Uggleinvasion

Just nu råder det uggleinvasion i mellersta och södra Sverige. Det nästan svärmar utav ugglor utav alla sorter. I Örebro har vi under dom två senaste veckorna haft besök utav både lappuggla och slaguggla mitt inne i stan!

Tänkte här dela med mig lite bildmässigt utav den slaguggla som bestämde sig för att slå sig till ro vid universitetssjukhuset i Örebro under några dagar i början på veckan. Den fick stor uppmärksamhet där den satt. Väldigt många människor anslöt sig nyfiket till folksamlingen för att beskåda denna skönhet.

 Titta och njut=)

Min vän sparvugglan

Har under den senaste veckan stiftat riktigt nära bekantskap med en sparvuggla i Närkes sydvästra delar. Eller en förresten, vid ett tillfälle hade jag hela tre stycken på samma plats. Men det är framförallt en individ som alltid är lika nyfiken. Varje gång jag kommer dit kliver jag ur bilen och visslar några gånger och varje gång kommer den lille krabaten flygande över hygget och slår sig ner alldeles intill där jag står. Väl där tar den sedan inte speciellt stor notis av mig utan sitter mest o har det skönt i solen eller spanar efter gnagare och småfåglar. Så jag kan utan problem ställa mig alldeles intill den och ta lite bilder utan att den bryr sig. Det är lika härligt varje gång att få vara så nära denna lilla snygging. Lägger upp en rad bilder här så ni får beskåda skönheten och bli lite avundsjuka;)

Den sällskapliga jordugglan

När jag tog min dagliga tur i Kvismaren för ett par veckor sedan så stötte jag på något mycket trevligt. Precis brevid vägen jag kom åkande på så satt det en jorduggla och tittade på mig. Jag åkte fram 20-30m och parkerade och smög ur bilen för att kunna ta lite kort, sammarbetsvilligt satt den kvar och bara tittade på mig. Normalt brukar jordugglor man stöter på här i trakterna vara väldigt skygga så det var riktigt härligt att stå och kunna ta sådana "närbilder". Hur som helst så tog jag mig närmare o närmare för att se hur nära jag fick komma. Det slutade med att jag stod på mindre än 10m avstånd från ugglan och fotograferade. Det var en så kallad "porr-obs", bättre än så blir det inte.

Finns ett par alternativ till varför den var så orädd, antingen var den så trött för att den flugit långt under natten och därför inte hade ork eller brydde sig om att ödsla energi på att flyga därifrån. Det andra alternativet är att det var en ung jorduggla långt uppifrån norr som varken sett människor eller bilar tidigare och helt enkelt inte hade vett nog att flyga därifrån. Den visade sig i alla fall vara frisk då den flög och jagade en sväng efter några timmar.

Delar här med mig utav några bilder som togs.

Dag 9 Trepassleden, V.Bossosglaciären och Moarhmmamassivet

Haha.. Så fel det (läs: man) kan gå när man har bråttom hem:)

Regnet lättade under morgontimmarna och övergick i kompakt dimma. Vid tio på morgonen så lättade dimman och det började se ljusare ut. Vi klängde på oss våra blöta kläder och kängor och bestämde oss för att nu går vi till Abisko!Siellavággi

Så blev det också, men inte riktigt den väg vi tänkt. Vi skulle vandra några kilometer ner i Siellavággi för att sedan svänga upp i Ballinvággi och sedan ta oss ner mot tältlägret och sedan vidare mot Abisko. Till att börja med så tyckte vi att stigningen upp i Ballinvággi var jäkligt brant, det förklarade vi dock för oss själva med att det var tröttheten från en tuff vandring som gjorde att det var så jobbigt. När vi sedan nådde en stor sjö så blev det svårare att skylla på utmattning, vi fick helt enkelt studera kartan. Då upptäcktes det ganska snart att vi från början gått några kilometer för långt och svängt upp i Bahpagurra istället för Ballinvággi, vilket direkt förklarade varför stigningen var så tung. På väg upp i Bahpagurra

Det är nämligen ca 240 höjdmeter högre och fasen så mycket brantare. Sjön som vi sedan hittade var 1045 inne i Čoamuhasriehppi.Čoamuhasriehppi

Så istället för att gå på stig ner till kungsleden så fick vi på måfå gå ner genom flera kilometer björkskog innan vi nådde Kungsleden som ledde oss tillbaka till Abisko.Vandring i björkskog

Stor lättnad och glädje när vi tillslut nådde Kungsleden

Där ligger vi nu nyduschade och fräscha på campingen. Imorgon väntar tvättning av kläder och sedan en natt i en vanlig säng!Utsikt från Abisko över Lapporten

Abiskoälven

Ett fantastiskt äventyr (det bästa någonsin) har nu nått sitt slut. Vill passa på och sända ett stort tack till min far (Majjen) som ville ha med mig på den här vandringen, den har givit många minnen för livet!

Dag 8 Trepassleden, V.Bossosglaciären och Moarhmmamassivet

Det har regnat hela natten och nu är klockan halv tolv och det regnar fortfarande. Vi har valt att ligga kvar här tills det lugnar sig i och med att vi har gott om tid innan vi måste vara i Abisko.
Regn mot tältet

---------------------

Ca halv två beslutade vi oss för att gå trots att regnet och blåsten inte avtagit. FY FAN vilken jävla dag det blev. Efter ca två timmar var vi genomblöta från topp till tå och regnet bara fortsatte. Det har inte varit uppehåll en enda sekund under hela dagen. Lägg där till att det blåser som tusan, alla gånger storm i vindbyarna! Det är vatten precis överallt, det fullständigt forsar i alla små bäckar och det har bildats nya bäckar överallt. Det har tagit oss flera timmar att hitta en yta tillräkligt stor för att slå upp tältet på där det inte forsar vatten i Siellavággi. Hela vaggen är nämligen fylld med vatten, aldrig sett något liknande. Nu har tältet i alla fall kommit upp på halvsur mark nära sjön 1098 i Siellavággi. Vi har nu ca två mil till Abisko, förhoppningsvis så når vi dit imorgon. Men fan vet om vi klarar det om inte det här vädret upphör.

Detta är den jävligaste dagen jag upplevt. Jag tänkte ett tag att det bara var den näst jävligaste för mitt baskerprov i lumpen (ca nio mil utan sömn och mat) var värre, men kom sedan på att baskerprovet kunde jag faktiskt bryta, det kan jag inte här!

Ligger nu och huttrar i sovsäcken och försöker få upp lite värme. Nästan all vår utrustning är blöt, som tur är är sovsäckarna bara lite råa så vi ska nog kunna få lite sömn i alla fall.

Äventyret fortsätter!

Pappa försöker få tillbaka lite värme i kroppen