Fjällbrödet utan kompromisser

Det som skrivs om friluftsliv handlar förvånansvärt mycket om mat och recept. Jag vill inte vara sämre utan bidrar härmed med något som fyller ett tomrum i de flesta fjällvandrares matlista.

Det handlar om bröd. Och inte vilket bröd som helst utan om en typ som blir allt svårare att få tag i. Till och med i brödlandet Skåne, där butikerna numera översvämmas av färdigskivade, ljusa och fluffiga brödsorter. Med eller utan surdeg. Var finns den svarta, hårda kavringen? Och där man själv får bestämma hur tjocka eller tunna skivor man vill ha? Jag bara frågar.

Då får man göra det själv. Men att baka rågbröd kräver övning. Jag har övat, och nu - tada! - kan jag presentera ett bröd som bakas av 100 % råg och rågkross. Inte ett dammkorn vete ens. Kryddat med stött kummin och en aning mörk sirap (men sirapen ska nog uteslutas vid mitt nästa försök).

Brödet gräddas i en avlång form. Har tyvärr inte testat än att baka det på fjället, men det går bra hemma innan man åker. Brödet håller sig utan problem under hela turen. Även om den skulle vara lång.

Brödet, nyss taget ur ugnen.

Att skära en skiva är ett oslagbart test av knivens kvalité och skärpa.

Fakta om brödet (siffror på en skala 0-10)

Andel rågmjöl: 10
Andel annan mjölsort: 0
Smak i skorpan: 10
Fluffighet: 0
Vikt/volymförhållande: 10
Träning för käkar och mun: 10
Skonsamhet mot ömtåliga tänder: 0
Hållbarhet: 10
Lämplighet som försvarsvapen mot björnattack: 10

Brödet avnjutes med fördel under snöstorm i högt belägen blockterräng.

PS

Nu ska jag ut och köpa en musfälla. Det har kommit in en mus i mitt kök och som gömmer sig bakom kylen. Och jag bor på 3:e våningen i en HSB-lägenhet! Ur led är tiden. Eller nåt.

PS2, söndag

Musen fångades mitt i natten med fälla. En fälla med ost och en med en bit nybakat bröd. Jag behöver väl inte säga vilken fälla den föredrog...