Bloggar > Fowwes blogg > Karta Sarek 1:50 000 - en ...

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Karta Sarek 1:50 000 - en recension

Calazo har utökat sitt kartsortiment med tyvekkartor för Sarek och Padjelanta i skalan 1:50 000 - de tidigare var 1:100 000. Jag har tittat på dem. Hur bra är de? Hur mycket mer information finns? Och lönar det sig att byta ut sina gamla mot de nya?

Allmänt

Sarekkartan är stor, faktiskt några centimeter större på bredd och längd än den gamla 100 000-delen. Halva Sarek på varje sida, delningen är gjord i höjd med Bierikjávrre som finns med på bägge sidorna (nordlig resp. sydlig halva). I söder finns Kvikkjokk inte med, vill man se fjällbyn så får man köpa Padjelantaversionen.

Utseende

Kartan ser överlag mycket snygg ut. De glesare linjerna för ekvidistanser gör att färgerna bli ljusare och mer nyanserade i ett så bergigt område som Sarek.

Namn

Namnen på formationer och terrängdetaljer har utökats något men inte särskilt mycket. I princip är det namnen på den vanliga fjällkartan som finns med. Men en hel del glaciärer som tidigare var namnlösa har fått namn på den nya kartan vilket är trevligt att se. Här finns potential att göra mycket mer, om förlaget vill. Samiska språkexperter har mycket kunskap om sådant, och i böcker av exempelvis Axel Hamberg och Yngve Ryd figurerar namn på platser man gärna skulle vilja veta var de låg.

Ekvidistanser

Precis som för den gamla kartan är differensen för ekvidistanslinjerna 20 meter. Detta kan jämföras med t ex Jämtlandskartan som finns att få med 10 meter. Ändå skriver Calazo på omslaget att kartan inte bara är en uppförstoring av den vanliga fjällkartan utan innehåller mer. Det är sant såtillvida att de ekvidistanslinjer som är utritade är något fler och framför allt mer detaljerade i sitt utseende. Men mindre höjdskillnader som inte syntes på den vanliga fjällkartan syns i allmänhet inte på denna heller. Dock får man säga att det är en förbättring, om än marginell. (Jag utgår från att det är Lantmäteriet som försett med denna information, att på egen hand mäta ekvidistanser måste vara ett gigantiskt projekt.) Linjerna blir följaktligen också glesare jämfört med den vanliga kartan och det blir enklare att se hur branter och djupa raviner ser ut. Avläsningsbarheten blir bättre.

Ovan: exempel på kartbild. I bakgrunden den nya kartan 1:50 000, och infälld motsvarande karta 1:100 000. Den senare är inte Calazos utan Lantmäteriets fjällkarta på webben, vilken i allt väsentligt motsvarar Calazos vanliga fjällkarta. På den nya kartan syns blockterräng, fler och mer noggrant utritade vattendrag, mer detaljerade höjdkurvor, mm. Men höjdkurvornas antal är i princip detsamma, eftersom avståndet mellan dem är 20 meter (som på tidigare fjällkarta).

Terrängdetaljer

Calazo framhåller att kartan innehåller mer information om bland annat vattendrag och blockmark. Blockmarker är utritade som områden med små prickar. Jag vet inte vilken nytta man har av detta; att snart sagt varje bergstopp i Sarek är täckt av blockmark är ju väl känt, likaså att sådan terräng är mycket vanlig på nivåer över 1000 meter. Trots detta tycker jag att jag saknar symbolen på några områden som jag själv tyckt var blockiga.

På kartan är också - precis som på den vanliga fjällkartan - utritat snår och svårframkomlig terräng. Här har man i princip övertagit Lantmäteriets information från den gamla kartan. Jag tror den gamla informationen är ofullständig, det finns säkert anledning att uppdatera den.

Vattendrag

På kartexemplet ovan ser man tydligt många fler detaljer i den nya kartans framställning av Rapaselet. En klar förbättring som görs möjligt av det större formatet. Vidare har man fått med den så kallade strandstigen utmed Rahpaädno, en trevlig detalj. Vore kul att veta hur de prickat in den, har de kanske gått med GPS och spelat in spåret? Men varför låta strandstigen upphöra så tidigt? Vid måttliga vattennivåer i älven kan man följa den ända fram till Alep Vássjájågåsj (och kanske ännu längre). Detta är dock bara en detalj, men jag måste strax återkomma till det här med stigarna.

Kartbild från Alkavare kapell (bakgrundens lilla utökade bild av Miellädno är hämtad från kartans andra sida). Bron över älven är nu korrekt placerad, Lantmäteriet har under att antal år placerat den fel vilket förvirrat många fjällvandrare. Calazo anger också att den är "Förfallen" vilket är klokt. Dessutom anger de "Roddbåtar", vilket syftar på de roddbåtar som fjällvandrarklubben Skarja placerat där. Så här finns flera förtjänstfulla detaljer som är till hjälp vandrare och förhindrar missöden. Således mycket bra. Men så har vi stigen in i Álggavágge. Den anges gå nära sjön och är utritad med gles prickning, vilket betyder att den är svårfunnen. Jaha. Men går man upp till kapellet finner man en stig som börjar där, går något högre  upp och är lättfunnen. Varför inte rita ut den istället?

Stigar, färdvägar och vadställen

Om kartans terrängdetaljer i allmänhet innebär en förbättring och - i många fall - en utökning så är jag inte alls imponerad av hur stigarna ritats ut. I de allra flesta fall har man bara övertagit Lantmäteriets information. Ibland inte ens det, vilket nedanstående bild visar.

Ovan: Calazos nya karta till vänster och Lantmäteriets webb till höger. På Utsidan diskuteras ofta stigarna respektive skoterspåren vid Suorva som lämpliga vägar in i t ex Sarek. Men på Calazos nya karta finns det överhuvudtaget inga stigar/spår att diskutera. Är det medvetet gjort eller bara något som missats?

Nästa exempel: på kartan överst i detta inlägg finns kartbilden av Rahpaädno. Vid sidan av Alep Vássjájågåsj har man ritat ut en stig som följer vattendraget uppströms (en detalj som faktiskt inte finns på Lantmäteriet). Denna färdväg är fullt möjlig så stigen är befogad att rita ut. Dock tror jag att de flesta som har erfarenhet av området skulle välja att efter ca 1½ km vika av mot renvaktarstugan och fortsätta uppför den lättvandrade sluttningen, fram till Lulep Vássjájågåsj. Så även denna färdväg skulle varit bra att rita ut.

Exempel från Njoatsosvágge. Först kan man notera ett förtjänstfullt arbete med att utöka detaljerna om vattendragen. Den stora jokken Luohttojåhkå (namnet kom inte med på mina bilder men finns på kartorna) är mycket detaljerad och de olika strömfårorna där den rinner ut i Njoatsosjåhkå syns tydligt. Även övriga jokkar är fint återgivna. Men så är det stigarna igen. I princip har data övertagits från Lantmäteriet, från den tid det fanns en bro över Luohttojåhkå. Det ser på bägge kartorna ut som om man kan korsa jokken där, men det kan man inte annat än i undantagsfall. Jokken är stor och strid; detta är en säkerhetsfråga. Nu har Calazo på den nya kartan ritat ut en alternativ stig som leder ner i videbuskagen och angett vadmöjlighet. Detta är riktigt, för här är oftast möjligt att vada. Men ännu bättre hade varit att rita den stigen ända nere vid utloppet i Njoatsosjåhkå där vadet är enklast.

För att fortsätta med Njoatsosvágge så tyder allt på att det finns två stigar som parallellt på olika avstånd från Njoatsosjåhkå leder vidare till renvaktarstugan vid Rupsokjåhkå. Dessa bägge vägval hade varit mycket intressant att se utritade på en detaljerad karta; hittills har bara en av dem funnits med på fjällkartorna. En detalj till: Renskötarna har märkt upp en led med kryssmarkeringar över Sähkok (på väg mot Pårek) och även denna skulle kunna tas med på nya kartor.

Sammanfattning

Det allmänna intrycket av Calazos nya kartor är tilltalande. Den förstorade kartbilden gör dem lättare att läsa, med fler detaljer. Skillnaden är dock inte mycket stor på grund av ett måttligt utökande av kartbildens information och att avståndet mellan ekvidistanserna är detsamma som på den gamla kartan. 

När det gäller brister är det framför allt stigar och färdvägar jag tycker inte håller måttet. Vissa förbättringar finns om dessa, men de är marginella. Istället har de flesta brister som fanns hos Lantmäteriet övertagits. (Ett förfärligt exempel är på kartan över Padjelanta där man behållit den så kallade "materialvägen" genom Kamajokks NR och dess dragning över Kamajokk. Hur många kommer tro att det går att vada den jokken där och göra ett försök?)

Trots att jag har invändningar kan det mycket väl tänkas att jag kommer att använda kartan på mina vandringar. Jag ser fram emot kommande uppdateringar och förbättringar. Idén med stora, detaljerade kartor över Sarek och Padjelanta är djärv och ambitiös. Om markeringen av stigarna förbättras och kartorna förses med flera ortnamn kan de bli riktigt, riktigt bra.

Kartan finns att köpa på Calazos webbsida och kostar 149 kr. Möjligen finns den på fler ställen men många butiker verkar inte ha tagit in den ännu.

Kommentar 170409. Calazo trycker upp ganska små upplagor av sina kartor för att ofta kunna förbättra och uppdatera informationen på dem. I den upplaga som har tryckts i början på 2017 har åtskilliga detaljer förbättrats, som en följd av bland annat denna recension. I Sarekdelen finns nu exempelvis skoterstigen vid Suorva med. På kartan över Badjelánnda har man på inrådan av lokal turistexpertis tagit bort den s k materialvägen till Ruovddevárre norr om Kvikkjokk. Även andra förändringar har gjorts på kartorna.

Om du vill ha den senaste upplagan av dessa kartor tror jag det är bäst att köpa direkt på förlagets webbsida.

Inlagt 2016-07-16 18:14 | Läst 11094 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2016-07-16 18:47   OBD
Tack så mycket för den recensionen. Jag visste inte att det fanns nya kartor. Undrar litet hur det är att använda skala 1:50000? Borde kännas litet ovant. I alla fall till att börja med.
Du har ju pekat på både + och -. Men jag måste erkänna att jag är litet sugen på att köpa en och ta med mig till Sarek i augusti.
Får se om suget blir tillräckligt starkt. :-)
 
Svar 2016-07-16 21:46   fowwe
Naturligtvis ska du skaffa kartan om du är lite sugen på den! Du kommer säkert snabbt in i den. Några direkta nackdelar jämfört med den vanliga kartan tycker jag inte finns. Det skulle möjligen vara om man står på en utsiktsplats och försöker identifiera de toppar man ser omkring sig. Då ger den vanliga kartan bättre överblick, man har hela Sarek på samma sida.
 
2016-07-16 23:46   Örnsätrarn
Intressant jämförelse. Det finns ett stort utrymme för förbättringar i nuvarande kartor.

Informationen om vattendragen verkar komma från det Lantmäteriet kallar för topografiska kartan. Zoomar man in till nivån 100 m och därunder får bäckarna det mer detaljerade utseendet som i Calazos nya Sarekkarta. Men man kan undra hur sann den är. I Álggajåhkås delta finns åtminstone en fåra som är 100m bred på vissa ställen. Stämmer detta? Är det fårans maximala bredd men att vanligtvis finns det vatten bara i en liten del?

Stigarna söder om Suorva. I topografiska kartan finns stigarna med för upplösningen 500m. Vid större eller mindre upplösningar är de borta. Men broarna finns kvar vid upplösningar över 500m. Underligt!

Jag skulle vilja ha en karta med den typ av information som du ger om Alep Vássjájågåsj och vägen över till renvaktarstugan. Likaså informationen om vadningen av Luohttojåhkå. Det är information som inte kan fås bara genom att studera en vanlig karta. Men det hamnar väl i guideböcker.
 
Svar 2016-07-17 14:12   fowwe
Hej Bengt! Det här med bäckar är en fråga som jag misstänker är komplicerad. Fjällvärlden är full av torrlagda bäckfåror som antingen bara fylls vissa tider eller överhuvudtaget inte fylls alls. Álggajåhkå har jag gått över utan att tänka närmare på hur det såg ut vid det tillfället. Men någon 100 meter bred fåra med vatten var det absolut inte frågan om. Tio, högst tjugo, meter. Kanske finns det någon sådan bred fåra men jag gissar att det är sällan som den är fylld. Den är således till största delen torrlagd. Men på en karta blir det väl ibland ett tjockt blått streck ändå istället för ett tunt.

Och så det där du nämner om Suorva. Märkligt hur stigar och broar försvinner och dyker upp hos Lantmäteriet ;).

Det sista du tar upp är ingen enkel fråga. Att rita en liten bit av en frekvent färdväg tycker jag är helt i sin ordning, t ex över goda vadställen. Eller förbi den där renvaktarstugan och en bit till. Men det kan då vara frestande att förlänga den, rentav ända til Skierffe. Jag kan se fördelar med det, men också nackdelar. För det första är det risken för godtycklighet: vems åsikt ska gälla när det gäller att rita upp färdvägarna (det handlar ju oftast inte om stora, tydliga stigar i naturen)? För det andra kommer kartan närapå att fylla samma funktion som en guidebok, men utan de kommentarer som ofta är nödvändiga för att man ska kunna förflytta sig på ett säkert sätt. Men denna nya karta kommer kanske i en snar framtid att ställa frågan på sin spets. Detaljnivån gör det ju möjligt att rita in stigar mycket exakt.
 
2016-07-18 20:01   paerl
Kul med alla nya kartalternativ som börjar dyka upp. Jag provade utekartans (utekartan.se) 1:50000 över Kenekaiseområdet för några år sedan vilket jag mest blev besviken på eftersom den endast kändes som en uppförstoring av den vanliga Fjällkartan utan någon extra information alls - bara mer material att släpa på.

Nu under försommaren gjorde jag en långtur i norra Jämtland med Norsteds nya plastkartor (outdoorkartan.se) i skala 1:75000. Den något udda skalan var lite förvirrande när man, som jag, är van vid 1:50000 eller 1:100000 men sjönk in i huvudet efter några dagar. Jag gillade kartografin som skiljer sig rätt mycket från den klassiska fjällkartan även om jag hade ett feltryck på en av kartsidorna där skuggningen hamnat någon centimeter åt sidan. Det nya materialet (Polyart) är otroligt mycket bättre än de vanliga fjällkartorna vad gäller slitstyrka och vattentålighet men känns inte riktigt i nivå med Tyvek.

Däremot kändes det som om de misslyckats totalt med höjdkurvorna. Det var väldigt svårt att se skillnad på en vanlig brant backe och en vansinnigt brant backe och jag hamnade flera gånger i onödigt branta partier som jag senare såg att jag kunnat undvika genom att gå någon extra kilometer åt något håll utan att detta på något sätt framgick av kartan. Jag har i efterhand tittat på den vanliga fjällkartan på några av dessa platser och där ser man klara variationer i tätheten mellan höjdkurvor som helt verkar saknas på den nya kartan.
 
Svar 2016-07-19 21:07   fowwe
Tack för dina kartsynpunkter! Den där kartan i skala 1:75000 har jag inte ens sett så det var fint att få veta lite om den. Efter att ha läst din kommentar granskade jag hur höjdkurvorna är ritade på den nya sarekkartan. Valde ut ett berg som jag var uppe och klev omkring på för ett par veckor sedan. Tycker nog att Calazo har lyckats bra, det syns skillnad på brantheten på backar. Nu har jag inte testat kartan i fält ännu, det kommer säkert kännas lite ovant i början om jag t ex ska bestiga ett brant berg.
 
2017-04-21 12:29   Totteman
Intressant. Jag kommer att gå förbi Alkavare kapell i sommar om det blir som jag tänkt mig.
 
Svar 2017-04-22 10:34   fowwe
Alkavare, kapellet och gruvhålen är en vacker och intressant upplevelse, det kan säkert bli fint. Tältplatsen nere vid stranden kan vara suveränt stämningsfull. När det gäller kartan har Calazo i senaste upplagan tagit med den stig som börjar vid kapellet och leder in i Álggavágge (det är ju så som folk går, inte nere utmed stranden). Lycka till på turen!
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

 

Logga in

Tips!