Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Skogskväll med en kall lägereld

Det händer ibland att jag uttrycker åsikten att lägereld är överskattad i friluftssammanhang. Det står jag för. En eld är arbetsam, rökig och förstör mörkerseendet.

I en myndighetsrapport (har glömt exakt vilken) läste jag att myndigheten ifråga uttryckte en liknande syn som jag. Man tyckte att eld inom nationalparker är onödigt, eftersom vi nuförtiden lagar mat på små kök och har varma och bra kläder. Eller något ditåt.

Beskriva naturintryck (dikter)

Två dikter har legat länge och väntat på att de ska "kännas färdiga". Nu tror jag att de är det.

Vissa intryck från fjällvandringar och andra naturfärder får jag inte ordentligt nerskrivna förrän efter lång tid. De finns visserligen som spridda utkast i datorn, men av någon anledning är det svårt att hitta exakt de ord och uttryck jag vill ha.

Några tankar om fjällmat

Även om jag Inte är en storätare (numera) på fjällvandring så tycker jag att matfrågan är intressant och viktig. En och annan vandrare som jag råkat på har blivit grundligt trött på sin frystorkade "mat", inköpt för dyra pengar i vanlig sportaffär. Den usla maten kan till och med bli droppen som får hemlängtans bägare att rinna över.

Under mina allra första fjällvandringar i tonåren fick jag lära mig att i valet mellan lätt packning och tillräckligt mycket mat skulle det första alternativet bestämma. Helt följdriktigt var mina första fjällvandringar präglade av minimala ransoner som delades upp med absolut rättvisa av den för dagen utsedde matpolisen.

En natt i vindskydd

Man undrade hur mycket vinter det skulle bli härnere. Men så kom det kallare väder, och i veckan som gick pekade prognoserna på 7-8 nattliga minusgrader och klart väder omkring Lund. Den chansen ville jag inte missa. Det var länge sedan jag tillbringade en kall vinternatt utomhus (nåja, kall efter våra förhållanden).

Jag var inte ute förrän strax före midnatt på fredagskvällen. Vindskyddet ligger vid Krankesjön, och på sommarhalvåret är det mycket folk där. Nu var det förstås helt tomt, och jag väntade inga besök på morgonen heller.

Äntligen tältning igen

Efter varierande väder såg det ut att kunna bli en bra natt för tältning. Det var alltför länge sedan sist, i slutet på november. Mina tjugoåriga söner tycker att jag är lite originell som ger mig ut "mitt i vintern", men vintrarna har ju blivit så märkliga numera, åtminstone här i söder. Vintern har förskjutits mot våren, och en hel del år hinner det nästan bli februari innan kylan slår till på allvar. Och då vill man ju helst tänka på värme och sol.

Jag samlade lite beslutsamhet och såg till att göra undan en massa göromål hemma som behövde fixas först. Klockan tjugotre igår kväll var jag klar och kunde ge mig iväg. Tre mil med bilen, sedan var jag ute i skogen.

Sida: Första Föreg. 1 ... 37 38 39 40 41 42 43 Nästa Sista 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.