På den tiden kände jag mig urstark. Utan problem kunde jag bära en bit över 30 kg långa sträckor. Jag snarast njöt av belastningen. Och vår packning var ganska tung. Temat för vår vandring skulle vara god mat och dryck samt litteratur. Var och en av oss skulle ha med sig någon god överraskning och dessutom två böcker som betytt något för oss. Varje dag avslutades med något riktigt kulinariskt. Sedan vi krupit ner i sovsäckarna turades vi om att läsa ett avsnitt högt ur våra medhavda böcker. Vi förklarade varför och på vilket sätt just denna bok betytt något speciellt för oss, och sedan diskuterade vi en stund. Gemytligt och intressant. Det tillförde en ny dimension till vandrandet.
Närkes Naturvandrare - det är namnet på mitt företag.
Just nu är min primära verksamhet att planera leddragning och att föreslå förändringar och förbättringar (broar, vindskydd, spänger etc) för att öka tillgängligheten när det gäller friluftsliv i länets nordliga delar - främst Nittälvsdalen.
Ett andra projekt är att besöka och dokumentera samtliga gratis övernattningsmöjligheter i länet. Det handlar om vindskydd, kolarkojor, stugor, lador, grottor med mera.
För det tredje guidar jag gärna små grupper i bergslagsnatur/kultur.
Närkes Naturvandrare
c/o Håkan Friberg
Postmästaregatan 49
70378 Örebro
073 2112 466
narkes.naturvandrare@gmail.com
Jag är Fjällvandrare - såväl sommar som vinter - oftast i de nordligare fjällen. Har på senare år utvecklats från dalkrypare till "enkeltopp-letare". Paddlar havskajak en gång om året dagarna runt Kristi himmelfärd. Ger mig då och då ut på cykelsemester - främst i Sverige och i våra grannländer.
Jag tycker att det är svårt att gradera min "aktivitetsnivå". Jag är ute mycket och borde därför klassas som "röd", men är absolut inte sportig. Jag är "grön" i så måtto att jag vill ut ännu mer.
Tycker om att skriva om mina upplevelser i naturen, men är för slö (dum?) för att lära mig göra en hemsida. Glad över möjligheten att publicera på Utsidan.
Läs gärna - och kommentera - mina Artiklar (dvs vandringsberättelser) och min Blogg (se ovan). Titta också gärna in på mina bokmärken. De finns uppräknade längst ner till höger. Där försöker jag göra lite reklam för vårt lilla - men innehållsrika - landskap, Närke.
Ibland under mina vandringar får jag för mig att filma lite. Dessa filmer läggs upp på youtube där jag kallar mig utsidanmajjen:
http://www.youtube.com/results?search_filter=0&suggested_categories=19&search_query=utsidanmajjen
Vill så mycket mer än jag förmår... och tiden går...
Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Paddling, Snöskovandring, Skrivande, Släktforskning, Musik
Etiketter:
Länkar:
Maj, Augusti
2020:
Juli, September, December
2019:
April, Maj, November, December
2018:
April, Augusti
2017:
Januari, Mars, April, Augusti, Oktober
2016:
Januari, Februari, Juli, Augusti, November
2015:
Januari, Februari, April, Maj, Juli, Augusti, September, Oktober
2014:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Augusti, September, Oktober, November, December
2013:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, Oktober, November, December
2012:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, November, December
2011:
Februari, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, December
2010:
Januari, Februari, April, Maj, Juni, Augusti, September, Oktober, November
2009:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2008:
Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December
2007:
September, Oktober, November, December
Minnesvärda vad 3: Den jävligaste turen - och den mest betydelsefulla
Sommaren 1999 var det dags för mig att ge mig ut på min tredje Sarekvandring. Den skulle bli mycket annorlunda de tidigare: Jag skulle vandra tillsammans med två vuxna män - min bäste vän Tommy och min svåger Christer. Visserligen var bägge aningen överviktiga, men jag bedömde (och det gjorde de själva också) att båda hade en god grundkondition. Tommy är gammal fotbollsspelare och numera mycket aktiv motionscyklist. Christer spelar tennis någorlunda regelbundet och joggar några gånger per vecka. Christer hade bara sett fjäll på vykort och över huvud taget aldrig varit någon ”naturmänniska”. Tommy hade genomfört en lättare vandring i trakterna runt Helags år 1976. Anledningen att de följde med på denna vandring var att båda hört mig och hustru Barbro prata lyriskt om våra vandringar.
Viktigt färdmeddelande!
När jag nu ändå är inne på den här "avslöja-mina-misstag-linjen" har jag svårt att undanhålla er ytterligare en liten detalj som har med min första Sarektur att göra. Jag minns inte var jag fick rådet ifrån, men jag visste att om man ställer bilen någon stans för att påbörja sin vandring så bör man lämna ett väl synligt färdmeddelande. Det bör innehålla färdväg och hur länge man räknar med att vara borta. Vi ställde ju bilen vid Kebnats brygga och skrev mycket riktigt ett färdmeddelande som vi satte väl synligt innanför vindrutan. Färdvägen blev nog rätt...
Var tusan ligger Kungsleden???
Klicka på länken nedan. Det kan vara bra för er som aldrig vandrat på Kungsleden att ha en bild av hur den ser ut när/om ni läser denna text. Det är Alven som är fotografen och jag har hans medgivande att länka den.
Kilsbergen 3: Hon borde lära sig valla!
Rent statistiskt så är faktiskt drygt hälften av jularna snöfria här i Örebro. Lik förbaskat tror jag varje gång att NU - i år blir det perfekt. Men icke. Desto gladare blir jag istället när snön verkligen kommer och jag hinner med! Det kom ju en del snö några veckor före jul, men den var borta på två regndagar. Men nu var jag beredd. Ett par splitternya löparskidor har stått vaxade och klara innanför ytterdörren sedan en dryg vecka innan julafton. Alla tänkbara vallor har legat i en låda strax intill. Så kom då den första - riktiga - snön i förrgår och idag har det fyllts på.
Jag har hunnit med tre turer. Den första i förrgår. Snötäcket var kanske 5 cm, men ute i Karlslund hade i varje fall någon kört med skoter och plattat till. Några spår fanns inte, men vad tusan - någon måste vara först. Den turen blev ca 300 meter. 120 meter fram till första backen (och den är inte speciellt brant), en liten bit upp och sedan raka spåret tillbaka till bilen. Jag har inte stått på ett par riktiga löparskidor på många år. Turskidorna är vallningsfria. Någon hade rekommenderat mig att skaffa vallningstejp. JAG??? Inte sjutton! Att valla är väl inte så märkvärdigt. Det var minus 1 och lila måste vara perfekt. Det var det inte. Inte i kombination med min bristande teknik i varje fall. Min livskamrat hade nog ambitionen att hasa runt åtminstone 3 km, men tyckte synd om mig och avstod. Hon måste ha vallat med något annat! För inte kan hon ha bättre teknik, eller...?
Nyårslöften 2008? Nej - men ett löftesrikt år...
Jag såg i en tråd här på Utsidan att planeringen är i full gång för många. Visst - för mig också. Det ser ut att kunna bli ett innehållsrikt år:
1) Om snön kommer: Ett flertal skidturer/övernattningar i Kilsbergen tillsammans med A för att träna och trimma in materiel inför nästa års vintertur i Sarek. Jag måste snart bestämma mig för vilket kök jag ska ha. Angenäma problem.