Från Malmö till staden som försvann.

Vy över Malmö, sedd från Lommabukten.

- Stadsnära vandring med både mord och hedendom på menyn.

Från centralstationen vänder vi österut och går längs kanalen i sällskap med några svanar. Kanalerna fungerade förr i tiden som stadens avloppsledning, därav namnet Nordens Venedig, sägs det.

Skyskrapan Malmö live och den gamla silon för mjölkvarnen. 

Det gamla hamnområdet som förut bjöd exotiska dofter av vanilj och kardemumma är stilla i väntan på rivning. Staden skall göras mer attraktiv.

- Ur den förgiftade jorden växer skyline i glas och stål.

 Häxbränning

Lämnar den gamla stadsporten. Kämpar uppför backarna till Kirseberg.  

En stad i staden.

Kirseberg; Minnessten för häxbränningar. Fängelset (nedlagt).

Beläget på en hög kulle. Kirseberg var ett farligt område. Fattigdom och utanförskap blev till grogrund för det beryktade Backagänget. En tidig form av organiserad brottslighet.

- Nej du, till Kirseberg gick en inte, berättar den äldre damen.

 På kullens topp.

En oansenlig minnessten berättar om de kvinnor som brändes på bål.

- Du ska då i eld och lågor. Så löd domen mot de kvinnor som pga sin begåvning, sina kunskaper och sitt sätt att vara ansågs så farliga att de anklagades för att vara häxor, lyder inskriptionen på stenen.

Så utstuderat. Placera bålen på högsta punkten så att lågorna syntes över hela Malmö.

När perioden med häxbränningar var över användes platsen till att begrava fattiga soldater och fångarna från Malmöhus fängelse (hålor).

Försöker skaka av sig ruskiga historier men blir snart varse nya.

Kirsebergs fängelse byggd på disciplin och isolering i ensamceller. Fängelset var en riksanstalt för tungt kriminella och rymningsbenägna.

- Det sägs att de papporna på fängelset brukar vinka till sina barn på den närbelägna Kirsebergsskolan.

Men ondskan fortsätter att vara vår följeslagare genom Kirseberg.

Passerar den vackra Sege park. Här låg tidiga Malmö stads mentalsjukhus. Den vackra parkmiljön till trots, på sjukhuset utspelade sig Sveriges genom tidernas största seriemord.

- En vårdare på en långvårdsavdelning förgiftade de äldre patienterna med rengöringsmedel. 24 patienter avled och vårdaren dömdes till sluten psykiatrisk vård. Syftet med dåden var att patienterna skulle slippa lida, uppgav vårdaren som skäl.

...rapport från en soptipp

Fortsätter gå. Tar de eländiga historierna aldrig slut. Kommer till Sveriges näst minsta kommun, Burlöv. I Malmö jobbade alla på varvet. I Burlöv jobbade alla på sockerbruket, sägs det. Tills båda industrierna lades ned. Nostalgifaktorn är hög.

Motorvägen E6/E20 viadukten Sjölunda. Hängbro över Sege å till Spillepengen friluftsområde. På toppen av Spillepengen, 

Äntligen lite grönska. Men skenet bedrar. Det natursköna rekreationsområdet Spillepengen döljer Malmö stads gamla soptipp.

Men det bli värre än så. Innan Malmö fick ett ordentligt avloppssystem tömdes latrintunnorna på Spillepengen och området fick i folkmun namnet, Chokladfabriken.

Små broar över Sege å som slingrar sig i den täta djungeln. På toppen av Spillepengen har du hänförande utsikt över Lomma buktens strandängar. En lisa för själen.

Ständiga översvämningar har gjort strandängarna till ett paradis för fåglar och unika växter som trivs i den salthaltiga jorden.

Dags igen att tvingas passera motorvägar och viadukter, men så är det i stadsnära vandringar. Fult och vackert om vart annat.

Alnarpsparken

- Strimfibbla, renlosta och lungört.

Ja, Alnarpsparken vid Sveriges lantbruksuniversitet härbärgerar växter från jordens alla hörn. Vintern bildar hårda kontraster hos de nakna grenarna. De största träden är mer än 300 år gamla och bildar enorma kronverk.

Alnarpsparken; Slottet, träd från Carl von Linnés tid, kärlekspar sätter bomärke. 

Det börjar skymma. Svärtan tilltar. Murgrönan ger slottet en fond av skräckfilm.

Skyndar vidare. Lämnar Lomma för att strax därpå befinna sig i Staffanstorps kommun.

Valhall som försvann

Slätten tar vid. Klafsar i meterhög lera mot Hjärup och den mytomspunna järnåldersstaden Uppåkra. Dolt under gräset låg ett politiskt och ekonomiskt centrum i över tusen år. Utgrävningar visade på ett betydande handelsutbyte med bland annat folken kring Svarta havet. En tidig rysk påverkansoperation.

Lommabukten: våtmark som är fågelreservat.

Men Uppåkra var främst en religiös kultplats för hedendomen och för de invånare som tillbad Oden. Arkeologer har funnit ett tempel tillägnat Oden. Templet liknande Valhall och drog folk från när och fjärran.

Men plötsligt försvann Uppåkra. Ingen vet varför. Det sägs att invånarna gick över till den nya hypade religionen kristendom. Merparten flyttade till den nya staden Lund.

Även om Uppåkra och hedendomen tynat bort har deras fester överlevt till våra dagar. Jag tänker naturligtvis på midsommar och julen.

Alnarpsparken; Snödroppssläktet.

 Text: Anders Hermansson

Foto: Nils Olof Nilsland, Kristina Milotic och Anders Hermansson

Katterjåkk till Unna Allakas

Där fågelsången tystnar

Som fjällvandring borde vara.

Vandringsleden mellan Katterjåkk och Unna Allakas är kanske landets mest utmanande men även minst besökta.

Mitt tidigare försök fick avbrytas efter en skada. Men i år skulle leden besegras.

Högalpin blockterräng utan skyddande fjällstugor avskräcker många. Men vågar du trotsa atlantvädrets nyckfullhet väntar unika vyer.

Sovvagn är fusk

Börja med att ta nattåget till Katterjåkk station.

Vänj kroppen för vandringen genom att välja de obekväma britsarna i liggvagnen.

I anslutning till stationen ligger Friluftsfrämjandet fjällstation. Ett förtjusande boende som tyvärr är stängt för tillfället.

Från stationen väntar en halvmil av brant uppförsbacke längs med älven till sjön Katterjaure, vid svensk - norska gränsen. Vid stranden ligger Svenska Fjällklubbens stuga, som dock måste förbokas.

Du är ovan trädgränsen och kommer så att vara tills du når Abiskodalen på andra sidan bergen. Växtligheten kommer att bli mer sparsam tills endast klippor och grus återstår.

Fortsätt förbi Katterjaure och klättra uppför det branta passet, Dossagevaggi, samt hasa försiktigt nedför.

Månlandskap

Framför dig öppnar ett landskap som påminner om Bohusläns klippor, slipade av inlandsisen. Vandringsleden blir en balansakt på meterstora klippblock mellan det kopparfärgade gruset.

Du rör dig försiktigt.

Leden saknar traditionella stugor och det är dagsmarscher mellan hjälptelefoner.

Vad har jag gett mig in på?

Broar ersätts av vad i forsande smältvatten.

Var ska jag gå över?

Markeringarna på stränderna är inte mycket till hjälp.

Hala stenar, vassa stenar.

Ett snedsteg och det forsande vattnet når till midjan.

Stuor Kärpel

Regntung dimma rullar snabbt ner för berget och rakt mot dig.

Tältet måste upp snabbt men stelfrusna fingrar vägrar lyda.

Instängd i tältet medan regnet piskar utanför.

Till slut somnar du.

Vaknar upp med ett ryck. Solen skiner från klarblå himmel och luften i tältet känns kvävande.

Det blir en lång frukost med milsvidd utsikt som pålägg.

Azurblå sjöar och ett uppfriskande dopp.

Valfojåkka

Smältvattnet skapar förrädiska isälvar under snötäcket, så kallade snölegor.

Jag försöker alltid gå runt snötäcket.

I annat fall, be en snabb bön, innan jag hastar över snöfältet.

Passerar Sjangeli, den nedlagda koppargruvan. Gruvan påstods innehålla stora mängder kopparmalm. Det var naturligtvis en skröna en skröna och sen tillkom problemet med att transportera malmen till hytterna för smältning.

Det är mycket brant och jag tänker på vilka uppoffringar som gjordes av gruvarbetarna.

Unna Allakas

Välkomnas med saft av stugvärden. De som besöker Unna stugan är vana vandrare som bjuder spännande historier från när och fjärran.

Natten blir orolig.

 Stugans nödtelefon ringer oavbrutet. Det finns en sjuk turist i Abiskojaure-stugan.

Från Unna Allakas vandrar du i en myggrik dalgång som mynnar vid Abisko tågstation.

Leden är lättgången och när du närmare dig Abiskojaure stugan fylls luften av både fågelkvitter och helikopter dån.

Det är helikoptrar som transporterar turister och gods mellan fjällstugorna.

Helikopterturismen gör visserligen stugorna mer tillgängliga men stör samtidigt både djur och människor. Svenska Turistföreningen har valt en ambivalent inställning till flygburen turism.

Abisko nationalpark

Efter Abiskojaure stugan ansluter leden till Kungsleden.

Någon har lämnat en barnvagn i naturen.

Det slår mig plötsligt.

Mellan Katterjåkk och Unna Allakas fanns inte några sopor.

Varför?

Finns svaret i vördnad inför naturen.

Det skulle kännas absurt att slänga skräp när du ansträngt dig till bristningsgränsen.

Testa gränser

Varför vandra i oländig terräng.

Varför välja bort tryggheten på Kungsleden.

Svaret fick jag av en solovandrare i liggvagnskupén på hemvägen.

- Du testar dina gränser. Att du sedan får skryta är ju bara en bonus, berättar solovandraren.

Stort tack till alla medvandrare och liggvagnsresenärer som bidrog med sina historier.

Text och bild: Anders Hermansson

Karta över raststugor med hjälptelefon.