Hur det kommer att bli med våra resor, äventyr och friluftsliv under det närmaste året känns för tillfället som en ren gissning. Men redan nu är turistnäringens kris ett faktum (naturligtvis inte bara den utan många andra branscher också). Det handlar om företag – stora och små och allt däremellan – vars intäkter krymper eller hotar försvinna helt. Bakom företagen finns förstås människor som, precis som vi allihop, är beroende av pengar för sitt uppehälle.

Vi är många som fått upplevelser för livet av naturen, fjällvärlden, exotiska länder och vårt eget Skandinavien. Många av dessa upplevelser skulle vi inte fått om det inte funnits ideella organisationer, företag eller hängivna privatpersoner som gjort det möjligt. Visst har vi ofta betalat för det men det som vi betalade för var det vi fick just då. Guidningen i bergen, båtresan över fjällsjön, övernattningen i stugan eller vad det nu var. Vad vi också fick var minnen som gläder oss många dagar under året, resten av vårt liv. Den bonusen kommer aldrig någon att skicka en räkning till dig för!

Varför inte ge något tillbaka för sådana oersättliga minnen? Det skulle kunna innebära ett köp, ett medlemskap (för sig själv eller någon vi känner), en gåva eller något helt annat – det vet var och en bäst själv.

Här nedan några foton från minnen jag har fått för livet. En droppe i havet av alla dem jag samlat på mig. Det finns oändligt många fler.

Lájtávrre och Rapadeltat.

Nammásj i Sarek (vid Rapadeltat).

Ama Dablam, Nepal.

Nepal, leden upp mot Everest Base Camp. Både Kina och Nepal har beslutat att inga bestigningar av Mt Everest får göras i år på grund av corona-viruset. Frågan är om det finns några turister alls i Nepal. Detta är ett förödande slag för landet som framför allt lever på sin turism.

PS. Även om jag här uppmanar till att stödja just turistbranschen så finns det naturligtvis många andra behov i världen där hjälp behövs. Som så ofta drabbas de allra fattigaste värst.