Vi vaknade mycket tidigt. När vi tittade ut ur tältöppningen var himlen blå med några molntussar, men innan vi hunnit packa ihop tältet hade vädret slagit om.
Morgon vid Gatterjavri
Trots det kom vi iväg redan klockan 8. Snart värmde solen så att dimmorna så småningom löstes upp och blommorna vände sig efter värmen.
Krypljung och rosenrot
Vi följde leden ner till Stuor Kärpel där vi tog vår första längre rast.
Stuor Kärpel
Innan dess hade vi genomfört två vad i oväntat vattenrika jokkar. Dels den norr om Dossagemvaras (någorlunda enkel) och dels den från Hoiganvaggi (betydligt marigare).
Strax söder om Dossagejavri hittade vi en fantastisk tältplats, men det kändes lite VÄL tidigt att slå läger redan efter 8 km.
Nu började vandringen bli besvärlig. Den gick över ganska många snöfält och snön hade blivit rejält murken. Vi sjönk igenom några gånger och valde sedan att gå runt flera snötäcken, vilket givetvis tog längre tid än beräknat. Rasterna blev allt längre...
Jag hade från början tänkt vandra väster om leden, på norska sidan, för att runda sjöarna vid Valffojåkka, men i det snöläge som gällde beslutade vi oss för att fortsätta längs leden. Jag kände en viss oro inför det stundande vadet över Valffojåkka.
Vadet över Valffojåkka blev mycket besvärligt. Jag brukar använda det mellersta vadet. Det är visserligen lite besvärligt eftersom det är en lite brant uppstigning på andra sidan. Denna dag var det emellertid den starka solen som gjorde vadet besvärligt. Det var nästan omöjligt att se hur bottnen såg ut på grund av allt solglitter. Ett par gånger hamnade jag så djupt att ryggsäcken doppade i vattnet. Det tog mig nästan 20 minuter innan jag hittat rätt väg. Det är lång tid i så kallt vatten. Anders klarade vadet på ca 5 minuter. Orättvist!
Vadet över Valffojåkka
Anders är lite frusen trots det soliga vädret.
Kvällen blev underbart vacker. Solen sänkte sig allt mer och våra kroppar kastade långa skuggor i kvällssolen.
Valffojavrri
Valffojåkka raststuga ligger med en vidunderlig utsikt
Vi gjorde något man inte får... Vi övernattade i stugan trots att det inte gick någon verklig nöd på oss. Trötta var vi visserligen. Vi hade vandrat i 12 timmar denna första hela dag på fjället. Att det tagit så pass lång tid att ta sig från Gatterjavri och hit berodde på vatten- och snöläget. Det var ett vad mer än beräknat och vaden var vattenrika. De högst belägna delarna vi passerade hade ju också innehållit ganska många besvärliga snöpassager.
Postioneringen gäller Valffojåkka raststuga.
Följer med kartan och kan bara konstatera, att dessa domäner måste någongång besökas....
Det är ett område som skiljer ut sig genom att
1) det är så lättillgängligt med allmänna kommunikationer.
2) Man kan välja startpunkter som gör att man är direkt uppe på fjället.
3) Det är så högalpint.
4) Det är lätt att komma upp på höjderna och få mycket vackra scenerier.
För mig är det fjällvärldens motsvarighet till Stora Ryggsjön. :-)
Instämmer med Jesper. Vän av ordning som inte lärt mig området undrar hur Abiskoalperna definieras? http://www.lillsjon.net/~v108e/fjelds/index.php?w=areas.php%23aa
Jag känner inte till någon strikt definition av området, men jag menar egentligen de båda fjällområden som ligger öster respektive väster om Abiskojokkens dalgång.
A) Den "triangel" som bildas innanför sträckorna Riksgränsen - Unna Allakas - Abisko.
B) Det fjällområde som innehåller de stora portarna Ballinvaggi, Nissonvaggi och Lapporten och som avgränsas av Bessesvaggi i sydost.
Av dessa båda "halvor" fördrar jag helt klart A (även om mina erfarenheter av B är begränsade).
Att vada kallt är inte roligt.
Phuuuu, 20 minuter måste varit en plåga!!
/H
Jag har varit fakir i ett tidigare liv och kommer nog att bli fjällöring i mitt nästa.
: - )
Härligt att läsa... Men jag måste fråga... Som van flugfiskare har jag alltid ett par polarized glasögon med mig... då ser man botten i alla lägen... Har du sådana???
Hmmm... Är det solglasögon du menar? I så fall ja. Mina vanliga glasögon? Knappast... jag hade ju dem på mig...
din text och bilder får mig att längta tillbaka!
Vad fantastiskt fint Valfåjåkka-stugan ligger! Så fint har det inte varit då jag vart där (eller så var jag inte på humör) ; )
Jag håller med dig Emma. Senast jag passerade här så minns jag inte alls att det var så här vackert. Kanske har det att göra med att vi denna gång faktiskt övernattade där och hann med att "känna in" platsen.
Jag menar inte vanliga solglasögon... de måste vara med polariserande glas.... Alla som flugfiskar använder dessa. du ser ner till botten av älven utan problem på 1-2 meters djup... Om du inte har sånna måste du prova... Finns billiga varianter på bensinmackar... ett par hundra kronor...
Jag lovar att du blir förvånad...
Jocke