Bloggar > Fowwes blogg > Att söka efter något (nästan) ...

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek

I slutet på förra bloggavsnittet höll jag på med att ställa om från vandring till röseundersökning. Röset stod uppe på kanten av Sähkoknuohkke strax söder om Pårtemassivet. Jag hade fotograferat fjällkanten redan andra dagen av Dianas och min färd, alltså den 8 augusti. Förhoppningen var att fotona hade fångat ett stort röse, något jag inte alls var säker på. Men jag hann inte titta på bilderna de följande dagarna. I så fall hade jag kunnat se detta:

Nu var det äntligen dags - röset skulle besökas. Alltsammans var väl förberett och själv var jag bara en länk i en kedja som bestod av flera personer. En av dem var Björn Andersson (Bandersson). Hela projektet började nog med ett dokument som han hade skickat till mig. Där hade han skrivit ner en del tankar om Axel Hamberg, bland annat om detta röse. Dessutom fogade han ihop ett par av Hambergs gamla, svartvita foton till ett panorama. På bilden syns röset med Pårtemassivet i bakgrunden.

Men ytterligare en person var inblandad. Bengt Noläng (Örnsätrarn). Han gjorde med ledning av teodolitdata från Hamberg och fotots bakgrund en positionering. Det skulle bli intressant att se hur väl den positionen stämde.

Basläger vid Pårekstigen

Jag anlände till det ställe där stigen korsar jokken från Tjievrejávrátja (Tjievrajågåsj). Precis intill det stora isfältet över jokken hade någon byggt ett slags vindskydd. Där satte jag upp tältet och började med matlagningen (fotot taget följande förmiddag).

Under kvällsmaten kopplade jag av från de senaste dagarnas strapatser, njöt av den vidsträckta utsikten över Pårekslätten och lät tankarna gå som de ville. Ibland tog jag upp kikaren och riktade den mot Sähkoknuohkke. Mycket riktigt, röset syntes även från min lägerplats. Enligt gps:en var det 2,47 kilometer fågelvägen dit. Men jag visste att den första biten var ganska jobbig. Både större och mindre raviner skulle korsas, så det var inte bara att gå raka vägen.

Faktum är att det tog emot en aning, jag hade gärna velat skjuta upp utflykten till nästa dag. Av någon anledning kände jag mig inte riktigt väl till mods och kunde inte förstå varför. Var jag bara trött? Eller var det något allvarligare fel på kroppen? Men eftersom jag behövde ge mig upp mot Bårddetjåhkkå nästa dag så måste jag ta röset innan kvällen.

Mer att upptäcka än ett röse

Fast nu var det inte bara röset som väntade, det fanns en annan sak som faktiskt var mycket viktigare. Även ifråga om detta hade Björn och Bengt gjort viktiga förberedelser. Björn hade skickat ett Hambergfoto i vår korrespondens tidigare.

På originalfotot står: "Meteorografen på Sähkok med äldre modell på nederbördsmätare. 1900." Meteorografen fanns i den lilla byggnaden som syns till vänster. Det var ett mycket avancerat mekaniskt mätinstrument som skulle registrera data kontinuerligt året om utan att behöva tillsyn (temperatur, luftfuktighet, vindriktning, vindhastighet och nederbörd). Nederbördsmätaren till höger var en enklare konstruktion, det skulle bara samla upp regn och snö.

Denna mätplats på Sähkok var en av de första Hamberg använde. Då fanns ännu inga så kallade forskarhyddor; exempelvis den på Bårdde byggdes år 1911 på 1830 meters höjd. Den fråga vi ställde oss var: Skulle man med ledning av bland annat fotots bakgrund kunna räkna fram en ungefärlig position i landskapet för denna plats? Därefter skulle någon kunna göra ett besök för att se om det fanns några spår efter Hambergs instrument.

Vi hade förstås redan haft kontakt med Uppsala universitet och med samer i Jåhkågasska tjiellde. Ingen kunde säga exakt var platsen hade legat eller om det fanns några rester kvar. Och nu var jag alltså bara några kilometer ifrån denna plats som tycktes ha fallit i glömska. Men Sähkoknuohkke är inte något litet området. Skulle en rejäl kvällspromenad verkligen räcka för att ge svar på frågorna?

Över all förväntan

Det var stenig berg- och dalterräng efter snöbryggan över Tjievrajågåsj. Sedan blockigt efter vadet över nästa jokk, vattendraget från Tjievrajávrre (som rinner ihop med Tjievrajågåsj ungefär vid punkt 942). Därefter blev terrängen ganska jämn. Jag passerade raden med kryssmärkta stolpar som markerar skoterleden för renskötseln. Fortfarande syntes ingenting. Så närmade jag mig den plats som jag programmerat in i gps:en. Och då fick jag på avstånd se detta:

I kikaren såg det väldigt lovande ut. Visst kunde jag skymta en samling stenar och något som liknade som metall? Med ens fick mina steg ny spänst, det här var ju riktigt spännande! Och framme vid platsen blev jag verkligen inte besviken.

Här syns två vindskydd till nederbördsmätare. Bredvid det bortre skyddet resterna av det stenfundament som kan anas runt meteorografen på Hambergs foto.

Metallfjäder som höll uppe kopparkärlet till nederbördsmätaren.

Jag gick omkring och fotograferade en stund, hittade olika föremål inkilade mellan stenarna. Av meteorografen hittade jag inga andra spår än fundamentet, troligen hade det dyrbara instrumentet forslats bort av Hamberg. Vissa trärester av huset det stått i syns dock på fotona.

Jag konstaterade vidare att nedskräpning i fjällen kan ses på väldigt olika sätt. Den första tiden är skräp inget annat än skräp, kanske i flera decennier. Men om det bara får gå ytterligare lite tid då genomgår prylarna en förvandling. De blir någonting historiskt och nästan fint. I vissa fall ett fornminne som man ska vara rädd om.

I vilket stadium befinner sig då dessa Hambergrester? Jag skulle tro att det råder delade meningar om det. Somliga skulle nog säga att de bara förfular naturen. Andra att de påminner oss om att fjällen är både natur och kulturmark. Samma fråga kan för övrigt ställas om flygplansresterna vid magnesitbrottet vid Vuojnesluobbala. De är dessutom något yngre. Kanske får saken avgöras från fall till fall. Personligen kände jag just här en stark kontakt med historien när jag "gick i Hambergs fotspår".

Koordinaterna till denna gamla arbetsplats är N 7444371, E 614345 (SWEREF 99 TM). Här är en länk till Min karta. Jag konstaterade att den position som Bengt hade gett mig i förväg var imponerande nära - koordinaterna stämde på några tiotals meter!

Röset på Sähkoknuohkke

En uppgift återstod under denna promenad - det röse jag sett tidigare. Även här hade Bengt gett mig koordinater, men de behövdes egentligen inte när jag var så nära. Röset skulle ligga bara några hundra meter från meteorografens plats och jag kunde se det därifrån.

Röset synligt i vackert kvällsljus (panoramat sammanfogat av Björn av mina foton). Sjön längst till höger är en flik av Stuor Dáhtá.

Ovan: Bårdde i bakgrunden. Jämför gärna med det svartvita panoramafotot i början av texten.

Foto från öster.

Koordinaterna till röset är N 7444253, E 614670 (SWEREF 99 TM). Här är en länk till Min karta (markören skymmer lite på flygfotot, men kanske går det att ana formen på det naturliga stenfundamentet som röset står på).

Några funderingar om det okända i fjällen

Hur kan det komma sig att ett så stort röse (som är lätt att upptäcka för den som har en kikare) har förblivit okänt för många fjällbesökare? Svaret är detsamma som för många av rösningarna på Präststigen: för att knappt någon har tänkt på att leta. Ännu mer gäller detta för Hambergs instrumentrester som inte syns så lätt. Ytterst beror alltsammans förstås på bristande kunskap - det man inte känner till letar man inte efter.

Vilka ytterligare hemligheter ruvar fjällvärlden på som nästan ingen har en aning om? På min lista fanns åtminstone en sak till att göra - men det var inte förrän nästa dag. Lätt skulle det antagligen inte bli, säkert mycket mer ansträngande är att leta efter meteorografen på Sähkoknuohkke. Och de överraskningar som skulle möta mig hade jag inte en aning om.

Det blir alltså en tredje och avslutande del i denna berättelse.

Tack till Björn och Bengt för efterforskningar och bistånd. De svartvita fotona är hämtade från ALVIN - Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Inlagt 2022-03-15 20:57 | Läst 5246 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2022-03-15 22:00   kjpil
Wow vilken häftig grej att hitta detta! Jag har under många år ansett mycket mänskligt som skräp. Men senare år har jag ändrat uppfattning. Tycker Axel hamberg är fascinerande, och även andra tidiga fjällfarare. Men precis som du skriver så finns en gräns nånstans och jag tycker fortsatt magnesitbrottet och flygplansresterna är fult, gränsen är nog olika för oss alla 😅

Inspirerande att du letat upp detta, och att ni haft sånt samarbete kring det!
 
Svar 2022-03-16 22:28   fowwe
Ja, de där flygplansresterna är fula, det tycker jag också. Samtidigt finns det en historia bakom dem som kanske är värd att komma ihåg. Så jag är lite osäker på dem.
En jag känner i Kvikkjokk stötte en gång på rester av en gammal snöskoter i fjällen. Han tog hem dem till byn för att de skulle slängas. Sedan tänkte han till och undrade han om han gjort rätt. Men jag tyckte han gjort det, i just det fallet.
 
2022-03-15 22:15   OBD
Tack ska du ha för väldigt intressant information.
Gillar dina tankar om skräp som så småningom blir fornminne. Och du har ju så rätt i att "det man inte känner till letar man inte efter." Men ibland händer det att man bara "ramlar över" något intressant som man inte tidigare känt till. Sådana "aha" upplevelser är trevliga.
Så kom det då ytterligare en liten cliff hanger. ;-)
 
Svar 2022-03-16 22:14   fowwe
Ja, ibland är det så att man ramlar över vissa upptäckter. Det är spännande och ska inte förringas. Har faktiskt lite meningsutbyte med en annan utsiding om sådant han oväntat stött på i närheten av Bårdde. Cliffhangers betraktas inte alltid som särskilt fint bland författare, särskilt inte när de är tydliga. Jag blir kanske bötfälld för mina så småningom. ;-)
 
2022-03-16 08:09   Håkan Friberg
Så intressant och spännande! Och vilket inspirerande samarbete! Tack för att du delar med dig.
Skräp? Knappast!
 
Svar 2022-03-16 22:17   fowwe
Tack, Håkan. Det här samarbetet är något väldigt inspirerande och givande. När flera personer kombinerar sina kunskaper - och lagom kritiskt granskar varandra - så kommer mycket fint fram som resultat. Det blir mycket mer och bättre än om en person gör det själv.
 
2022-03-16 10:49   Anders Hermansson
Spännande läsning som gör vandringen mycket mer intressant. fortsätt i samma stil.
 
Svar 2022-03-16 22:14   fowwe
Tack, Anders. Jag ska göra mitt bästa i nästa avsnitt.
 
2022-03-16 11:12   Bandersson
Sähkokmeteorografen var prototypen även för meteorografen på Bårddetjåhkå och en vetenskaplig triumf för Axel Hamberg. Så här skriver han i Ymer 1903:

Från juli 1902 har Sähkokmeteorografen nästan oafbrutet varit i gång. Fast ännu åtskilliga förbättringar äro önskvärda, kan likväl genom de vunna resultaten problemet att konstruera en under ett helt år utan tillsyn funktionerande meteorograf anses vara löst, ehuru åtskilliga vetenskapsmän såväl här som i utlandet förklarade detsamma hart när omöjligt att lösa.

Hambergs fortsatta arbeten i Sarek påverkades i högsta grad av denna framgång och ledde bland annat till omfattande anslag från riksdagen. 1902 byggdes Hotell Säkokjokk. Här står du Hans för en annan triumf – att synliggöra det (nästan) bortglömda och ge en fördjupad mening åt vad det innebär att ”gå i historiens fotspår”.
 
Svar 2022-03-16 22:22   fowwe
Hambergs instrument och forskningsinsatser är imponerande. Att återupptäcka en del av hans arbete känns väldigt meningsfullt, och att detta sker i en storslagen natur gör upplevelsen väldigt speciell.
 
2022-03-17 09:44   gittane
Nyfikenhet och vetgirighet - två ledord för den som vill hålla sig levande! Och om man inte längre kan ta sig ut på fjället, får man läsa o vandra på kartan. Tack för din intressanta rapport!
 
Svar 2022-03-19 15:55   fowwe
Här påpekar du något som börjar bli aktuellt även för mig - att kroppen inte orkar riktigt lika mycket som förr. Då får man, som du skriver, vandra i texter, bilder, berättelser. Roligt att du var med!
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

Logga in


Glömt namn/lösenord? Logga in med Facebook

Tips!