Fjällvandringar, naturupplevelser och friluftstankar.

fowwe

Har under 2000-talet fått förnyad möjlighet att gå i fjällen, vilket jag tidigare gjorde på 70-talet. I Skåne där jag bor finns inga fjäll, så där blir det mest utflykter i Lunds kommun med fågelkikare, kamera och kaffetermos.

I den svenska fjällvärlden har det mest blivit vandringar i Sarek och Padjelanta som lockar med stora orörda naturområden. Djurlivet i dessa nationalparker intresserar mig också, och jag har bland annat gjort en del fågelinventeringar för Lunds Universitets räkning. Jag har också skrivit en bok för fjällbesökare: Vandringsturer i Sarek (utgiven på Vildmarksbiblioteket). De senaste åren har jag undersökt Präststigen, en gammal färdväg i Kvikkjokksfjällen. Dessa undersökningar har också resulterat i en bok som nu är utgiven och finns att köpa.

Under det senaste decenniet har det även blivit ett antal vinterturer på skidor i fjällvärlden. Att vistas en hel vecka (eller mer) i tält bland de snöklädda fjällen är en annorlunda och fascinerande upplevelse. Men jag och min kompis Anders tycks ha en märklig förmåga att hamna i snöstorm och oväder!

Det enkla livet i naturen tycker jag är mycket tilltalande. Bara ha med sig så mycket som får plats i en ryggsäck. Klara matlagning, brödbak och annat på friluftskök. Sova i tält med naturen på andra sidan tältväggen. Uppleva möten med fåglar och andra djur. Och ständigt bli fascinerad av naturens storslagenhet. Ofta har jag någon eller flera fjällvänner med på turen, men det händer ibland att jag reser helt själv.

När det gäller min aktivitetsnivå så varierar den under året. För det mesta är det nog Blå som stämmer bäst men vissa perioder är den säkert Röd (även om sportighet inte är något utmärkande drag för mig).

Användarnamn: fowwe

Intressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Foto, Utrustning

Mer på profilsidan

Kategorier:

Etiketter:

Länkar:

Fjällfiske Tarrekaise, Okända fjäll - Gasska, Boartte, Hurre. - Utsidan, 10 minnesvärda vad - Utsidan, Tio dagars skidtur längs svensknorska gränsen - Utsidan, Från Stalo till Vájsá - den långa vägen - Utsidan, Vandring runt Virihaure och Vastenjaure., Svenska Fjällkartan i rasterformat för nedladdning - Örnsätrarns blogg, Med Jiegnaffo i centrum. Rundtur på egen hand öster om Sulitelma. - Utsidan, Kungsleden ensam på skidor på 7 dygn, Rösten om Sarek. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Suorva - Kvikkjokk augusti 2011 - Utsidan, Vandring i Sarek 2010 - Utsidan, Fjällgräshoppan - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Rummet på fjället. - TERRA INCOGNITA - Utsidan, Älgarnas Väg i södra Rapadalen - BeesBlog - Utsidan, En 60-årig gubbe och hans 58-åriga käring på Ahkka - går det? - Utsidan, Hon drömde om en sommar till fjälls..., Helt Fantastisk Födelsedag - Nepal, En Dröm Som Gick I Uppfyllelse - Island Peak, EBC Trekk, gudomligt men ingen "walk in the park", Drömdalarna Gorsa & Kärke. Abisko - för sista gången? 4 - Majjens blogg, Över årstider - en vandring från Sulitjelma till Kvikkjokk, Genväg över Tarrekaise - britts blogg, Sarek 2005, Solgass, klisterbrist... - Tassemarkerna, Kallaktjåkkå, Sarek i augusti 2009, Öster om Sulitelma: Jiegnaffo..., Sareks dimmor, Olika danska intryck fr vandringar i Sareks NP o omgivn, En ”dHANScars” titt i Sareks Nationalpark med omnejd

Dikter om fjällvandring, naturen och livet

En blogg kan ju anändas till allt möjligt. Varför inte ett och annat
poetiskt försök? När vi förmedlar våra intryck från t ex en fjällvandring tar vi till de sätt som vi är vana vid och har till hands, oftast en berättande redogörelse och foton. Ibland känner jag att jag inte får sagt allt jag vill på de sätten.

Att försöka förmedla intrycken genom en dikt är lite annorlunda. Här spelar det ingen roll om beskrivningen är är kronologisk eller om detaljerna är helt korrekt återgivna. Det är något annat man vill förmedla, och detta andra kan vara en känsla, ett flyktigt intryck eller en halvt medveten tanke som inte går att nå och uttrycka på annat sätt.

Jag tar i alla fall mod till mig och försöker. Här är den första dikten. Kanske blir det fler.

Svävande

Jag rör mig för närvarande
så gott som vertikalt

Sett på kartan
förflyttar jag mig nästan inte alls
Men landskapet nedanför avlägsnar sig

Uppför den branta slänten
väljer jag en slingrig krokväg
mellan stenblock och tuvor

Fåglarna blir allt färre
lappsparvssången tystnar
och ersätts av den ödsliga
melodin från en ringtrast

Närmare toppen planar marken ut
jag stannar och pustar för tjugonde
eller trettionde gången
Ser nedåt och utåt:
marklandskap, sjölandskap, lufthav
Vill inte tappa fotfästet, inte än

Långt under mig svävar på utbredda vingar
två kungsörnar in i synfältet
högt ovanför markens grönska

I min position märker jag
att tanken tappar fästet
och seglar tillsammans med dem
fast ännu högre upp

Och under några svindlade ögonblick
bärs jag av samma termik som håller örnarna uppe

(Jållevárre juni 2008)

Föregående Nästa Startsida

Avfowwe Publicerat 2008-09-04 Läst 14509 ggr

Kategori Aktivitet / Vandring

Etikett Dikter

Logga in för att kommentera

2008-09-04 13:01 Håkan Friberg: Spännande med olika typer av texter, olika typer av bloggar. Om du inte redan läser Honvandrarens sporadiska poetiska inlägg i sin blogg, så rekommenderar jag den starkt!
http://www.utsidan.se/blogs/honvandraren/index.htm
2008-09-06 00:38 Karin Hofvander: Vilken jättebra idé! Fint skrivet så där så man nästan känner vinden och friheten. Fint! :-)
2008-09-07 10:28 Islusen: Vackert beskrivet, ser fram emot fler dikter...

Läs mer i bloggen

Hardeberga – vandringar i underskattad landsbygd

En så stor stad som Lund uppslukar lätt intresset hos dem som bor där. I ännu högre grad gäller detta den betydligt större staden Malmö. Det är lätt att upphöja livet i staden som mer intressant och mer betydelsefullt är livet i exempelvis en liten by (som kanske rentav är på väg att avfolkas).

Det finns något motsägelsefullt i en stor stads lockelse. Å ena sidan får man känslan av att det händer väldigt mycket, ett myllrande liv. Å andra sidan upplever man att staden är möjlig att få överblick över, att begripa sig på. Det senare är naturligtvis en illusion, till stor del skapad av arkitekturen som målar upp de stora linjerna för oss. Dessa skapar ordning och sammanhang åt det vi ser och döljer det mesta som finns bakom fasaderna. Vi får känslan att vi förstår. Men vem kan greppa ens en bråkdel av vad som sker bakom just dessa fasader? Inte ens i ett medelstort bostadshus är det möjligt.

Läs inlägget

Genvägen Nijákvágge – för den som har gott om tid

Det klichéartade talesättet ”genvägar är ofta senvägar” exemplifieras på ett utmärkt sätt av Nijákvágge som erbjuder en betydligt kortare väg jämfört med att runda norr om fjället Niják. Med detta vägval får vandraren uppleva en av Sareks veritabla bakgårdar, där frostsprängt stenskravel samlats i högar, drivor och fält. Med andra ord - oemotståndligt för varje Sarekvän!

Det är juli 2021 och jag befinner mig i norra delen av Ruohtesvágge. Lägerplatsen är min femte i Sarek denna varma och myggrika sommar. Men jag är inte ensam – tältet delar jag med min gode vän Anders. Inte den vanlige Anders, han som jag oftast har gått tillsammans med och som finns med i många av mina skriverier här på Utsidan. Nej, detta är en annan Anders. Lustigt nog är båda två professorer på Tekniska högskolan i Lund och känner varandra väl.

Läs inlägget

Den Stora Grå. Och om fasaden som rämnade

Lunds kommun har knappast rykte om sig att vara en skogskommun, men vi har faktiskt några ganska stora barrskogsområden. Ett av de största är Vombs fure som ligger precis söder om Vombsjön. För något tiotal år sedan hittade man tillfälligt en kringflygande lappuggla i den skogen. Och nu var det dags igen. På årets sista dag 2022 upptäcktes en individ på eftermiddagen, strax före skymningen. Men det var inte många fågelskådare som fick se den.

Lappugglan är normalt en norrlandsfågel – åtminstone har den alltid betraktats som det. Samtidigt kan den ibland förflytta sig långa sträckor vilket Ove Stefansson beskriver i sin bok Nordanskogens vagabond. Lappugglan. På senare tid har häckningar konstaterats så långt söderut som Blekinge.

Läs inlägget

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.

Till artikeln