Bloggar > Fowwes blogg > Vombsjöns strand innan året ...

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Vombsjöns strand innan året tog slut

Under mellandagarna hade jag förhoppningen att göra en övernattning med tält mellan alla bestyr (som mest handlade om min mors flytt till äldreboende). Gode vännen Anders tände på idén, och så begav vi oss ut till Vombs fure sent på kvällen den 30 december.

Efter en kilometerlång vandring genom den högresta skogen kom vi fram till vår lägerplats framme vid Vombsjön. Strandkanten är här omkring 25 meter hög, så det är en riktig gräddhylla man hamnar på. Naturligtvis var det helt mörkt när vi anlände. Vi kokade te utanför tältet och njöt av natthimlen, den svala luften och de fåtaliga ljuden omkring oss.

Vi kände oss en aning ovana vid att sova i tält efter en lång höst med få övernattningar, men till slut så föll vi i god sömn. Morgonljuset kom långsamt som det brukar på vintern. Snart satt vi och kokade te igen och åt smörgåsar.  

Från lägerplatsen hade vi ljuvlig utsikt över sjön och dess fågelliv. Under höstarna rastar här tusentals änder och skäggdoppingar. Storskarvar och storskrakar samlas i en stor gemensam flock ute på sjön och dyker efter fisk. Ofta kommer en eller flera havsörnar och angriper flocken för att få skarvarna och skrakarna att släppa sin fångst. Om örnarna får fisk lämnar de änderna ifred. För örnarna är det enklare att röva fisk än att jaga själva änderna. De här örnarna vid Vomb- och Krankesjön har ständigt många  saker för sig som man får tillfälle att förundras över.

Vombsjön är Lunds kommuns eget lilla "hav" som vi delar med Sjöbo och Eslövs kommuner. Dessutom är Malmö kommun stor markägare av områdena runt sjön, så det är många kommuner som samsas om denna pärla.

De områden jag själv mest rör mig i är utmed de västra och sydvästra stränderna. Samt inne i själva skogen som bildar det som kallas Vombs Fure. Marken i furet består bland annat av höga sanddyner, och för att hindra sandflykten planterades stora områden med just tall. Detta var i mitten på 1800-talet, och de tallar som är från den tiden är alltså omkring 150 gamla.

Kraftiga höststormar

Det var två extrema stormar i Skåne under hösten. Den första (på kvällen den 28 oktober) var kraftig bara några få timmar, medan den andra (5 – 7 december) höll mycket hög styrka i omkring ett dygn. Under bägge stormarna föll träd och grenar knäcktes i skogarna. Furet var inget undantag.

Denna jättefura föll i ett stugområde och kapades med motorsåg. Därför kunde jag fotografera snittet och sedan sitta hemma och räkna årsringarna. Svårt att se i mitten och i ytterkanten, men jag fick det till ca 145 år.

Ett spännande fågelliv

Ytterligare några ord om havsörnarna. Under årens lopp har jag haft tillfälle att studera samspelet med andra fåglar en hel del. Det verkar som om änder och sothöns ser på en örns uppträdande om den är ute efter att jaga dem eller inte. Så vissa gånger bryr de sig inte alls utan låter örnen hålla till helt nära dem. Andra gånger blir det panik direkt så fort en örn visar sig.

Havsörnar är för övrigt duktiga jägare, särskilt vad gäller sothöns. Dock inte ungfåglarna, de måste lära sig först. Men en örn som har erfarenhet fångar en sothöna på kort tid. Är det två äldre örnar som jagar i par då kan jakten vara över på mindre än en minut, även om sothönsen sett örnarna i god tid och försökt att skynda sig undan.

Större hackspetten är en flitig arbetare i furet och hörs vid nästan varje skogspromenad. Man kan också se spillkråka och mindre hackspett.

Några andra av furets invånare är korsnäbbarna. De tre olika arterna korsnäbbar varierar i antal under olika år. Fotot ovan visar en större korsnäbb som har en mycket grov näbb och är specialiserad på tallkottar. Den mindre korsnäbben har något klenare näbb och är granspecialist men ser nästan likadan ut. För en ovan observatör är de mycket svåra att skilja åt. Den tredje arten är bändelskorsnäbben som förekommer rikligt vissa sällsynta år och uteblir nästan helt andra år.

Förutom fåglar ser man ofta dovhjort och kronhjort i skogen eller i dess närhet. Vildsvin finns naturligtvis också.

Att vakna upp och äta frukost vid "Vombs hav" en nyårsafton kändes mycket bra. (Men den magnifika gamla tallen ovanför tältet hade man inte vågat vara intill när stormarna gick. Flera grova grenar hade knäckts och låg på marken.)

Nu ligger ett nytt år framför, förhoppningsvis med fina äventyr med djur och natur. Januari har innehålit massor av blåst och hög nedkylningsfaktor. Många fåglar har flytt landet, men det finns alltid vissa som dröjer sig kvar. Det finns djur att upptäcka när man trotsar vädret och ger sig ut.

Inlagt 2014-01-28 15:12 | Läst 28284 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2014-01-28 16:25   OBD
Trevlig, och som vanligt lärorik läsning. Intressanta iakttagelser du gjort beträffande änders och sothöns uppträdande när det kommer havsörn. Men det är ju en kamp för att överleva, och då gäller det för alla arter att så att säga "läsa av fienden". Att hellre röva än döda gäller ju fler arter än havsörnen. Man väljer den metod som kräver minst energi.
Fina bilder. Den sista, den solbelysta tallen, gillar jag.
 
Svar 2014-01-29 23:25   fowwe
Tack, Bertil! Du har fångat överlevnadsvillkoren fint i dina rader. Havsörnarna behöver mycket mat, och vid Vombsjön finns inga åtlar, vad jag vet. De måste överleva av egen förmåga. Häromdagen såg jag en rapport om att det setts 10 örnar på en gång vid ett byte ute på isen. Rena turistattraktionen.
 
2014-01-29 07:18   Håkan Friberg
Som "upplänning" får man lätt för sig att Skåne är platt och tråkigt.
Fel-fel-fel! Här trängs sevärdheterna. Håller med Bertil: Trevligt och lärorikt.
 
Svar 2014-01-29 23:34   fowwe
Helt rätt: Skåne är INTE platt (utom på några få ställen). Landskapet är böljande med större och mindre åsbildningar. Utanför Dalby finns Romeleåsen, med utsikt från toppen ner mot Veberöd som ligger på 135 meter lägre nivå. Det är nästan fjällkänsla i storslagenhet.
 
2014-01-29 21:29   Anders_sthlm
Det ser ju nästan lite lågmält och exotiskt ut, detta landskap vid Vombsjön, utifrån ett Stockholmsperspektiv, när man sitter och läser det nu. Skåne- som jag ju inte alls kan något om- blir genom din läsning nästan.. något utländskt,.. så långt borta för en här i eterrymden. Är det verkligen vinter frågar jag mig, då du beskriver alla arter du ser.. Det verkar flaxa i varenda buske.
Fint för oss som gått i ide, att du beskriver vintern som något annat.
Jag blir dessutom glad att läsa detta, i och med att någon här ägnar fåglarna någon uppmärksamhet.
Det är närvaro som alltid och seende i det du skriver Hans.
 
Svar 2014-01-29 23:48   fowwe
Hej Anders! Det stämmer att Skåne är ett annorlunda och märkligt landskap. Vi har lång höst för det mesta, och de flesta fåglar ni har i övriga Sverige passerar oss. Många av dem övervintrar också, exempelvis gäss som vi har i tiotusental. En av mina (fågelskådande) bröder tycker att det är väldigt tomt och tyst i fågelmarkerna i stockholmstrakten på vintern. Det är sällan helt tomt här nere, djuren går alltid att hitta om man vet var man ska leta. För mig är de förstklassig underhållning och faktiskt också sällskap, så om ingen människa följer med mig ut så har jag inga problem med att sysselsätta mig en hel dag själv.
Nu viner vinden kall, den sista veckan har säkert tunnat ut fågelbeståndet rejält. Det öppna landskapet liknar väldigt mycket kalfjället och vi har kraftiga snödrev just nu (vi skåningar säger att det "fyker"). Man söker sig gärna till skogen där träden stoppar vinden och det känns varmt.
 
2014-01-30 16:32   Trottoarbonden
Vombsjön med omnejd är fantastisk där jag oftast rider, men även kör långfärdsskridsko på under vintern, ser ofta örn mitt på isen.
Unik idyll i Skåne, trevlig läsning.

/Ove G, Svedala
 
Svar 2014-01-30 22:37   fowwe
Tack för kommentaren! Ja, det är många intressen som förenas vid Vombsjön. Här funderat på om jag skulle inhandla ett par riktiga skridskor själv, men det har ännu inte blivit av. Vissa dagar är det gott om folk på isen. En del ägnar sig åt fiske också.
 
2014-01-31 22:24   Thomas Traneving
Ohh, tack för fina bilder från Vombsjön. Här har tillbringat mängder med somrar med mina föräldrar och morföräldrar. Under en period i livet verkligen hatade jag Vomsjön. Det var i den ålder då man inte heller riktigt gillar sina föräldrar (13 - 14 år gammal). Jag tyckte bara skogen bestod av massvis med irriterande flugor som alla ville vara över hela mig. Precis som om de förstod att jag inte gillade dem.

Tänk att det blev en så friluftsälskande människa av mig med :) :)
/Helena
 
Svar 2014-02-04 22:54   fowwe
Helena, ett rent nöje att få glädja en skåning i förskingringen. Kan förstå att skogen kanske inte föll en tonåring i smaken, det är mycket annat som drar då. Som väl är blev det ju folk av dig också. Med råge, om man kan säga så!
 
2014-02-04 20:23   dHANScan
Mycket GRÄDDSMAK i den text
 
Svar 2014-02-04 22:55   fowwe
Jag förstår precis vad du vill säga! :-D
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar