Lingonlördag

Det blev en ganska kort men ändå givande tur med övernattning i lingonskogarna i helgen.

Efter rekordsnabb packning i lördags, på två timmar hanns med både frukost och packning och efter ett par korta stopp i matbutik och köptempel för några kompletterande inköp styrdes kosan, som så många gånger förr, mot Hökensås.

Nya grejor i lingonplantagen

Gott om lingon, sa ryktet och det stämde. Det var inte svårt att hitta bär, den nyköpta bärplockaren funkade bra och hinkarna fylldes snabbt.

Dagens skörd

Tältet ställdes upp på vanliga stället vid Norra Kroksjön men det blev ändå en lite ovanlig kväll.

Vi brukar bli alldeles ensamma här när det börjar skymma och fiskarna drar sej hemåt men den här gången fick vi sällskap av en vandrare  som övernattade i vindskyddet. Han hade gått Västra Vätterleden från Stenkällegården uppe i Tiveden och skulle avsluta i Mullsjö dagen därpå. Mycket att prata om, både vandring och annat.

Skymning vid Norra Kroksjön

Solen gick ner och mörkret kom krypande.  Även utan belysning, så blir mörkret ändå inte särskilt mörkt...Ingen måne, men himlen gnistrade av tusentals stjärnor.

Och där satt vi vid brasan, tre knäppgökar som tycker det är helt normalt att sova ute i skogen bara för det är så skönt...

Guldkantad mässlördag

Friluftsmässan i Bodafors är alltid trevlig att besöka. En stor lokal fylld med friluftsprylar av olika slag, så mycket man vill ha men så lite man egentligen behöver köpa. Har man hållit på med friluftsliv ett antal år så finns ju redan det mesta.

Men ibland blir saker utslitna, går sönder eller så vill man kosta på sej något nytt bara för att det är så fint eller verkar mycket bättre än det som finns hemma i garderoben...

Så jag köpte en slags korvgrillningsgrej som förvandlar vilken träpinne som helst till en utmärkt grillgaffel. Vandringskamraten fick en sån av mej i julklapp, den var så bra så jag ville ha en egen.

Woolpowers sköna linerstrumpa, använder dem till vardags. Köp ett par, betala två, eller hur det nu var...

Så köpte jag en gaständare av märket Primus. Den väger  mer än de engångständare jag brukar använda, men den här verkar pålitligare, och så kan man tända lägerelden utan att brännskada tummetotten. Fast allra mest är den ju så röd och fin...en riktigt snygg liten pryl!

Kudde. Hemma vill jag ha två, i fält har jag haft en pytteliten IKEA-kudde. Nu har jag köpt en "Air Pillow", en uppblåsbar kudde. Röd och fin den också, och lätt, så där tar jag igen det jag förlorar på tändaren.

Några påsar frystorkat åkte ner i kassen, ett par bambuskjortor likaså och en vända bland alla tält som fanns uppsatta vid sjön.

Men det bästa med mässan var ändå att jag träffade Utsidankompisen Majjen/Håkan på riktigt!  Jag kände igen honom direkt och vi fick en trevlig pratstund.

Därefter var det dags att åka hem och se HV71 spela hem SM-guldet i ännu en fruktansvärt spännande match.

Se, det var en riktigt lyckad dag med guldkantad avslutning.

Rödingens Dag

Idag har vi firat Rödingens Dag här i Huskvarna!

Rödingen i Vättern räknas som en glacialrelikt, den har funnits här ända sedan inlandsisen smälte. Visst är den värd att uppmärksammas med en egen dag!

Tyvärr har beståndet minskat mycket och arten är rödlistad. Fiskeförbud i delar av sjön, höjning av minimimått och begränsning av total fångst per fisketillfälle mm ska förhoppningsvis rädda och öka  Vätterns rödingbestånd.

Lekande rödingar kan man se nu i månadsskiftet oktober/november på en så lättillgänglig plats som småbåtshamnen i Huskvarna. De är fantastiskt vackra i sin lekdräkt, riktigt röd buk och fenor med vita kanter gör att man lätt kan se fiskarnas rörelser i vattnet. Men de var inte lätta att fotografera...

Vill inte vara med på bild...

Länsstyrelsens folk fanns på plats och delade ut informationsmaterial, berättade och svarade på frågor från oss besökare. Det var ganska mycket folk som kom denna kyliga höstdag. När vi sett oss mätta på skådespelet var det gott att mätta magen med  rödingbakelse och varmt dryck på det närliggande kaféet.

Röding- eller hajbakelse?

Het mässa med iskallt tema

Nu har de haft mässa igen, den där firman som säljer friluftsprylar,  där borta i Bodafors. Vintertema denna gång, åtminstone till namnet - Köldknäppen. Skidor och skridskor fanns nu, typiskt vinter annars är ju de flesta friluftsprylar dessbättre gångbara året om.

Så vi, dvs jag, Christer och hans yngste son som hade pappahelg, åkte dit i går eftermiddag, shoppade lite, såg på bildvisning och installerade oss sedan i en av kåtorna som fanns uppsatta utanför butiken.Vädret var milt och fuktigt, lite rått i luften, ingen köldknäpp där inte! En fotogenlykta spred  trivsamt ljus i kåtan och kaminen spred trivsam värme. Oj, så varmt det blev!!!  Nästan bastuhetta! Plagg efter plagg åkte av medan vi ordnade till våra sovplatser. Pojken såg nöjd ut, verkade trivas...

"Vår" tältkåta 

Robin sneglar mot fotogenlampan

Till middag fick han påsmat, en sort - Mountain House - vi inte prövat förut men som fanns att köpa till hyfst pris. Det smakade bättre än Trek ´n´Eat men inte i närheten av Wildlife och ljusår från Real turmat, enligt mina smaklökar. Robin hade nog föredragit Hot Dogs... Kvällstimmarna fördrevs i trevligt sällskap med andra mässbesökare som också sov över i tält eller kåta. Vi fick låna restaurangkåtan där elden spred trivsel.

Natten blev god utom för Christer, hans Synmat sprack, en flera cm bred bristning i kanten släppte skoningslöst ut all luft... Tur i oturen var att liggunderlaget, inköpt här i våras, ändå skulle reklameras av annan anledning så kvittot fanns med. Kan inte tänka mej annat än att han får ett nytt.

Morgon och frukost med färska frallor och kokekaffe sedan mera shopping. Hur många friluftsprylar behöver man egentligen?  Men när det är så billigt...köp ett par stumpor, få ett par gratis...gasollykta för halva priset, snabbkoll med sonen- köp den åt mej morsan! Han vill ha den för att kunna bouldra när det är mörkt... Hestrahandskar... Lundhagsskjorta... bananfodral...hopfällbara skedar...det är inte klokt vad mycket man "måste" ha...  Och så allt som står på önskelistan  - Hillebergtält, WM-sovsäck, turskidor, kajak... Jag som brukar hylla friluftslivet just för att man INTE behöver så mycket prylar!

Höjdpunkten blev ändå föredraget med Elin Engerström. Hon berättade om sin skidtur på Svalbard i våras tillsammans med hunden Ronja.

Vilken tjej! Hon ser så liten och späd ut, men  musklerna under T-shirtärmen skvallrar om att hon inte slarvar med träningen. Bilderna hon visar är så vackra och berör mej så att jag blir gråtfärdig. Fjäll och snötäckta vidder, det finns inget vackrare, isbjörnar nästan allt för nära, Svalbardrenar som ser ut som korsning mellan vanlig ren och myskoxe, ännu mera snö, glaciärer, sol, blå himmel. Blåsten hon besvärades av syntes inte på bilderna, inte kylan heller, egentligen...

Ibland när jag läser om vad (kvinnliga) äventyrare presterar tänker jag att, äh, det där var väl inte så märkvärdigt, det skulle jag också kunna göra! Troligen är det ett utslag av avundsjuka men inför Elins bedrifter känner jag bara respekt och beundran! Hon är fantastisk! Direkt efter föredraget kom jag inte på någon fråga att ställa till henne, jag var så tagen av hennes berättelse och av bilderna, men nu, några timmar senare är det massor jag skulle vilja fråga om. Kanske resten av publiken kände något liknande, för det var inte många som hade frågor till Elin.

Sen var det dags att åka hem,  börja planera för egna "expeditioner" och få nytta av de nya inköpen.

Kyrkhelg i Alkavare kapell - Sarekvandring 2009

En gång om året är det kyrkhelg i Alkavare kapell. Jag visste att det skulle vara just den här helgen redan innan vi for hemifrån. Någon här på Utsidan skrev om det  (tror det  var "Jokkmokk") men trodde inte att vi skulle kunna vara där tills dess. En snabb omplanering av rutten gjorde det möjligt och efter att ha kämpat genom videsnåren i Álggavágge satte vi ner ryggsäckarna på kyrkbacken tio minuter innan gudstjänsten skulle börja.

Alkavare kapell  med klockstapel och besökare

Lite kort historik: Kapellet stod klart 1787 och användes fram till ca 1860 då det övergavs. Det förföll förstås men restaurerades efter originalritningar som fanns bevarade och återinvigdes 1961. Kapellet  byggdes för att sprida kristendomen bland samer och har alltså ingenting att göra med den silverbrytning som pågått här.

Jag har gått förbi här en gång tidigare och tittat in i kapellet som alltid är öppet. Då kändes det mörkt och dystert, inte alls inbjudande. Nu, med öppna fönsterluckor, dukat altare, många levande ljus och blommor gav kapellet ett helt annat intryck.

Kyrkhelgen började redan på lördagen och på söndagen kom närmare trettiotalet personer  för att delta i gudstjänsten. Ett par flöjtspelande vandrare stod för musiken men psalmerna sjöngs á capella. Aldrig förr har jag sjungit psalmen "Morgon mellan fjällen" på en mera passande plats. Prästen Gotthard från Jokkmokk, iklädd prästkrage, skinnväst och flera knivar, predikade och sedan bjöds alla besökare på kyrkkaffe.

Kyrkkaffe utanför kapellet

Fjällvandrande kykrbesökare hade en trevlig stund med nykokt kaffe och mycket prat om vandring, utrustning och vägval. Dagen var solig och skön och ingen verkade ha bråttom att komma iväg. Så småningom tunnades skaran ut och prästen och några medhjälpare fick tid att tjära kapellets tak.

Kapelltaket tjäras

Vi bestämde oss för att stanna en extra dag här i kapellets närhet för att gå en dagstur med bara lätt packning.