"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.

Ester Blenda berättar livfullt och mycket intressant om vardagslivet i sommarvistet, om sorger och glädjeämnen, vedhuggning och kaffedrickning. Och kaffe dracks i mängder! Våren dröjer det här året men en morgon vaknar hon av att kåtagolvet är fyllt av smältvatten! Snart kommer fåglarna, björkarna slår ut, då är det äntligen sommar och jag väntar spänt på att hon ska berätta om myggor... Det kommer!

Boken är utgiven på förlaget Bakhåll. Det finns inga bilder, bara text, men vilken text! Ester Blenda skriver så jag lever mej in i livet i sommarvistet, det är vackert, välskrivet och lättläst, jag känner dofter och hör bäckarna porla, känner vinden vina och snökornen sticka i kinderna även om jag inte till närmelsevis varit med om en sådan storm som den det berättas om i början av boken.

Jag rekommenderar varmt att den som är det minsta intresserad av samiskt liv och kultur - och det borde vara alla som någon gång satt sin fot i fjällvärlden- att läsa den här boken!