Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Det doftar vår!

Det är vår i luften!

Jag har känt den där speciella doften i luften några gånger nu, den doft som bara kan kännas om vårkvällar när temperaturen sjunker efter en solig dag.

Vårblommor börjar komma fram, tussilago, blåsippor, krokus och tulpanblad. Ljusa morgnar och kvällar. Fåglar som sjunger. Om bara inte vinden var så förtvivlat kall...

Skidsäsongen är snart bara ett minne blott. Nu har jag inte åkt sen förra fredagen, då var det riktigt vintrigt med nästan en decimeter nysnö men det har smält bort och skidspåret ser inte längre så inbjudande ut. Nu får det bli cykelträning istället. Min medvandrare kommer även att göra mej sällskap på cykelturerna i vår, han var och köpte sig en bra cykel förut idag!

Nu måste jag snart komma iväg ut i skogen med tält, sovsäck och lägereld...

Inte en enda tältnatt hittills i år, jag är sen i starten.

Skidträningen har tagit tid. Utsocknes boende, vuxna barn behöver hälsas på. Medvandraren bara jobbar och jobbar, varenda helg  nästan, och jag har inte haft lust att gå ut ensam. Månne jag har gått och blivit social på gamla dar?

Planering för sommarens fjällvandring är något påbörjad. Det ska bli en tur i Sarek. Kanske tio år sen jag gick där sist, dags igen. Med sällskap!

Fast en ensamtur vill jag också ha, framåt höstkanten, i Jämtland, troligen.

Men först lite småturer  mera hemmavid. Kanske Hökensås igen eller en tur i Hallandsskogarna, Store Mosse, Komosse... Det kan nog bli ett bra friluftsår i år också!

 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2009-03-21 21:46   brigas
Sarek,då kanske du svänger förbi i Jokkmokk,eller kvikkjokk?
Igår var det vår på vår verkstadstrapp.Jag satt i bara klänningen och solade.
Vår,ja kvällarna är längre och solen lyser vackert vid sena skidturer,inga blommer än,och ingen turplanering än,men de kommer kanske.
 
2009-03-21 22:14   Öhrnell
Men du har åtminstone åkt en massa skidor. Jag får lite lätt panik nu när min snö har börjat tina bort, utan att jag ens hunnit snöra på mig pjäxorna. Den enda gången jag skulle ta mig för att komma ut så upptäckte jag ju att jag hade skidorna i garaget, men pjäxorna var tjugo mil bort.
 
2009-03-22 10:41   peter1969
Visst är det härligt med våren. Här märks det i form av takdropp och avtinad asfalt än så länge. Idag är vädret underbart med strålande sol och nästintill vindstilla. Samt bra skidföre! Kan inte bli bättre.
 
2009-03-22 15:18   Thomas Traneving
Sakek låter roligt till sommaren. Längtar också ut och saknar nätter i tält.
Igår värmde solen när vi var ute på en tur. Låg och lapade sol på en sten......
 
2009-03-24 19:37   Annicas fjällängtan
Ska med glädje följa ditt friluftsår.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.