Bloggar > Fowwes blogg > Jiegnavágge - en dalgång i ...

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Jiegnavágge - en dalgång i Sarek

Förra sommaren gjorde jag två sommarvandringar i Sarek med omnejd. På den första turen följde jag hela Njoatsovágge på dess östra sida, från Kvikkjokk ända upp till den nordvästra mynningen. En beskrivning av detta äventyr finns  här i min blogg. Däremot blev den andra turen aldrig omnämnd, bland annat för att jag inte fick tid till det. Jag har inte tänkt att beskriva den i sin helhet nu heller, men ett par intressanta områden ska få var sin lilla berättelse.

Augusti 2013

Vandringen var planerad av min gode vän Anders G. Två av hans ganska vuxna barn, Frida och Axel,  hade "krävt" att få vandra i Sarek för första gången. Jag skulle med som vuxensällskap till Anders och som inspiratör för oss allihop (eller hur man nu ska beskriva min roll). Ungdomarna var väldigt beslutsamma, och det skulle bli intressant att se hur de skulle klara av en såpass tuff tur.

Efter två övernattningar, vid sjön Stuor Dáhtá respektive Pårtes sydsluttning, var det dags att gå upp i den grunda ravinen väster om Stuor Jierttá. Att ta denna väg tycker jag är bättre än att runda Stuor Jierttá på dess södra sida. Visserligen har man en rejäl stigning, men man slipper alla de småkullar som kan vara jobbiga på den lägre nivån. Dessutom får man en enastående utsikt in i massivet Gådoktjåhkkå när man kommer över passpunkten och är på väg mot bron nere vid Gådokjåhkå.

Foto: Utsikt från sluttningen norr om Stuor Jierttá mot Jiegƞavágge. (I själva verket finns det två dalgångar i Sarek med det namnet. Den andra Jiegƞavágge förbinder Sarvesvágges västra del med Louhttoláhko.) Toppen längst till vänster är Skájdetjåhkkå. Sluttningen till höger tillhör Gådoktjåhkkå 1885. Och mellan dessa syns Jiegƞavágge, långt bort i solbelysning.

Efter bron var det ganska kuperat fram till den jokk som kommer från Jiegƞavágge och förenar sig med jokken från Pårteglaciären. Vi följde Jiegƞabäcken uppströms.

Landskapet blev alltmer kargt, och det kändes till en början kalt och lite ogästvänligt. Under vandringen konstaterade vi att marken inte var särskilt lämplig som tältmark. Det var stenigt och ojämnt, och det fanns få möjligheter att hämta vatten.

Vi var beredda på att gå ända upp till någon av sjöarna i Jiegnavágge, men det behövdes inte. Vi fann acceptabel tältmark strax före den bäck som kommer från Gådoktjåhkkå.

Två nätter var planerade i Jiegƞavágge. Den heldag vi då fick till förfogande skulle användas till att bestiga Gådoktjåhkkå 1885. Bestigningen av toppen skedde på den södra utlöparen. Det ser jämnt och fint ut på kartan, men vi fick verkligen erfara att det inte var så i verkligheten. Det var block, block och åter block. I hela 3 kilometer! Vissa sträckor var dessutom ganska branta.

Ovan: En kort vila i blockterrängen. Tänk att det kan finnas så mycket sten på samma ställe!

Foto: Vy mot Pårteglaciären när vi var på väg upp.

Ungdomarna kämpade på, men den stora mängden sten var en helt ny upplevelse för dem. De hann bli riktigt trötta på den innan dagen var slut, och de brantaste partierna medförde viss ångest, särskilt när vi skulle tllbaka i nedförsbacke. Med de klarade av det på ett utmärkt sätt. Särskilt Axel hoppade på slutet omkring på stenblocken som om han inte gjort annat.

Foto: Utsikt från toppen åt nordost. Långt därnere syns Rapadalen.

Foto: Vy åt sydöst med Skierffes typiska profil.

Foto: En lav som bildar en välkänd figur på bergets sluttning.

Efter den mycket steniga uflykten kändes lägerplatsen märkligt ombonad och välkomnande. Det som först hade gett ett kargt intryck hade förändrats till något annat. Vi började uppleva Jiegƞavágges karaktär som en slags vänlig tuffhet, i kombination med en stark känsla avskildhet i stenjättarnas närhet. Dalgången blev så att säga mer trivsam när man stannade där en längre tid.

Nästa dag var det dags att gå vidare. Vi skulle till Louhttoláhko, och först hade vi en idé om att fortsätta norrut i Jiegƞavágge och gå via passpunkten 1404 ner i Gaskasvágge. Men med kikare kunde vi se att vi upp till 1404 var tvungna att passera ett stort isfält som såg vanskligt ut. Eftersom vi inte hade särskilt gott om tid valde vi att avstå och istället gå genom Lullihavágge. Detta innebar att vi skulle ta oss ut från Jiegƞavágge från det håll vi kommit, men på den östra sidan av jokken.

Fotot visar passet med punkten 1404, fotograferat redan dagen innan från toppen 1885. Den mäktiga iskanten och snöfältet runt omkring såg inte särskilt inbjudande ut. Nästa dag valde vi alltså en annan väg.

För att komma över jokken tog vi oss någon kilometer längre norrut där marken planade ut och jokken blev bred. Anders och mina höga Lundhagskängor klarade vattendjupet utan problem, men ungdomarna hade kortskaftade GoreTex-kängor som ju inte tål att ta in vatten. Det blev byte till vadarskor för deras del.

Att en fjälltur kan bjuda på rejäla vad var också en ny upplevelse för ungdomarna. De tog det alltid mycket lugnt och försiktigt även i grunt vatten, medan Anders och jag under årens lopp har vant oss vid att klafsa över grunda och medeldjupa jokkar utan några större betänkligheter. Men det var klokt av dem att vänja sig vid allt nytt i lagom takt .

Vandringen ner till Skájdejågåsj var en fin upplevelse och vi gjorde oss ingen brådska. Vi var glada för den fina, arktiska miljön som vi upplevt uppe i Jiegƞavágge som vi lärt oss att tycka mycket om. Nu bar det iväg till Lullihavágge.

Foto: Berget Gaskastjåhkkå framför oss. På dess högra sida ligger dalgången Gaskasvágge och till vänster om den Lullihavágge. Det skulle visa sig att det inte var slut med sten för vår del. Andra halvan av den dagen innehöll en överväldigande upplevelse av blockterräng.

Inlagt 2014-05-27 01:22 | Läst 21722 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2014-05-27 11:21   Tobbe C
Tack för fina bilder och trevligt berättande! Nu blev ju Sarek-suget ännu större (det publicerades ju nyss en artikel här på Utsidan med Sarek-tema som också retade aptiten...) men jag får nöja mig med andra fjäll i sommar...
 
Svar 2014-05-27 23:08   fowwe
Ja, det här med Sareksuget är en svår sak. ;-) När man är fast i det så är det nog på livstid. Fast det kan säkert bli bra med andra fjäll också, då är det extra roligt sen att återse de kära Sarekbergen. Hoppas du får en bra vandring!
 
2014-05-27 22:03   OBD
Jag instämmer i Tobbes kommentar.
Nu växer Sareksuget. Jag hade planerat vandring i Abiskofjällen, men nu börjar jag fundera på om jag ska planera om.
Nu ser jag fram mot nästa avsnitt. Lullihavágge och sedan???
 
Svar 2014-05-27 23:22   fowwe
Abiskofjällen verkar fina, konstaterar jag efter vår vintertur. Men folk säger att det är så mycket folk som vandrar där. Kan bli för trångt i fjälldalarna ;-). I Sarek får man vara lite mer själv när man umgås med bergen.
Ja, något mer avsnitt ska det bli. Vandringen genom Lullihavagge blev ett litet äventyr det också.
 
2014-05-27 22:32   arniklasses
Mycket intressant. Speciellt för mig som är intresserad av att knalla förbi just denna dal (om man nu kan komma upp på Gådokgaskatjåhkkå utan klätterutrustning) i sommar.
 
Svar 2014-05-27 23:18   fowwe
Enligt Grundsten ska det gå på dess sydkam utan klätterutrustning (men med handstöd). Här och var brant, alltså. Men inget egentligt hinder och inget svävande mellan himmel och jord. Däremot är det svårare att nå den toppen via 1885, då stöter man på en smal och taggig kam som kräver klättring och repsäkring. Jag har foton på den kammen och den ser inte lätt ut.
 
2014-05-28 17:47   arniklasses
I "Lappland min fjällvärld" skriver Grundsten att det strax under toppen väntar lätt klättring. Hambergs väg ser dock ut att vara regelrätt klättring både på stupet ovanför glaciären samt den taggiga kammen därpå.
 
Svar 2014-05-29 21:43   fowwe
"Lätt klättring", det är kanske möjligt för en vanlig vandrare. Om du tar dig dit så får du väldigt gärna skriva en rad om hur det var. Lycka till!
 
2014-05-29 10:22   Lars_Hedegaard
Meget interessant og flotte billeder.
Sommerens tur til Sarek i sommer er allerede planlagt som følger:
Kvikkjokk - Pårek - Pårte - Luohttolahko - Nåite - Ryggåsberget - Svenonius Glacier - Njoatsosvagge - Sarvesvagge - Gaskasvagge - Jiegnavagge - Pårek og retur til Kvikkjokk.
Så jeg kommer i det samme område som jer sidste år. Dog håber jeg lidt på at vejret tillader at gå kammen mod Skajdetjåhkkå til toppen 1933m, videre til 1742m og 1561m og derfra ned i Jiegnavagge og op nord om Jiegnajavrre og videre gennem Jiegnavagge og frem til broen over Gådokjåhkå, ellers tager jeg passet (1404m) til Jiegnavagge og op nord om Jiegnajavrre og videre gennem Jiegnavagge og frem til broen over Gådokjåhkå.
Men hovedmålet med turen er Nåite og Svenonius Glacier.

mvh Lars
 
Svar 2014-05-29 21:57   fowwe
Tack, Lars! Den tur du planerar låter meget spændende og fornøjelig. En tur för en riktig fjällentusiast. (Men kamvandringen ser riktigt avancerad ut med branta passager, är den verkligen möjlig utan att backa tillbaka samma väg?)
Själv planerar jag passera Luohttoláhko i början på augusti, start och mål i Kvikkjokk som du.
Angående Svenonius glaciär (som jag troligen inte kommer att besöka) har det diskuterats här på Utsidan om den märkbart har gått tillbaka de senaste 10 åren. Isfallet verkar inte var så stort och imponerande numera. Fjällhälsningar Hans
 
2014-05-29 23:51   Lars_Hedegaard
Ja, kamvandringen skulle være mulig i følge Grundsten, men han skriver at der er brante partier, og håndstøtte kan være påkrævet. Med hans sommetider lettere underdrivelser angående sværhedsgrader kan det meget vel være at almindelige mennesker ikke kan klare det uden alpin klatrerudrustning, hvilket jeg ikke medbringer :-)
Jeg har hørt/læst det samme om Svenonius Glacier, og det er derfor jeg vil se isfallet i år, mens der stadig er noget tilbage.
Med Venlige Hilsner
Lars
 
2014-06-01 21:18   dHANScan
Det märks att de båda av Anders' ungdomar har fåt smak för att fjällvandra (& det är ju kul)
Problemet med isen på 1404-punkten i Jiegnavágge finns kanske mest sist på sommaren (pga smält snö). När jag gick genom Jiegnavágge till Gaskasvágge 19 juni 2003 (som man för störra delen får gå på endast en dag då det är mycket brist på tältplatser) upplevda jag ingen problem med isen, men däremot var det långa bitar med blöt snö vid den tiden
 
Svar 2014-06-03 12:40   fowwe
Att isen inte tycktes vara ett problem i juni väcker en del intressanta frågor. T ex om hur gammal den där isen är. Har den legat i årtionden eller har den varit bortsmält vissa år under senare tid?
Sedan borde man ju kunna gå runt isen på klipporna om den är svår att vandra på. Men vi visste inte hur tidsödande det skulle bli så vi valde att avstå. Jag blir lite extra nyfiken på den där passagen nu när vi avhandlat den.
 
2014-06-08 22:23   skogsfia
Som vanligt väldigt trevligt beskrivet! Det är alltid så fantasieggande att läsa dina färdbeskrivningar och följa med på kartan. Och så himla kul att ni introducerade två ungdomar i detta härliga nöje. Hoppas att de fick mersmak. Helt säkert lärde de sig en massa om fjällvett. Fjällsuget ökar alltid när jag läser dina texter, tack för det!
 
Svar 2014-06-09 13:09   fowwe
Tack för kommentaren! Väldigt roligt att höra att artiklarna inspirerar till egna äventyr. Det är bland annat detta jag hoppas när jag skriver dem. Att ha med sig unga människor är intressant genom att man får se fjällvärlden med deras ögon. Och det är ju inte alltid så som man själv ser det ;-).
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

Logga in


Glömt namn/lösenord? Logga in med Facebook

Tips!