Bloggar > Fowwes blogg > Några tankar om kosmos – och ...

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Några tankar om kosmos – och att följa en stig

Naturen är större än vi vanligtvis tror och verkligheten överträffar oftast fantasin. Jag får anledning att fundera över detta när jag läser en bok om modern kosmologi: Vårt matematiska universum av Max Tegmark. Mycket har hänt sedan min grundutbildning i fysik i början på 1970-talet, och när jag tar fram min gamla kurslitteratur ser jag att det skrivits helt nya kapitel i partikelfysik, kvantmekanik och kosmologi. Det är som jag har förflyttats till ett helt annorlunda universum än det som jag befann mig i när jag läste på universitetet – eller snarare vaknat upp i det. För även om de vetenskapliga nyheterna har flimrat förbi i media så har jag inte satt mig in i detaljerna ordentligt. Jag har haft annat för mig.

Ett universum – eller många?

Alltså läser jag med stigande förundran att många nutida kosmologer på fullt allvar räknar med att vi inte bara – som man kanske trodde tidigare – lever i ett närmast oändligt stort universum utan i ett av oändligt många universa. Att universum i själva verket är ett slags multiversum och att det kan finnas hur många parallella universa som helst. Och inte nog med det, vissa fysiker menar att det till och med kan finnas oändligt många kopior av oss själva, exempelvis mängder av "fowwe" varav de flesta är olika mig, men tillräckligt många är så lika att det inte skulle gå att skilja oss åt och att de lever på världar som på pricken liknar vår egen jord. Och att en del av dem just nu sitter och skriver ett inlägg i sin blogg på sina versioner av Utsidan...

För ett par decennier sedan skulle en forskare knappast blivit tagen på allvar om vederbörande påstått detta. Men det finns flera världsledande fysiker som menar att det är så det tycks förhålla sig. Max Tegmark är en, Stephen Hawking en annan. Uppriktigt sagt vet jag inte riktigt vad jag ska tro om teorierna. Men jag lär aldrig kunna ge något hållbart skäl varken för eller emot. Jag vågar inte ens föreställa mig hur mycket matematik jag skulle behöva förkovra mig i för att kunna förstå en enda sida med uträkningar som är gjorda av ovan nämnda herrar.

Att söka det enkla (åtminstone ibland)

Om vår plats i världen och universum var svår att förstå sig på redan när jag studerade – vilket jag tyckte – så är den sannerligen inte enklare idag. När man kan så söker man sig gärna till ett enklare liv. Och centrerar det kring exempelvis sin mobil, facebook – eller kanske naturen. De två första är jag nästan helt ointresserad av, så i mitt fall blir det alternativ nummer tre. Det ligger säkert någonting i det som min gode vän Anders´ hustru ibland har påpekat: "När ni är på fjällresa så är det ett okomplicerat liv ni lever. Allting är enkelt." Men jag försäkrar: de stora tankarna följer med på färden. I fjällen finns det tid att tänka, och landskapet inbjuder till det.

De senaste åren har jag följt en stig, Präststigen i Kvikkjokksfjällen. Den är minst ett par hundra år gammal, troligen så mycket som trehundra år och möjligen ännu äldre. Den användes regelbundet fram till 1860-talet av de präster som skulle till Alkavare kapell och förrätta gudstjänsten. Att finna den markerade vägen över fjället har varit en spännande uppgift. Samtidigt en slags terapi där jag funnit en nästan barnslig glädje i att leta efter gamla stenhögar och pussla ihop denna Prästväg som under de senaste 150 åren fallit i glömska. Och under tiden har jag undrat vad prästen och hans samiska vägvisare såg, vad de tänkte och vad de pratade om. Kanske var det mest praktiska ting. Men det kan också ha varit de där stora tankarna. De kom från olika världar, möjligheten fanns att berika varandra. Men jag har inga illusioner, i värsta fall hade de så olika världsbild att det inte blev mycket utbyte alls.

Kommande resa och kanske en bok

En färd på Präststigen finns i min planering även detta år. Jag saknar några pusselbitar i min undersökning och jag tänkte hitta dem, alternativt få bekräftat att de inte finns. Därefter hoppas jag att mitt material är såpass fylligt att det går att skriva något om det.

En del har hört av sig till mig och efterfrågat en bok om Präststigen. Det är väldigt uppmuntrande. Jag har funderat en hel del på saken sedan förra sommaren och kommit fram till att jag verkligen vill skriva en sådan. Det definitiva beslutet om en bok hoppas jag kunna ta efter sommarens färd.

Inlagt 2016-05-21 22:46 | Läst 13043 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2016-05-21 23:27   Örnsätrarn
Skriv boken! Kan man få ställa sig i kö för ett signerat exemplar?

När du skrev om första delen av Präststigen i september 2015 var jag i Njoatsosvágge och hade några dagar tidigare passerat genom Vállevágge och Ruonasvágge. När jag kom hem fick jag se vad du skrivit och önskade att jag haft det med på min vandring.

Jag hoppas kunna vandra hela Präststigen vid något tillfälle. Jag är inte så ung så vänta inte för länge med boken.
 
Svar 2016-05-22 23:49   fowwe
Tack, detta tar jag som en spark i rätt riktning. Det sista argumentet är ju blytungt, jag ska se vad jag kan göra ;-).
 
2016-05-21 23:34   OBD
Intressanta tankar som jag numera ägnar mig allt mindre åt. Redan ett universum är för stort att greppa tycker jag. Att tänka sig ett oändligt antal universum blir för mig svårt. Har tillräckligt svårt att försöka fatta begreppet "oändligt".
Det har varit fascinerande att läsa dina artiklar om Präststigen. Själv har jag faktiskt inte ägnat Präststigen många tankar de gånger jag varit i området. Har aldrig haft en tanke på att aktivt leta efter gamla spår efter tidigare aktiviteter i fjällvärlden. Men när jag ibland bara helt oplanerat stöter på t.ex lämningar efter en kåtaplats eller ett gammalt rengärde blir jag litet "upphetsad". Får samma känsla när jag i hemmamarkerna ibland stöter på en gammal husgrund, gammal bro eller en hålväg.
Hoppas att din "jakt" på saknade pusselbitar kommer att innebära ett positivt beslut att skriva en bok om Präststigen.
 
Svar 2016-05-22 23:56   fowwe
Jag tror att de där lärda fysikerna/matematikerna nog också har svårt att föreställa sig det som de förutsäger. Förutsägelserna om oändligt många universa kommer väl ut som konsekvenser av ekvationernas lösningar och är således en rent teoretisk grej. Om jag fattat Max Tegmark rätt så kommer det aldrig gå att att kontrollera det empiriskt. Och sånt gör mig misstänksam. ;-)

Det här med boken. Ett förlag som är intresserat att ge ut den kommer naturligtvis att göra projektet betydligt enklare. Vi får se...
 
2016-05-22 13:19   Bandersson
Oj vilka perspektivskiften! Kosmos och Präststigen. Din rubrik är ju – ”Några tankar om kosmos – och att följa en stig”. Jag inbillar mig att du har hittat en slags kärna för såväl dig själv som för avancerade matematiska teoretiker som söker svar på de stora frågorna. Att söka efter och följa en stig – är det inte precis det som den moderna kosmologin försöker göra? Att utifrån en teori eller utifrån historiska källor hitta spåren som finns kvar här och nu. För de finns ju och det är förunderligt. För den som söker.
 
Svar 2016-05-23 00:17   fowwe
Ja, någon slags stig följer nog de där matematiska herrarna och damerna. Vi får väl se om den leder rätt, vetenskapen brukar ha en förmåga att med tiden sålla bort en del irrvägar. När det gäller fjällvandring är det enklare, och väldigt välgörande tycker jag. (Och tack för att du sätter ljuset på de olika perspektiven.) Man rör sig i det stora landskapet och därmed de stora perspektiven, men för att överhuvudtaget komma någonvart måste man sänka blicken och syna marken där man ska sätta sin fot. Det stora och det lilla ständigt närvarande. Man måste uppmärksamma bägge för att orientera sig fram.

Och i överförd mening gällde det prästernas resor också. Prästerna - om de nu var bra sådana och inte bara myndighetsutövare - hade ju som sin uppgift att förmedla de stora perspektiven. Men även de var nödda och tvungna att trampa samma mark som sina vägvisare och se världen i det lilla. Och där var de sannolikt i underläge jämfört med samerna. Det är så nyttigt och välgörande med dessa byten av perspektiv.
 
2016-05-22 22:16   Elvah
Spännande med bokprojektet!

Nog finns viss skillnad mellan livet eller verklighetsflykten genom en mobil och en upplevelse irl såsom naturupplevelser. Men båda fyller de sina funktioner och utesluter inte varandra. Jag läste ditt inlägg på mobilen och det var väl ju väldigt väl spenderad tid. ;)
 
Svar 2016-05-23 00:03   fowwe
Tack, Hanna, och din sista mening gjorde mig svarslös. Jag hade ju gärna velat förneka att min s k smartphone duger till något annat än att prata i (och knappt ens det). Men det kan jag ju inte när du skriver så där. ;)
 
2016-05-23 14:20   ulindh
Tänk precis detta med parallella universum hade vi som samtalsämne vid middagsbordet förra veckan. Visst är det spännande men väldigt svårbegripligt. Kanske det är mer begripligt för matematiker?
Jag säger som de andra om bokprojektet - skriv den! :-)
 
Svar 2016-05-23 23:02   fowwe
Tack för uppmuntran! Nu blir det svårt att låta bli att skriva...
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

Logga in


Glömt namn/lösenord? Logga in med Facebook

Tips!