Kullaberg  - grottsafari i andevärlden

Pestens tid

Corona är inne på tredje året och smittan vägrar avstanna. Befolkningen gör uppror mot vad de anser är i inskränkningar av deras frihet.

Vad passar då inte bättre än att äventyrsvandra på en av de värsta drabbade orterna i Sverige.

Jag talar naturligtvis om pestepidemin som härjade under några år i början av 1700-talet och där Kullaberg i nordvästra Skåne, var särskilt drabbat.

Även då försökte myndigheterna stävja smittspridningen med restriktioner och karantän. Men, likt dagens invånare fortsatte 1700 talets människor att trängas i butiker, på krogen och vid släktkalas.  

Nej, det här är inte Skåneledens officiella!

Staten ansåg att sjukdomen kom från Danmark och stängde därför Öresund för skeppsfart.

Men befolkningen på Kullaberg var uppfinningsrik och anlade så kallade Bondehamnar, utanför myndigheternas kontroll. Från Bondehamnarna kunde både pesten och smuggelvaror spridas utan kontroll. Dåtidens föregångare till dagens Bordershop.

Resultatet blev fruktansvärda och det beräknades att 2/3 av befolkningen, främst kring fiskelägen i Öresund, strök med.

- Det var ett ödsligt landskap som mötte besökarna. Övergivna gårdar och tom hela byar som snabbt växte igen.

Filterbubblan

Pesten ansågs ofta som guds straff mot en syndig befolkning och förvärrade synen på Kullabergsborna som både märkliga och farliga.

Boendes i grottor lydde folket under den mäktiga andevärlden. Alternativt ägnade de sig åt brottslig verksamhet som stråtröveri eller smuggling.

Hoppas repet håller?

Redan från tidig ålder indoktrinerades barnen med rysliga berättelser om gastar och trollpackor. Värst var berättelsen om Strandvaskaren.

Strandvaskare eller Gastar var drunknade sjömän som inte blivit begravda i vigd jord på kyrkogården. Som olyckliga själar irrade de runt längs stränderna ylande efter vigd jord. Strandvaskaren attackerade människorna genom att klänga sig fast på deras ryggar och tvinga dem till kyrkogården.

 - När järnvägen byggs ut till Mölle upptäcker rallarna något fruktansvärt. Framför dem i marken ligger flera skelett. Länsman tillkallas och brottsplatsundersökning inleds. Efter några tuffa förhör erkänner de äldre i Mölle att liken tillhörde sjömän som flutit upp på stranden och dumpats i gropen. De döda sjömännen var så kallade Strandvaskare, berättar ett ögonvittne.

Skeletten av sjömännen, blev senare begravda i vigd jord på Brunnby kyrkogård. Polisprotokollet från förhören är fortfarande borta. En äldre form av tystnadskultur.

Ett steg till...

Kullabergsborna fortsatte att dumpa lik i massgravar till långt in på 1800-talet. 1850 förliste en skonare utanför Mölle och de åtta sjömännen ombord spolades i land. En kvinnlig Möllebo blev förfärad över den råa och okänsliga behandlingen av de döda sjömännen.

- De blev begravda på stranden med sjöstövlar, oljerockar och allt, berättade kvinnan från Mölle.

 Kullaberg är fortfarande fullt av oupptäckta gravar från både sjömän och pestoffer. Var aktsamma när ni sticker ned tältpinnen i jorden.

Free-climbing!

- från stenåldersboning till smuggelnäste

Kullabergs våldsamma sägner skapar en perfekt inramning till vårt äventyr.

Vi ska utforska grottorna och ta oss ned för de vassa klipporna på halvöns nordsida, kallad Dödens zon.

Vårt mål är det sägenomspunna Trollhålet, där piraterna sägs ha gömt sina skatter.

Det saknas officiella skyltar till Trollhålet och vi rör oss försiktigt längs med stranden på såphala stenar.

Tvingas häva oss över vassa klippor.

Och där dold av ormbunkar hittar vi ingången till Trollhålet. Det är ett smalt schakt som blir allt trängre och mörkare. Ibland är det bäst att krypa med fötterna före.

Klaustrofobi! Brunalg växer i grottan.

Plötsligt uppenbarar sig ett stort rum. Ståhöjd. Det är relativt varmt och torrt.

Här bodde stenåldersmänniskorna. De var betydligt kortare på den tiden.

- Pirater som skrev sina namn med blod på väggarna och som fladdermössen slickade i sig.

Vi kryper vidare mot utgången men upptäcker att den är blockerad av stenmassor.

Tvingas vända om.

Andevärlden

Här börjar grottan, men var slutar den?

K finner ett ytterst litet hål och dyker ned med huvudet före. Vi ropar efter henne men får inget svar. Plötsligt syns hennes ansikte i öppningen, likblekt. Vi frågar vad hon sett därnere, men får inget svar.

Det har mörknat och vi måste skynda oss tillbaka till tälten. Vi väljer den snabbaste vägen längs med rasbranten.

Pannlamporna hjälper föga. Regnet har gjort stigen hal och löven döljer effektivt rötter och stenar.

- snubblar till, men lyckas hålla balansen. Nedanför väntar det vredgade havet på offer.

Hungriga och våta når vi basecamp. Snabbt igång med elden.

Men vänta, det fattas ju två personer. De måste ha glömts kvar vid Trollhålet.

Meta menardi, nordens största spindlar. Trivs bra i mörka och fuktiga grottor.

Gott att äta och gott att dricka. Semlor värms vid elden.

I månens sken stapplar vi ut mot Kullabergs nordvästspets. Omgivet av ljus från Öresunds storstäder.

Natten blir hård och kall. Vinden och regnet piskar tältduken. Trollhålet vill pröva oss ytterligare.  

Tack till arrangörerna; Magnus Wärja och Nils Olof Nilsland, och ni andra som bidrog med både skratt och spänning.

Lär dig mer om Strandvaskare och Lyktgubbar;

Text: Anders Hermansson

Foto: Nils Olof Nilsland och Monica Egermayer

Njupeskär - On your bucketlist!

Sveriges högsta (fria) vattenfall.

Ja, jag känner till debatten om huruvida Njupeskär verkligen är landets högsta vattenfall. Men den debatten lämnar vi därhän.

Vi besökte Fulufjällets nationalpark under mellandagarna. Mestadels solsken, men det hindrade inte temperaturen att krypa under tjugo-strecket.

Det är en karg och nästan brutal natur som möter dig. För oss hemmahörande i Skåne påminner det en hel del om rasbranterna på Söderåsen.

Urskog

Otillgängligheten har bevarat en äkta urskog av barrträd.  En vacker fond mot den krispiga luften.

- Det är så här den svenska skogen borde se ut.

Men det var till vattenfallet vi skulle. Ett vattenfall som vintertid skulle likna Kung Bores sagovärld.

Njupeskär gjorde oss inte besvikna. Ju närmare vi kom desto mer majestätiskt blev dess frusna fåra.

Ja, det finns skyltar som varnar för att närma sig vattenfallet, men den diskussionen lämnar vi därhän.

Det är en kittlande känsla att gå på isen och höra vattnet forsa inunder dig.

- Tar det varligt. Vill inte fastna mellan stenarna.

Trots kylan fortsätter vattnet att forsa över kanten och skapar en närmast övernaturlig isskulptur.

Skrämmande. Mina tankar går till Aliens filmerna, när jag blickar uppåt.

Det är på vintern som Njupeskär kommer till sin rätt. Borde det stå på skyltarna.

Infinity pool

På sommaren skall du bada i den naturliga pool som bildats vid krönet till fallet.

Du plaskar runt med en hänförande utsikt över Fulufjällets nationalpark.

Men det får anstå till nästa äventyr.

Tack till, Kristina, Peter och Nils, för att ni övertalade mig till detta äventyr.

Text: Anders Hermansson

Foto: Nils Olof Nilsland

Skåneleden från Ängelholm till Båstad

Start i Sibirien

- Ni är ett gäng vandrare, frågade en man vid Ängelholms strand.

-Hur kan man komma med i ert gäng, ni verkar ha så roligt, fortsatte han.

- Roligt, vi har precis börjat gå...fråga oss i morgon när vi är blöta och leriga, sade jag naturligtvis inte.

- Du är så välkommen. Vandringarna finns på våra facebook grupper, svarade jag.

Jubileum

För exakt fem år sedan inledde arrangören Sven, sitt engagemang i facebookgruppen, Vandring Skåne. Tillsammans med två (då okända vandrare) gick de från Sibirien till Skälderviken.

Det blev upptakten till mängder av vandringar runt hela Sverige och massor av nya bekantskaper.

Detta jubileum måste ju firas, med en vandring på exakt samma sträcka.

Ufo-monumentet i Ängelholm. Replika av tefat.

Pollenkungen

Ett tjogtal förväntansfulla ryggsäckar möttes upp en dimmig morgon i Ängelholm.

Vi tog oss söderut längs med strandskogen till mytomspunna Ufo-monumentet i Sibirien (Ängelholms strandskog).

Det var 1946 som en Ängelholmsbo blev bortrövad av aliens. Dock blev han senare släppt och de gav honom ett recept på bi-pollen, som kunde hjälpa mot allehanda krämpor.

Receptet på bi-pollen blev en succé och han själv miljonär, i folkmun kallad Pollenkungen. Han tackade sina utomjordingar genom att uppföra en modell av tefatet, på platsen för bortförandet.

Landningsplatsen kompletterades senare med graven av  två döda utomjordingar. När vi besöker Ufo-monumentet är graven tyvärr uppgrävd och plundrad.

Blomsterkungen

Vi vänder om och beger oss norrut längs med Skäldervikens strand. Och nej, att gå med full packning på sandstrand rekommenderas icke.

Den vackra sandstranden höll på att begrava Ängelholm. Carl Von Linné larmade om faran och anlade gräs och träd för att binda flygsanden. Klimatåtgärder á la 170-talet.

Skåneleden fortsätter åt nordväst längs med guldkusten. Strax innan Lervik lägerplats (kanske den finaste på hela Skåneleden) svänger vi av inåt land.

Trist vandring utmed landsvägen till Förslöv (inte okej, Skåneleden).

Hålehall

Utsikt Hålehall

Målet, Hålehall lägerplats, nåddes strax innan solnedgången. Fort upp med tält och hammock. Partylampor, chips och vuxendricka. Festen kan börja. Skratt och mer allvarliga berättelser skapade en finstämd fond till utsikten över Förslöv.Men 29 km vandring med full packning hade till slut gjort sitt. Det skulle sovas gott.

Demokratin 100 år

 Åstarpe Mosse

Paus i daggvått gräs.

- Jag tycker det är fantastiskt att vi kan skapa vandringsevent över flera dagar med omfattande logistik, trots att vi inte är en förening i vanlig bemärkelse, sade M.

Påsar med chips och nötter gick laget runt.

- Det kanske beror på att vi alla här idag, har en grundutbildning i demokrati och kan ta gemensamma beslut, sade A1.

- Dock är föreningsteknik och demokrati något som vi fortfarande behöver öva på, tillfogade, A2.

No go zone

Minnessten över rånade postiljoner.

Ingen vandring är komplett utan en true crime story.

Hallandsåsen var ett utsatt område och befolkningen led svårt av våldsdåd från både soldater och kriminella.

Tvärsöver åsen gick den viktiga Riksvägen vilken lockade till sig Spring Jan och Gubbkarlen.

En oansenlig sten vill påminna oss om vilket farligt jobb postiljoner hade.

Vägen där stråtrövare härjade

- En morgon hittades traktens postiljon och en löjtnant ihjälslagna i diket vid gamla riksvägen.

- I löjtnantens mun hittades ett avbitet finger, vilket skulle bli ett viktigt bevis i jakten på rånarna.

Misstanken föll direkt på den ovanligt snabbfotade rånaren, Spring Jan.

Men misstanken riktades snart mot socknens kronobefallningsman eftersom han var den ende som visste att postiljonen hade en dyrbar last med sig.

När befallningsmannen började förhöra invånarna hade han den ena handen i ett stort bandage.

Han skyllde på ett fall i trappan, men ingen trodde honom. Innan polisen kunde gripa befallningsmannen var plötsligt försvunnen och kroppen hittades aldrig.

Historien om kronobefallningsmannen visar hur lätt korruption får fäste hos en fattig befolkning.

100 år senare skulle en stor summa pengar transporteras över åsen med hjälp av traktens postiljon.

Dock hade postiljonen lejt ut transporten till en fattig torpare som skulle få ett par stövlar för besväret.

Torparen antog uppdraget men saknade den sedvanliga uniformen för postiljoner.

- Plötsligt fick torparen sällskap av en annan ryttare som betedde sig märkligt.

- Han hade danska kläder och långt stripigt svart hår, var det sista torparen kom ihåg innan han slogs medvetslös.

Torparen överlevde mirakulöst nog men säcken med pengarna blev aldrig funnen.

Det blev en stor utredning men någon gärningsman gick inte att finna.

Dock berättas enligt folksägnen om en lönnkrögare som senare skulle ha avrättats för rånet.

För att skydda sig mot överfall började postiljoner och kuskar att beväpna sig. 

- Jag såg ofta hur diligensförarna laddade sina pistoler, berättade, dottern till en postiljon.

Med pistoler i högsta hugg åkte postiljoner och diligenser i konvojer genom de täta skogarna på Hallandsås. 

- Väl framme, i skydd av Gästgivaregården, var det många resenärer som tog sig en styrketår, fortsatte dottern. 

Totalt gick vi ca: 46 km på två dagar.

Stort tack till Sven som arrangerade trippen. Tack även till Friluftsfrämjandet för den vackra lägerplatsen, Hålehall. Och tack till Postmuseum som levandegjorde postiljoners öden.

Text och foto: Anders Hermansson

I pannlampans sken X 2

Hilleshögs dalar

Mörkret skärper sinnen.

Men, spänner dina muskler.

Det gäller att inte trampa fel.

Sjukvården har nog med Covid-patienterna.

Inför tävlingen Berzerk-Nightwolf, valde vi att träna nattlampa.

Tåget till Glumslövs station (ja, det ligger i Skåne, strax utanför Landskrona).

Började springa längs med Skåneleden mot Borstahusen. Sträckan klassificeras som svår. Det blir perfekt.

Hösten var i antågande och löven dolde effektivt stenar och rötter.

Det gäller att springa på lätta fötter.

Vid Hilleshögs dalar sprang vi vilse.

Plötsligt. De eroderade rasbranterna mot Öresund, har ätit sig in till leden.

Sträckan anses som vackrast med en hänförande utsikt mot Ven och Danmark.

Men på natten härskar jätten Glum, tillsammans med förrädiska kanin-och mullvadshål.

Måste stanna upp.

Himlen var vackert orange och mot horisonten blinkar Köpenhamns bodegor.

Gräskullarna var hala och stigarna slippriga.

Bromsa i neförsbackarna. Halt.

Invånarna i Borstahusen har råd med stora glaspartier mot havet. Mörkret utanför gör att du ser rätt in i huset. Inget privatliv där inte.

Ramlar in på pub i Landskrona, i löparkläder. Väl förtjänta av att dricka gott.

 Berzerk i fullmånens sken

Berzerk är mer än traillöpning i natten.

Det är även att bli jagad av jagad av underjordens härskare.

Starten sker i Tykarpsgrottan (evenemanget utspelar sig alltså strax utanför Hässleholm) som dagen till ära är nedsläckt.

Du skall ta dig genom Tykarpsgrottans vindlingar utan att bli uppäten av vampyrer.

Din lampa reflekterar de vita kalkväggarna. Det är lågt i tak och du kryper genom trånga passager.

Dova ljud förstärker upplevelsen.

Löpningen fortsätter på de mest ogästvänliga stigar kring Hässleholm.

Rivs blodiga av törnrosbuskar.

Gyttjehål upp till midjan. Hjälp, min sko sugs fast.

Trädstammen ger plötsligt vika.

Tempo, inte att tänka på.

Liemannen

Plötsligt, grästuvan framför dig reser sig upp och utbrister ett vrål.

Längs med loppet dyker monster upp när du minst anar det. Inget för ängsliga själar.

Stigarna övergår till obanad terräng. Stenmurarna är vanskliga att stödja på.

Du är ensam och din enda kamrat är några reflexer som visar vägen.

Tid och rum försvinner. Hur var det nu, skulle månen vara på vänster eller höger sida...

Tack till arrangören av Berzerk, Charlottenborgs vandrarhem och Café Sandhem (bästa frukostbuffén).

Men störst tack till Kristina, som föreslog denna galenskap. Det blir fel gånger.

Text: Anders Hermansson

Foto: Kristina Milotic, Nils Olof Nilsland och Anders Hermansson

Debatt: Är allemansrätten hotad? - av ett uppluckrat strandskydd. Del I

Är allemansrätten hotad?

- av ett uppluckrat strandskydd

 - Reformera strandskyddslagen!

Låt strandskyddslagen undantas i landsbygdsområden och tas bort helt kring små sjöar mindre vattendrag, det föreslår regeringen i den nya strandskyddslagen.

Den nya strandskyddslagen syftar till att underlätta för företagsetableringar och nybyggnationer i landsbygden eller där befolkningstrycket är lågt, skrivs det i förslaget.

Förslaget till ny strandskyddslag består av en mastig utredning (SOU 2020:78) som varit ute på remiss till intresseorganisationer som på något sätt påverkas av strandnära miljöer. Jag har valt att granska remissvaren från de intresseorganisationer som verkar inom friluftsvärlden.

 Men varför diskutera strandskyddet på en vandrings Community?

 Organisationer som värnar friluftslivet är starkt kritiska till lagförslaget om ett reformerat strandskydd.

Friluftsvärldens huvudsakliga invändning är att lagförslaget innebär inskränkningar av allemansrätten. Den andra invändningen är att lagen är irreversibel. Det innebär att natur som en gång blir exploaterad inte går att återställa till ursprungligt skick, skriver bland annat, Naturskyddsföreningen i sitt remissvar.  

 Demokratisk utveckling

Men först en kort historielektion.

Bakgrunden till strandskyddslagen är allemansrätten som numera är inskriven i grundlagen.

 Det går att se strandskyddslagstiftningen som en del av Sveriges demokratiska utveckling. Från 1950-talet fick en allt större del av befolkningen lagstadgad semester och reglerad fritid. Statsmakterna insåg att invånarna behövde komma ut i naturen. Strandskyddslagens syfte blev därmed att ge allmänheten tillgång till bad och friluftsliv kring sjöar och kuster, skriver utredningen.

Men i takt med befolkningsökning och urbanisering blev stränderna utsatta för exploatering. För att säkra tillgång på orörd miljö, skärptes strandskyddslagen vid flera tillfällen.

Från 1990 talet har strandskyddslagen även använts i syfte att bevara den biologiska mångfalden.  

Det senaste decenniet har strandskyddslagen utsatts för en motsatt utveckling. Antalet dispenser, för att bygga strandnära har ökat kontinuerligt. Dispenserna har främst getts i tätortsnära områden, enligt utredningen.

 Jämlik folkhälsa

 Starkast kritik mot lagförslaget kommer från regeringens egna expertmyndigheter, Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten (FHM).

­ - En ökad exploatering av stränder leder till att tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark minskar, skriver Folkhälsomyndigheten i sitt remissvar.

De nya lagförslagen motverkar både det folkhälso- och friluftspolitiska målen.

Det är politiska mål som syftar till att öka tillgängligheten av naturupplevelser samt utjämna skillnader mellan olika grupper.

- Invånarna skall få tillgång till grönska i deras boende och vardagsmiljö, fortsätter Folkhälsomyndigheten.

 Unikt för Sverige

 - Sverige har en god tillgång på obebyggda stränder sett i ett internationellt perspektiv, skriver Naturvårdsverket i sitt remissvar.

Naturvårdsverket varnar för konsekvenserna av ett ökat byggande vid vattendrag. Konsekvenserna kan bli att både naturen och kulturturismen drabbas när stränder exploateras.

- Tystnad och vildmark är väldigt exklusivt för internationella turister och lätt att bygga bort, fortsätter Naturvårdsverket.

Enligt Naturvårdsverkets analys kan det nya lagförslaget innebära att turismnäringen drabbas negativt. Lagförslaget går därmed emot sina egna intentioner att öka förutsättningarna för bland annat besöksnäringen.

 Irreversibelt

- Lagförslaget baseras på ett anmärkningsvärt svagt kunskapsunderlag, skriver Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen delar Folkhälsomyndighetens kritik, att det blir en oacceptabel försvagning av strandskyddet.

-Det kommer att vara mycket svårare att leva upp till Sveriges miljö- och friluftsmål, skriver Naturskyddsföreningen.

Att upphäva det generella strandskyddet för små vattendrag, innebär att 5 - 10 procent av landets yta påverkas i en riktning som är irreversibel, fortsätter Naturskyddsföreningen i sitt remissvar.

Paraplyorganisationen, Svenskt Friluftsliv anser att lagförslaget är ensidigt.

- Utredningen har inte lyssnat till experter som varnat för konsekvenserna av ett uppluckrat strandskydd, skriver Svenskt Friluftsliv i sitt remissvar.

Svenskt Friluftsliv varnar för en utveckling där antalet dispenser av strandskyddslagen har ökat de senaste åren.

Mellan 2011 - 2019 ökade dispenserna med 56 procent och närmare hälften gällde nybyggen.

- Det finns en omfattande dispensgivning av opåverkade stränder, vilket är allvarligt ur friluftssynpunkt, fortsätter Svenskt Friluftsliv.

 Svenska Turistföreningen (STF) kritiserar utredningen för att den saknar skydd mot obebyggda stränder.

- Strandskyddsutredningen presenterar ingen bra lösning på hur obebyggda stränderna ska skyddas i redan hårt exploaterade områden, såsom storstadsområden, för framtiden, skriver Svenska Turistföreningen i sitt remissvar.

Turistföreningen ansluter till Svenskt Friluftsliv och visar att de flesta dispenserna ges i tätbefolkade områden med höga friluftsvärden. Utredningen har inga förslag på hur denna utveckling kan bromsas, enligt Svenska Turist Föreningen.

 Friluftsfrämjandet anser att utredningen präglats av en ensidighet och att den inte lyssnat på regeringens egna expertmyndigheter, när de varnat för konsekvenserna av ett upphävt strandskydd.

- Både Strandskyddsdelegationen, Naturvårdsverket och Boverket, konstaterar att stränderna i exploaterade områden fortfarande saknar skydd, skriver Friluftsfrämjandet i sitt remissvar.

Föregångsland

Sammanfattningsvis har Sverige varit ett föregångsland när det gäller att ge allmänheten tillgång till natur och vattenområden. Allemansrätten och strandskyddet är unikt i en internationell jämförelse och gynnar även kommande generationer.

Friluftsvärldens intresseorganisationer och regeringens egna expertmyndigheter är tämligen eniga i sin kritik av lagförslaget, när det kommer till allemansrätten.

Allemansrätten kan komma att inskränkas, vilket drabbar friluftslivets utövare.

Men den stora frågan kvarstår.

På vilket sätt skyddas stränder i tätortsnära områden, genom att strandskyddslagen undantas i landsbygden?

Fakta

- Långa sammanhängande orörda kuststräckor är ovanliga, skriver utredningen.

Sveriges totala kust- och strandlinje är cirka 424 000 kilometer. 13 procent av landets kust och strandzoner är bebyggelsepåverkad. Av havsstrandlinjen så är över en fjärdedel bebyggelsepåverkad (28 procent). Den största bebyggelsepåverkan finns i Skåne län med 42 procent, fortsätter utredningen.

 Text: Anders Hermansson

 Källa: Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd, Sou 2020:78