Närkes Naturvandrare - det är namnet på mitt företag.
Just nu är min primära verksamhet att planera leddragning och att föreslå förändringar och förbättringar (broar, vindskydd, spänger etc) för att öka tillgängligheten när det gäller friluftsliv i länets nordliga delar - främst Nittälvsdalen.
Ett andra projekt är att besöka och dokumentera samtliga gratis övernattningsmöjligheter i länet. Det handlar om vindskydd, kolarkojor, stugor, lador, grottor med mera.
För det tredje guidar jag gärna små grupper i bergslagsnatur/kultur.
Närkes Naturvandrare
c/o Håkan Friberg
Postmästaregatan 49
70378 Örebro
073 2112 466
narkes.naturvandrare@gmail.com
Jag är Fjällvandrare - såväl sommar som vinter - oftast i de nordligare fjällen. Har på senare år utvecklats från dalkrypare till "enkeltopp-letare". Paddlar havskajak en gång om året dagarna runt Kristi himmelfärd. Ger mig då och då ut på cykelsemester - främst i Sverige och i våra grannländer.
Jag tycker att det är svårt att gradera min "aktivitetsnivå". Jag är ute mycket och borde därför klassas som "röd", men är absolut inte sportig. Jag är "grön" i så måtto att jag vill ut ännu mer.
Tycker om att skriva om mina upplevelser i naturen, men är för slö (dum?) för att lära mig göra en hemsida. Glad över möjligheten att publicera på Utsidan.
Läs gärna - och kommentera - mina Artiklar (dvs vandringsberättelser) och min Blogg (se ovan). Titta också gärna in på mina bokmärken. De finns uppräknade längst ner till höger. Där försöker jag göra lite reklam för vårt lilla - men innehållsrika - landskap, Närke.
Ibland under mina vandringar får jag för mig att filma lite. Dessa filmer läggs upp på youtube där jag kallar mig utsidanmajjen:
http://www.youtube.com/results?search_filter=0&suggested_categories=19&search_query=utsidanmajjen
Vill så mycket mer än jag förmår... och tiden går...
Hela familjen ger sig ut på jakt...
...efter...
...vaddå?
Framme. Ser ni den? Alltså klumpen i björkens grenklyka på bilden nedan?
Nu då? Mm. Men vad är det?
Just det. En ruvande lappugglehona!
Hon är tillbaks! Förra året fick jag vara med om det allra första mötet med en lappuggla med ungar i Närke. Hon är tillbaka i år.
I detta blogginlägg kan man läsa om mitt första möte med denna lappuggla. Där finns också sonens fantastiska bilder.
Långsjöleden och Luffaboleden hänger ihop med varandra som en 8:a där Långsjöleden utgör den övre slingan. Luffaboleden handlar till stor del om kultur. Det gör i och för sig också Långsjöleden, men först och främst handlar det här om sagolikt vacker och till stor del orörd natur som inte på något sätt är skyddad. Så var rädd om den här.
Precis som Luffaboleden utgår denna led från Röa broa mellan Askersund och Tived. Här finns en rejäl rastplats med gott om parkeringsmöjligheter. Norr om landsvägen hittar man den första vägvisaren – en pil med namn på leden samt orange färg.
En Tiveds-led som borde få lite uppmärksamhet: På Luffaboleden vandrar man över skogsväger, öppna marker och magiskt vackra stigar.
På senare år har arbetet med att hålla de båda lederna i skick blivit allt mer betungande och till denna vandringssäsong har man beslutat att inte längre röja den längre slingan på Luffaboleden. När jag fick reda på detta beslutade jag att vandra de båda lederna och skriva om dem för att om möjligt öka intresset för dem. Den 8 april var det dags för Luffaboleden.
I stort sett hela denna vandringssäsong har spolierats på grund av trasig hälsena. Jag hann med en skidtur tillsammans med Livskamrat och Kompis i andra halvan av mars, men sedan small det: Ingen havskajak, ingen fjälltur och inga bergslagsvandringar. Suck! Och jag har minst fyra månaders konvalecens kvar.
Jag har läst mycket och skrivit mycket. Bland annat har jag redigerat mina texter om Bergslagsleden. Det har ju skett en del omdragningar av vissa etapper och det har försvunnit och tillkommit en del möjligheter att få tag på vatten. Etapperna 1 - 13 är tämligen korrekta. Några bilder saknas.
På långt håll verkar boet se ut som en stor häxkvast... Så roligt att hon verkar trivas så bra där! Och ett sånt jättebra sätt att fira första maj!
Själv har jag haft nöjet att få lyssna på en hoande kattuggla ett par nätter den gångna veckan. Bekvämt hopkurad i min egen säng...
Medan barnen växte upp bodde vi i Sköllersta. Där hade vi kattuggla inom hörhåll med sovrumsfönstret på glänt. I Örebro väcks vi av koltrast om vi har tur, av skränande skrattmåsar om vi har otur.
Om jag inte misstar mig hittades ytterligare två häckande lappugglor i Närke förra året. I år lär det ju vara ett fantastiskt uggleår, så vi får väl se vad det landar på. I närheten av denna häckande lappuggla finns också slaguggla, kattuggla, sparvuggla och pärluggla. Inte illa.
GRATTIS!
En strålande demonstration. ;-)
Ha-ha! Vad vitsig du är då. ;-)
Kul. Lite oväntat för mig att hon/de har valt ett så öppet och exponerat läge att ha boet i.
Aha? Det har du kanske rätt i. Utöver just denna lappugglefamilj har jag enbart erfarenhet av ytterligare en. Och det stämmer. Den höll till i betydligt tätare skog. Har ni gott om lappugglor i dina trakter?
Nej, jag menar att jag har ingen kunskap/erfarenhet alls om just lappugglor. Har bara sett en gång utanför Umeå för typ 35 år sen. De kanske inte är kräsna alls på det.
Ett bättre sällskap första maj kan jag inte tänka mig än denna lappuggla. Tänk om vi hade någon sådan häckande härnere i söder. Min ansiktsfärg skiftar i olika nyanser av grönt när jag läser din berättelse ;-).
När det gäller boval tror jag inte lappugglan är varken kräsen eller skygg. Men den lär inte bygga egna bon utan nyttjar t ex duvhöksbon. Holkar, lådor och liknande går också bra, liksom uppe på stubbar. Finns det inga färdiga bon, holkar, etc måste den söka sig någon annanstans.
Tack för att du delar med dig! På stubbar? Låga stubbar på marken? Vad tycker räven om det?
Både avverkade och naturliga stubbar kan vara höga, och då skulle jag tro att de helst väljer dem. Men i de fall de tar en låg stubbe ska räven passa sig. En såpass stor uggla leker man inte med när den har ungar. Är ugglan bara i närheten lever räven farligt. Annars lär just lappugglan vara en ovanligt fredlig uggla, anfaller människor ganska sällan.
"...ganska sällan..." Det känns ju tryggt. :-)