör det....

Jag vandrade fran mot en enorm stenbumling. Det var nära att jag passerade den utan att märka att den ruvade på en hemlighet... Hemligheten var den att grytet var placerad under den. Jag vände mig om för att kika på stenen igen och upptäckte hålet där under.

Grytet placerat något bakom stenen där leden passerade den...

Jag kunde inte låta bli att ta en titt inne i grytet. Det sträkte sig ca 2.5 meter in. Av med ryggsäck för att få plats.

Vandringen fortsatte längst leden. Glädjen över den fantastiskt markerade leden gjorde att jag bestämde mig för att skriva ett TACK till de som var ansvariga... Kilsbergsfrämjandet, Järla byalag, Lundhagskyrkans scoutkår och Svenska Turistföreningen, TACK!!!! Vilken perfekt skött vandringsled eller snarare äventyrsled. Ett äventyr är vad jag vill beskriva vandringen som. Det är fantastiskt när man kan vandra i en stor skog ensam, när markeringar gör att du känner dig så säker att du aldrig funderar över "Tänk om jag skulle vandra vilse"

Träden kramar stenarna och i bakgrunden en tydlig gul prick.

Andra små trevliga prickar var de små arbetarna.

Leden och vandringen bytte nu karaktär igen. Det bar av uppför ett berg, även här var det tydligt hur stigen ledde. Det började suga i kaffetarmen och hungern gjorde sig påmind. Väl uppe på toppen av berget fortsatte det en liten stig upp på ytterligare en stigning och mot markeringen "Galten"

Tydlig stig på berget

Fantastisk tydlighet och en massa valmöjligheter på stigar och sevärdigheter.

Väl uppe på "Galten" var det dags för det efterlängtade kaffet

...Och vattnet.. :-)

En av de häftigaste fikaplatserna någonsin... enorm fallhöjd...

Efter en god kopp kaffe och ett par skogaholmslimpmackor med ost och apelsinmarmelad bar det av ner från "Galten". Kungastolen stod det på skylten som jag tidigare sett. Jag bestämde mig för att sticka iväg dit. Väl framme kände jag att jag trots allt ville lyckönska brudparet Victoria och Daniel efter som de denna dag skulle bli man och fru. Vad kunde bli bättre plats än Kungastolen att skicka sin hälsning från. Sagt och gjort...

Kungastolentallen...

Tummen upp och lycka till idag på ert bröllop önskar jag från kungastolen.. (Man behöver inte vara royalist för att önska två kära lycka till).

Jag vandrade vidare mätt och belåten. Åskmolnen hopade sig och jag gladde mig åt att jag stoppat ner regnkläder i ryggsäcken innan jag gav mig av. Nu kom jag åter fram till ett parti med grottor. På en skylt kunde jag läsa hur dessa enorma klippblock hamnat på varandra och om hur grottorna bildats. Enkelt beskrivet kan man säga såhär "Stenarna smälte ner ur inlandsisen. När detta skeende var över var detta ställe en kustlinje. Vågorrna slog mot kusten och all sand mellan de stora stenblocken sögs ut med vågorna och kvar låg stenblocken. Haven sjönk undan och vips var här grottor"... Åter en eloge till de som håller efter leden. Massvis med kul information.

Skylten beskriver tydligt vart jag skall vandra, stenbumlingar bildar portaler där de ligger på varandra... riktigt häftig vandring.

Vidare i trappstegsporten, genom trappstegsgrottorna. leden går in mellan stenarna rakt framför mig.

Efter grottorna och den stigningen blev det brantare ändå. Knutsnören fanns placerade på de brantaste partierna. Jag hade i och för sig utan problem klarat leden ändå, men det är kul att man gör leden lätt även för de som kanske har det lite jobbigare än jag som ändå är rätt van vid äventyr.

Knutar på rep och tydlig led...

Varför inte en bild från andra hållet när man ändå har kameran framme :-)

Turen nådde snart sitt bortre slut och jag skulle vända hemmåt. Vid "Lockstenen" fick jag åter klänslan av att naturen ibland upphäver tyngdlagarna. Ett enormt klippblock låg hängande ut över kanten på två små stenar. Jag valde att vandra under stenen. Det fans rester av en eldstad under stenen. Här skulle det vara riktigt mysigt att sitta om det börjat hällregna...

Locksten med leden under sig.

Jag passerade ytterligare ett ställe (Källartjuvensgrotta) innan jag satte av på en led som ledde tillbaks till bilen. Jag passerade ställen så som grottområdet med namngivna grottor. Nattagrottan, Mammutgrottan, Valvrottan Allhelgonagrotta samt 10-talet grottor till.

När det var ca 500 meter kvar till bilen (enligt kartan) bestämde jag mig för att kolla lite hur min längduppskattning var nu för tiden. Jag studerade vägen jag skulle vandra. Sedan uppskattade jag att det faktiskt verkade vara exakt 500 meter kvar. (När jag pluggade Friluftsliv och Ledarskap för 6 år sedan tog vi reda på hur många dubbelsteg var och en av oss hade på 100 meter jag mätte ut 68 dubbelsteg på mina hundra meter.) Jag räknade varje gång jag satte ner vänster fot. 1,2,3 4, osv... efter att jag 68 gånger satt ner min vänsterfot stannade jag och pockade upp en pinne och gjorde en markering att jag vandrat 100 meter. Jag började om att räkna när jag vandrade vidare. efter ytterligare 68 steg markerade jag på pinnen att det gått ytterligare 100 meter. Det är lite lustigt att, trots backar upp och stenrösen nedför, stämmer det nästan alltid. Stegen jämnar ut sig och de hundra metrarna blir hundra meter... När jag närmade mig bilen satt fyra sträck på pinnen dvs. 400 meter,  jag gick mot bilen räknade 58, 59, 60, steg nr 68 som representerade 500 meter satte jag ner. och karvade in det sista sträcket... Jag log... Jag tog ytterligare 5 vänstersteg sedan kunde jag öppna bagageluckan på bilen... Helt otroligt...

Åter igen vill jag påpeka det fantastiska jobb de har gjort med detta stignät... Tack så mycket för en fantastisk plats att uppleva äventyr.

Jag kan varmt rekomendera denna stig till såväl garvade som mindre vana vandrare. Det är definitivt ett ställe för barn i typ 10 -12 års ålder... deras fantasi kommer att få flöda fritt och varje skreva kan innehålla skatter och rövare... :-)

Positioneringen gäller start och mål!!!

Tack för att du läste detta... Hoppasdu får en härlig friluftssommar.

Joakim

Du kan läsa mer om mina små och stora äventyr på

http://www.utsidan.se/member/articles.htm?ID=57787

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2010-06-29 17:44   gromykow
Betygsätt gärna: 5
kanon!!
 
Svar 2010-06-29 19:48   Minnatur
Tack så hemskt mycket... den kommentaren värmer vill jag lova.....
 
2010-07-02 15:29   pal2
Betygsätt gärna: 4
Skärmarboda återvänder jag ofta till. Kul att få läsa en berättelse därifrån! Du missade kanske Bergakungens sal och den hängande stenen (perfekt att fika under vid dåligt väder). Det lär finnas massor av krypin och grottor vid sidan om stigarna.

Peter P.
 
Svar 2010-07-03 09:28   Minnatur
Kul att du gillade berättelsen. Jag får undersöka resten av grottorna kommande vandringar... Joakim
 
2010-07-04 22:15   kamera
Häftig natur läste om det på din blogg. Tänkte dit måste jag någon gång. Kollade lite grovt på kartan och la det på minnet. Nu på semestern hade vi nattstopp på rastplatsen bergslagsporten. Blev rätt paff när jag insåg var jag var vilken häftig natur. Hit kommer jag återvända med grottor och stenar som enda resmål.
 
Svar 2010-07-04 22:27   Minnatur
Va roligt att du blev så inspirerad. Jag kan som sagt varmt rekommendera detta ställe... Såg i din profil att du har 3 barn... Grattis till det och ta med dem till detta ställe och ni kan slå ihjäl flera dagar av äventyrsaktiviteter...
Hälsningar

Jocke
 
2010-07-05 19:29   mikeon
Skärmarboda gillar jag också. Finns oerhört mycket att upptäcka och utforska. En kommentar dock, kungastolen är en samling stenar och inte träd.

Mer info: Det finns flera stignät (4st) och en del intressanta grottor även utanför stignäten i Skärmarbodabergen. Området är riksintressant med idag den största samlingen urbergsgrottor från istiden.
Carl-Anders Lindsten har skrivit en bok om området, har också lagt upp GPS-koordinater till de olika punkterna:

Han har hemsida: http://www.carlandersl.se/
men den verkar inte fungera just nu.

Kartor (fr 2008) finns också på:
http://www.skarmarbodabergen.se/
Sidan har dock inte uppdaterats på rätt så länge.

/Mikael
 
Svar 2010-07-05 22:35   Minnatur
Jag tycke väl att det var lite nära... 150 meter stod det att det var till Kungastolen och jag gick nog inte mer än 50 meter... jaja...
 
2010-07-08 15:21   BeatriceK
Betygsätt gärna: 5
Vilket underbart ställe det verkar vara. Dit vill jag åka med mina2 ungar. Tack för en otroligt härlig berättelse men fina kort.
 
2010-08-10 12:09   AngelicaRB
låter som en jättetrevlig runda det där, hur långt gick du på ett ungefär?
 
Svar 2010-08-10 18:22   Minnatur
Svårt att säga... kommer faktisk inte riktigt ihåg, men det var knappast över milen... jag valde att utforska grottorna osv istället... Jag tror du vandrar den sträckning som jag gjorde i rask takt på 1.5 - 2 timmar men då missar man hela poängen med denna tur... det som är härligt är att det finns massvis med olika leder att välja och man kan alltid ta en avstickare åt något håll för att förkorta eller förlänga vandringen...

Jocke
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Kartan >Position