Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Packat och klart!

Äntligen semester!

I morgon eftermiddag bär det av norrut! Norska Sulitjelma är målet för resan med allmänna kommunikationsmedel, sedan ska jag till fots se mej omkring runt  Sulitelmamassivet för att såsmåningom avluta vandringen i Kvikkjokk.

Ryggsäcken står färdigpackad - hemskt så tungt det blev... törs inte tala om vad det väger! Jag vill gärna bli en lättpackare men det kräver ett par dyra nyinvesteringar, ryggsäck och sovsäck som inte var möjliga inför denhär turen.Vet nog vad jag vill ha - Golite har ryggsäckar som ser fina ut och som bara väger hälften av vad den jag har nu gör. Och så en sovsäck från Western mountineering... Nej, det får duga med det jag har!

Förra året fick jag en Downmat i försenad födelsedagspresent, den är tyngre än gamla Karrimat, men å, så skönt jag ligger på den nya! Värd extravikten!

Och avstå från ett riktigt tält - nej, det kommer inte på frågan! Mitt lilla Akto är så fint och bra!

Några gram lättare än gamla fleecetröjan är nya fina powerstrechjackan jag köpte mej i vintras. Den är hittills mest testad och mycket väl godkänd, på hemmapromenader, krogbesök och andra sociala sammanhang, men nu ska den få visa vad den går för i rejäla friluftssammanhang!

Mat går inte att snåla in på. Faktiskt har jag nog med lite mer mat i år för förra året tunnade jag av så jag fick binda ihop byxorna med en remstump för jag inte skulle tappa dem. En tröst är att det ju  blir lättare för varje dag som går allteftersom måltider och godispauser avverkas.

En sak till som är tyngre i år - mobiltelefonen!  Efter förtvivlat mycket teknikstrul med dator och telefoni under flera månader har jag fått låna en gammal hederlig vatten- och stötsäker Ericssonmobil med hajfena! Då slapp jag offra en härlig sommarlördag på att åka in till stan och handla.Ett helt hekto tyngre än min lilla  Samsung, som vägrar fungera tillsammans med Halebop dit jag flyttat mitt nummer,men hajfenan fungerar!!!  Så det får vara värt den extra vikten för att ha en mobil som fungerar i "Norrland".

Nu blir jag alltså  "tyst" ett par veckor igen, men den här gången är det som det ska vara!

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-07-26 22:28   brigas
Lycka till,din tur ser ut att kunna börja i fint och torrt väder,om det är lika västerut som just nu i Jokkmokk och Kvikkjokk,så torrt så stugan i Kvikkjokk idag blev torrlagd på rinnade vatten.
Ja,ett tryggt och bra tält är värd att tynga ryggen med,och Akto är inte så tungt.Mat är behövligt både som bränsle och förgylla dagen med.
Ska försöka greja den omtalade korven när vi ses! Ha det!
 
2008-07-26 23:24   Norr
Oh,, känner mig lite avundsjuk på dig som har det underbara framför dig nu,.. Har haft mitt skojiga o ser mest fram emot trevliga korta helger numera,,snyft,,ett helt långt år till nästa längre ledighet.. Ha en underbar promenad nu önskar jag o vovven :-)
 
2008-07-27 17:57   Thomas Traneving
Vad härligt det låter med din förestående vandring.
Hoppas du får en härlig och njutbar tur!
 
2008-07-27 20:42   Wolf25
Ha det så trevligt. Kanske vi får en rapport då du kommer hem igen.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.