Vällingklockan 
Vi är på höstvandring och har kommit fram till den idylliska byn 
Alunbruket på Österlen. Idag liknar byn snarast en fantasyvärld. Knutimrade låga hus med vasstak och druider till invånare.
Men skenet bedrar. Längs med bygatan är det uppsatta informationstavlor som berättar om byns industriella historia och det är ingen rolig läsning.

Under marken fanns det åtråvärda ämnet alunskiffer som används till bland annat garvning av skinn. Under 1700 – talet blev alunbruket ett av Sveriges största industrier och mycket lönsamt för ägarna, Christinehof slott. 
Däremot levde bruksarbetarna i armod och var i princip livegna. 
De både föddes och dog, skuldsatta genom hela livet till Christinehof slott. 

Byns historia berättas genom den nyfikna pojken Nils Bus. Nils drömmer om ett jobb som pannemästare, att övervaka kokningen av luten. Däremot är han för ung och inte medveten om de giftiga slagghögar som omger byn.
Jag gillar spännande kulturhistoria och ens tankar gör vandringen lättare.

Getryggar
Vi har gått Lilla Österlencirkeln som är en rundslinga på 34 km med utgångspunkt i Brösarp. Leden är betydligt backigare än vad du kan tro.
Det har fallit mycket löv och ibland känns det som att pulsa i snö.
Baduns. En i vårt gäng har hamnat på ändan efter att ha halkat på de såphala spängerna.
Vandringsleden går främst på slingriga smala stigar upp och nedför åsar, i folkmun kallade Getryggar. 
Ja, många getryggar blev det. 
Landskapsbilden är mycket varierad och starkt påverkad människan och jordbruket. 
Vi går under höga trädkronor och löven singlar ned.

På 1700 – talet däremot var mycket av skogen borta. Industrier som Alunbruket och uppvärmning krävde mycket ved. Vedstölder var ett allvarligt brott, vilket även drabbar dagens lägerplatser.
Vandringen inleddes med skrovmål på restaurangen, Grisen & Draken, i Brösarp. Kan rekommenderas.
Första övernattningen blev lägerplatsen, Vantalängan, en mysig skogsdunge vid Verkeån.
Ibland tror jag det är sociala livet som lockar mer än naturen. Historier om sommarens äventyr och kommande, blandat med lite skratt och retsamheter.

Lägerhäng
Senhösten är fuktigt kall men det uppvägs av färgerna. Skogen riktigt glöder av ädelmetaller. Guldgula löv och silverstrimmiga stammar. Det är inte många ute så här års, men vi träffar på ett danskt gäng. 
Hallamölla, är Skånes högsta vattenfall och under våren ett paradis för ornitologer.
Tar oss upp på Linderödsåsen till Agusa, lägerplats. Då kommer regnet och vårt samkväm får ett abrupt slut. 
Nej, höstregn är inte det roligaste och vi får krypa in i tälten.
Passerar medeltida byn Hörröd och H, tar oss med till den undanskymda ödekyrkogården. 
En av gravstenarna har Televerkets, gamla symbol inristad. Här ligger en telearbetare, skämtas det.

Christinehof slott
Ett anslag berättar om vargens återkomst till Skåne och de olika reviren, varav ett i trakten. Men både skyddsjakt och tjuvjakt gör det svårt för vargen att etablera sig och det underlättas ju inte av att hanen förluper hemmet. 
Österlens unika naturtyper skyddas genom de många naturreservaten. En av de största bidragsgivarna är Christinehof slott som har avsatt en tredjedel av sin mark till naturreservat och kulturbete. Slottet har därmed gett tillbaka till allmänheten från Alunbrukets glansdagar. Cirkeln är sluten.

Framför oss breder Drakamöllans, ljunghedar ut sig. Här peakar vår vandring och du känner dig förflyttad till England. 
Rubriken En blodig historia, kommer från alunets blodhämmande verkan, exempelvis när du rakar dig och använder alunstift.
Stort tack till Sven Bengtsson som arrangerade eventet och till alla medvandrare som höll humöret uppe.
Text & Foto: Anders Hermansson
Läs mer om Alunbrukets historia

Fakta; Lilla Österlencirkeln består av Skåneledens etapper; SL 4 samt etapperna; 7, 7 A och 7 B.