Världens dåligaste väder

I morse när jag tittade ut föll snö i  fluffiga flingor.

Ett ögonblick funderade jag på att åka buss till jobbet. Det var inget tjockt snölager på marken, det kan vara besvärligt att cykla om det kommit mycket och cykelvägarna inte är skottade. Särskilt kallt var det inte heller, bara nån  minusgrad.

Jag cyklar till jobbet. Så klart!

Det gjorde så fruktansvärt ont!!!

De stora mjuka fingorna hade övergått till små, hårda korn som vinden obarmhärtigt pepprade mitt ansikte med så fort jag kom över krönet och det började gå utför.

Usch och fy och AJJJJ! 

Det gjorde så ont, tusen nålstick på kinder, panna, haka, öron, jag stod nästan inte ut! Fastän jag nästan cyklade jättesakta!

Längtade desperat efter mössa, eller buffen kanske att dra upp över hakan och näsan. Varför hade jag inte en tröja till under jackan? Långkalsongerna värmde bara byrålådan, min rumpa frös... Hela dagen har jag varit rödflammig om kinderna.

Världens dåligaste cykelväder.

Åka buss till jobbet?

Å, nej, man måste ju vårda sin immitsch...eller vad det nu heter... 

Skidpremiär!

I kväll har jag åkt skidor första gången den här säsongen!

Snön som kom i fredags smälte inte alls bort , det kom mera natten till i tisdags. "Åkbart" står det på IKHPs hemsida i rutan för aktuell spårstatus. Elljusspåret preparerat för både klassiskt och skejt. Nästan värt bättre betyg än åkbart, det är ju faktiskt bara mitten på november och i södra vätterbygden. Inte dåligt!

Men det allra bästa är att det är så ROLIGT att åka skidor! Det är helt klart min favoritsport!  Man få jobba med hela kroppen, efter en stund  bara sprutar endorfinerna, särskilt i utförslöporna. Hela jag blir glad och lycklig, både kropp och själ mår bra av det. Varv på varv åkte ja, ända tills fästvallan var helt slut, både den under skidorna och den i armarna...

Vad jag önskar att det skulle fortsätta att vara riktig vinter nu, minst till slutet av mars! Har bytt till dubbdäck på cykeln  så det finns inte minsta anledning till att snön ska försvinna...

Vintermys på min trappa

Höstvandring med förhinder

Snön föll - och vi med den...åtminstone planerna på en helgvandring...

Fredag eftermiddag: Ösregnet övergick till snöfall (tur jag slutade tidigt och hann hem medans det fortfarande var barmark, inga vinterdäck på cykeln än). Vanligtvis hoppar jag nästa jämfota av förtjusning över säsongens första snö, men nu blev jag lite orolig - hur skulle det bli med de planerade vandringen?

Fredag kväll: Min medvandrare är inte så pigg på att ge sej ut på snöpulsning. Dit vi tänkt oss, Hökensås, väster om Vättern, brukar det alltid komma mer snö än här. Så också denna gång, fick vi veta efter telefonkontakt med boende på den sidan...

Lördag morgon: Känns lite snopet att se de färdigpackade ryggsäckarna och inte komma iväg...

Lördag lunch: Vi packade i alla fall lilla ryggan  för att äta lunch ute.  Vi gick till ett ställe där det fanns färdig ved och grillade våra goda korvar. Kaffevattnet kokades på plats för ökad friluftsfaktor... Skönt att komma ut i solen och snön, en skön vinterdag! Jag insåg att min medvandrares kängor är väldigt hala när det är snö så det var nog ändå bäst att stanna hemma.

Fast nästa helg...då så!!! 

En sked, en mugg och en kastrull

En av mina Utsidan-kompisar  (gissa vilken!) ville ha med mej på en shoppingtur till stadens köptempel. Till IKEA, för att vara exakt, hennes bohag behövde uppgraderas... Visst, jag föjde gärna med, inte så ofta vi gör saker tillsammans nu efter hennes flytt till Universitetsstaden.

Grått, trist väder + första lördagen efter löning = massor av folk som shoppar.

Vi började med en varuvagn, snart gick vi med varsinn... Runt, runt, fram och till baks, ett varv till, fler och fler prylar. Glas, tallrikar,bra-att-ha-prylar,mattor,stolar... Orken började tryta, trots fikapaus.Trött och varm baxade jag lasset  i zigzag mellan alla människor. 

MEN DET RÄCKER JU MED EN SKED, EN MUGG OCH EN KASTRULL! 

Varför ska man ha så himla många prylar och grejer  i sina hem när det egentligen inte behövs mer än vad som ryms i en ryggsäck?! Varför åker så många hellre till IKEA än till skogen?

Jag blev stående stilla i vimlet ett par ögonblick och kände mej oerhört tacksam för att jag har  friluftslivet som motvikt till vardagens stress och hets. Som avkoppling från alla krav och måsten. Bara tanken på att packa ryggsäcken  med mat och tält, om så bara för en kort tur, känns som en befrielse, en lättnad att få komma ut i skogen, slippa skynda, slippa gå in i ett hus när det blir kväll, sitta vid brasan, lyssna på tystnaden...

Har du glömt att skogen är ditt hem,     

  att den djupa, stilla skogen står och väntar på dig som en vän?

Lämna stadens oro, kom till skogen åter,

endast så kan du bli hel igen.

Har du glömt att skogen är din vän? 

 Bo Setterlind

I morgon ska jag packa ryggsäcken, på lördag bär det iväg så fort det börjar ljusna... 

(Jo, jag uppskattar mitt vanliga, fullt utrustade hem också!)