Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan


Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Konsten att göra sig otillgänglig

Om man känner för att "dra sig undan allting" och ge sig så långt bort från det urbana livet man kan i komma så är det bästa sättet inte att på måfå dra iväg mot horisonten. Det finns ett bättre sätt. Jag tänker då på den s k otillgänglighetspolen, numera ofta kallad otillgänglighetspunkten.  Det är alltså den plats i landet där man befinner sig så långt som möjligt från farbara vägar (i Sverige eller Norge). Se röda markeringen på kartan nedan, vilket ger den senaste angivelsen av punkten. Läget kan ju förändras om det öppnas/stängs någon ny väg i fjällvärlden.

Denna punkt introducerades av Claes Grundsten och har diskuterats grundligt här på Utsidan i bland annat denna tråd (se främst #19-45, 50):

"The Dark Side" i Sarek

Det är onsdagen 8 september, vår femte dag i Sarek.

Vi sover längre än vi tänkt, till drygt kl. 7. Gårdagens "vilodag" tog hårt på krafterna, och vi känner oss ganska trötta. Men denna dag väntar The Dark Side, denna närmast mytomspunna del av Sarek. Vi är fyllda av förväntan.

En dagstur i Bielloriehppe

Det är tisdagen 7 september och det är fjärde dagen på vår tur i Sarek.

Vi anlände till Kvikkjokk på lördagen och har alltså hunnit gå i tre dagar. Första dagen gick vi Kungsleden norrut och kom förbi sjön Stuor Dahta innan det blev mörkt. Dagen efter fortsatte vi förbi Pårtestugan och gick upp på Ijvvárláhko där vi tältade några kilometer före bron över Gådokjåhkå.

Sarek 20 juni – 1 juli 2010. Dag 11 och 12.

Det regnade en aning när vi vaknade upp på denna fantastiska lägerplats där vi hade det väldiga Áhkká i nordväst, Kebnekaisemassivet långt i nordost, Niják i väster och Sarekmassivet i söder. Anders tyckte att detta var en av de vackraste platserna han sett i hela Sarek. 

Fotot visar utsikten mot Áhkká från tältöppningen. Sjön är Suottasjjávrre.

Sarek 20 juni – 1 juli 2010. Dag 9 och 10.

Vi vaknade halv sju på morgonen och kunde konstatera att natten varit blåsig och kall men dessbättre utan vare sig snö eller regn. Det fanns hopp. Vi åt dock frukosten väl förskansade inne i tältet.

Så packade vi ihop vårt läger och begav oss till vadställe B som vi funnit igår (se föregående blogginlägg). På vägen dit såg vi en trevlig ringtrast som var ganska oskygg och letade mat på marken samt en havsörn som enligt ruggningsmönstret på vingarna var samma exemplar som igår.

Sida: Första Föreg. 1 ... 9 10 11 12 13 14 15 16 Nästa Sista 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.