Bloggar > Fowwes blogg

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Baka glödkakor på fjällvandringen!

I mitt allra första blogginlägg beskrev jag hur jag gör när jag bakar bröd i fjällen med hjälp av Trangiakastullen som "ugn":

 www.utsidan.se/blogs/fowwe/recept-pa-fjallbrod_12966.htm

Läs gärna det inlägget som inledning. Där står även en del om vilka typer av kök som fungerar bra och vilka man bör se upp med (Trangia själva gillar inte riktigt det här med att deras kök används till bakning).

Sedan det första blogginlägget  har jag funderat över den variant som en del samer använder: glödkaka. Några medlemmar här på Utsidan har bakat bröd på detta sätt, och igår kväll bestämde jag mig för att själv experimentera i köket hemma. Här kommer några erfarenheter.

Jag har inte tillgång till något samiskt recept, och mitt eget blir som följer.

Ingredienser till glödkaka (2 pers)

Ca 3 dl mjöl (vetemjöl, något uppblandat med ljust lantvetemjöl; i plastpåse).

½ pkt torrjäst

1/3 tsk salt

Lite matolja

Ca 1,5 dl kallt vatten (ta inte för mycket i början om du inte har extra mjöl att tillsätta).

(Lägg märke till att detta recept har mindre mängder än i den första artikeln med ugnsvarianten. Om man är fler än två personer kan man använda det ursprungliga receptet även till glödkakorna och grädda på det stora Trrangiaköket.)

Procedur

Jag blandade ingredienserna några timmar i förväg. På fjälltur kan man blanda degen kvällen före i en kastrull  och låta den kalljäsa över natten under lock.

På morgonen delas degen i 4 delar och plattas ut till kakor. Kakorna blir då lagom stora för Trangias lilla stekpanna. (Om du använder den stora pannan skulle jag tro att det kan bli lagom med 2 större kakor.)

Picka kakorna med gaffel, annars kommer de att bli uppsvällda vid gräddningen och bränns lätt vid. Se de två fotona närmast härunder (kakan på det andra fotot är vidbränd).

Kakorna ska pickas med gaffel som den undre. 

Kakorna kan jäsa en stund om man vill, men det går också bra att grädda och göra nya kakor efterhand. De blir lite tjockare och mjukare om de får jäsa först.

Grädda i torr stekpanna (inget matfett, alltså) på mycket liten låga. Se till att kakorna är mjölade på båda sidor så fastnar de inte på pannan. Gräddningtid: omkring 5 min på varje sida. Kolla några gånger så att värmen är lagom, bröden ska få lite färg.

Uppsvälld och vidbränd, det ser inte bra ut! Det är bara att försöka igen!

Brödet svalnar ganska fort efter gräddningen och ska ätas färskt.  Ljuvligt gott med lite smör på!

Nu börjar det se perfekt ut!

Ännu så länge har jag alltså bara experimenterat hemma vid spisen under idealiska omständigheter. Får se hur det fungerar i fält där det kan bli besvärligt vid kallt och blåsigt väder att få jäsning och gräddning att stämma.

Och en sista sak om du inte är van att baka bröd. Träna! Med tiden får man en känsla för hur en deg ska kännas och vad som ska rättas till i gräddningen när resultatet inte blir så bra som man har tänkt.

Avslutande funderingar

Man kan fråga sig om det är värt det extra besvär och de extra hekto det innebär att ta med sig mjöl och lite extra gas för att få nybakat bröd på fjället. Själv tycker jag det. En av de saker som ibland får mig att längta till civilisationen är just att få äta nybakade frukostbullar. Med eget bröd finns det en anledning mindre att skynda sig hem.

Den extra tid som det tar att ordna med ett bak bekymrar mig inte heller. Vissa morgnar kan det vara lite jäktigt och man vill iväg, då finns det inte ro att baka bröd. Men så får det inte ständigt vara, jag vill ha åtminstone några lugna dagar under mina fjällturer. Och då kan brödbak passa bra. Degen görs snabbt på kvällen och sysselsätter sig själv under natten.

Att sedan sitta en vacker morgon, beundra fjällnaturen och ta det lugnt medan brödet tillagas är helt enkelt en underbar upplevelse. Och skulle vädret vara uselt är gott bröd en ljuvlig tröst.

Jag ser fram emot allt detta i år igen. Det bär snart av, den 18 juni går tåget norrut för min del. Min vandrarkompis Anders kommer ett dygn därefter.

Postat 2010-05-24 21:41 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

En natt på Myrornas ö

Av någon anledning som jag inte minns kom jag för en tid sedan att tänka på en tur jag gjorde i slutet av 70-talet.  Vid ett tillfälle hade jag och min kompis en ganska märklig upplevelse, vilket man ibland har när man färdas i naturen. 

Den "perfekta" ön

Det hela skedde på en veckotur med kanadensare på småländska höglandet. Jag minns inte exakt i vilket område vi befann oss i och inte hller namnet på den medelstora sjö vi sent en kväll paddlade på. 

Sjön ifråga innehöll ett antal öar och vi letade efter någon där vi kunde slå upp vårt tält och tillbringa natten. Skymningen var i antågande och det började bli akut.

Vi närmade oss först en ö som innehöll en koloni gråtrutar. De gillade oss definitivt inte. De gjorde väldigt närgångna dykattacker mot oss, och min kompis berättade avskräckande historier hur gråtrutar med sina sylvassa näbbar kunde sprätta upp huvudsvålen på en människa. Sant eller inte? Vi beslöt i varje fall att paddla vidare.

Det hade blivit nästan helt mörkt när vi kom till nästa ö. Inga fåglar retade sig på vår närvaro, allt verkade lugnt och fint. Vi steg i land och hamnade på jämn, torr och slät skogsmark. Inga djur, inga ljud. Allt verkade perfekt för en övernattning. Nästan för perfekt. Vi fick upp vårt tält och gick och la oss.

Förföljda

På morgonen vaknade jag tidigare än kompisen. Några skogsmyror hade tagit sig in i tältet och jag undrade hur. Då såg jag hur ytterligare en myra kröp in genom det pyttelilla hål som bildades där blixtlåsen på tältet möttes. Strax därefter kom en myra till.

Lustigt, tänkte jag men reflekterade inte så mycket mer över det. Jag kröp ut ut tältet och såg till att dra igen blixtlåsen ordentligt så att kompisen inte skulle bli störd. Visserligen i brydde vi oss inte om myror i måttligt antal, men det bästa var ju ändå att slippa dem om man kunde.

Eftersom vi skulle äta frukost ihop lite senare satte jag mig på en sten och läste en bok och betraktade naturen. Det var myrfritt när jag satte mig, men det måste ha funnits en myrstig i närheten för efter en kort stund var stenen omringad av myror. Och de var på väg upp till mig.

Jag bytte plats och gick längre bort från alla synliga myror. Men samma sak inträffade igen. Märkligt. Här fick man tydligen vara lite slug.

Jag letade en stund och hittade en ytterst smal udde (bara några decimeter bred) som var garanterat myrfri. Jag sprang ut på den för att skaka av mig mina förföljare. Och där satt jag, flera tiotals meter från närmaste myra och kände mig säker.

Men det otroliga hände att myrorna var på väg till mig! Jag såg dem komma med god fart mot mig längst ut på udden där jag satt. Närmare och närmare kom de, och inom några minuter skulle de ha hittat mig.

Känslan var inte långt ifrån den man kan få när man ser en ruggig skräckfilm. Inte konstigt att ön var tom på andra djur. Med dessa odjur som härskare kunde väl varken gråtrutar eller något annat ha en chans att bygga bo och föda upp ungar.

I mörkret kvällen innan hade vi inte sett dem, och det var väl att vi hade haft vårt tält att sova i. (Jag såg för min inre syn hur vi annars hade vaknat upp som två avgnagda skelett i våra sovsäckar.)

Chanslösa

Jag flydde. Ut på en sten två meter från land. Där satt jag och tittade väldigt noga så att ingen myra simmade efter mig.

Kompisen hade mycket roligt när han vaknade en timme efter mig och fick veta varför jag satt på min sten. Själv tänkte han äta frukost på land, och han hade många kommentarer om mitt val. Jag tror jag sa något om att han gärna fick sitta och kommentera, för stenen var inte särskilt stor och jag satt gärna själv.

Det dröjde inte mer än högst tio minuter förrän vi satt båda två ihopträngda på min sten och med visst besvär fick i oss en nödvändig frukost. Slaget mot myrorna var förlorat.

Det var med en känsla av lättnad som vi paddlade vidare och lämnade Myrornas ö bakom oss. De följande kvällarna undersökte vi våra lägerplatser mycket noga innan vi slog läger någonstans.

Postat 2010-05-17 00:56 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

 

Logga in