Bloggar > Fowwes blogg

Fowwes blogg

Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

En trotjänare har gett upp

Packningsbestyren är i full gång. Köksbordet och golvytorna i min lägenhet är fyllda med prylar. Imorgon vid lunchtid går tåget, och jag och Anders ska vara med. Innan dess är det mycket som ska göras innan bostaden kan lämnas i hemmaboende sonens vård.

För säkerhets skull kollar jag utrustningen flera gånger. Det är tidsödande, men nu är jag glad att jag gör det. På min plastflaska med olivoja fanns ett konstigt litet streck. När jag tittade noga på strecket och klämde lite förstod jag att den spruckit! (Syns på fotot, ovanför etiketten.)

Fylld med årets matoljeranson.

Väl att jag såg det. Det är inte kul att ha en läckande matoljeflaska i packningen. Även om jag förvarar sånt som kan läcka stående, nerstoppad i en särskild ytterburk med plastpåse omkring.

Denna flaska har varit en trotjänare. Den introducerades i min packning 2002, då färden gick till Sarek för första gången. Matolja behövs till mycket, så det vill jag inte vara utan.

Att etiketten delvis är vilseledande har glatt en och annan i bekantskapskretsen. Och fått somliga att tvivla på min förmåga att skaffa adekvat friluftsutrustning. Men det är sånt man får ta med jämnmod. 

Vid ett tillfälle råkade flaskan ut för något märkligt, och spåren av denna händelse syns sedan dess på skruvlocket. Där finns nämligen ett 30-tal tydliga märken.

Vi tre vandrare hade bestigit Guohper, och dagen efter gått över jokken och utmed den bananformade sjön Násasjávrre. Strax väster om sjön hittade vi en fin plats att tälta på, med mosnäppor spelande i närheten och snösparvar som sjöng oss till sömns. Innan vi gick och la oss hade vi ätit kvällsmat, och en av vännerna hade med sig en bit Mor Annas korv. Jag vet inte vad den är tillverkad av, för jag har bara smakat någon enstaka gång och därefter avstått. 

När vi gick och la oss lät vi köket och några andra saker stå utanför tältet vid en sten (så gör jag sällan numera). Bland dessa saker var min oljeflaska. Min gode vän hade även glömt sin korv där.

På morgonen kunde jag inte hitta flaskan. Efter en del letande hittade jag den ett tiotal meter bort. Locket var borta, och halva innehållet av matolja också. Efter ytterligare en stund hittade jag på locket som låg ännu längre bort. Det var nu fullt av bitmärken.

Bitmärken!

Vad hade hänt? Ingen av oss hade hört något under natten, men jag tror att det var en räv som varit ute och sökt. Hur djuret fick upp detta skruvlock som har barnsäker funktion är ett mysterium. Man måste trycka ganska hårt och sedan vrida locket åt rätt håll och med viss kraft för att lyckas. Räv smartare än barn? Kunde den läsa instruktionen på lockets ovansida?

Att djuret dessutom hade låtit Mor Annas korv ligga helt orörd hade vi andra två väldigt roligt åt. Korvens ägare, som ätit upp det mesta av den, höll sig däremot för skratt.

 

 

Postat 2009-06-13 15:27 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Tidig fjällresa i år igen!

Det börjar dra ihop sig med packningsbestyren. På söndag om drygt en vecka stiger jag och min gode vän Anders på tåget i Lund och åker norrut. Målet är till att börja med Kvikkjokk och Tarradalen, där vi ska undersöka fågellivet.

I år blev vi bara två personer, efter att ha varit 3, 4 eller 5 tidigare år. Det innebär att vi har gjort en hel del nya inköp: mindre tält, lättare kök, osv. Det här med att minska vikten är bra. Fast vi kompenserar med att ha med handkikare, tubkikare, stativ, kamera och teleobjektiv. För oss två tillsammans väger dessa optiska prylar en bra bit över 6 kilo. Och då är en del av grejerna små och lätta saker, särskilt avpassade för fjällbruk.

Med oss har vi vissa teorier om fågellivet som vi ska pröva. En sådan teori är att det finns betydligt fler nordsångare i svenska fjällvärlden än man vanligtvis tror. I hela Lule Lappmark brukar det rapporteras ungefär 1 sjungande hane per år i genomsnitt (varav Anders och jag har rapporterat två, åren 2003 och 2008). Dessa har vi stött på utan att leta efter dem.

I år ska vi däremot leta. Ska bli intressant att se hur många vi hittar. En, två eller tre? Ingen? En björn? Det är spännande med fågelskådning eftersom man aldrig kan veta i förväg.

Vi ska leta efter andra fåglar också. Allt som verkar vara intressant försöker vi få med i våra noteringar. Fjälluggla, berglärka, rödstrupig piplärka och skärsnäppa står alla högt upp på önskelistan.

Sedan blir det vandringar för nöjes skull också, uppe i Sarvesvágge, Oalgásj och Luohttoláhko. Det känns länge sedan sist även om det bara är ett år sedan. Men ett år är ju långt ibland.

 

Postat 2009-06-05 19:39 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Länkar

 

Logga in