Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Friluftskrönika 2008

Så här års vimlar media av årskrönikor av olika slag så jag skriver en krönika över mitt friluftsliv under året som gått! Några turer har det blivit och ganska många lägereldar!

I lätt snöfall och temperatur nära noll grader drog vi ut på nyårsafton för att vaka in det nya året 2008 på Hökensås. En trerättersmiddag, anpassad till friluftsförhållanden, tillagades och åts i brasans sken. Det var problem att få eld på veden, den var väldigt blöt, men det lyckades som tur var! Snöfallet fortsatte på nyårsdagen så det var lite slirigt att gå tillbaks. Det blev en bra inledning på friluftsåret - tältnatt och snöfall!

Foliepaket med potatis på värming vid nyårsbrasan

 

Nästa tur gick även den till Hökensås, samma plats, Kroksjön. En helgtur 19-20 april, nu skulle vi  lyssna på orrspel och förhoppningsvis även få se det.  Det vi både kunde se och höra var paddornas parningslek i sjökanten! Det plaskade och kväkte, förbereddes  säkert för mängder av nya små paddor när vi smög omkring runt sjön för att se och lyssna. Framåt morgonkvisten hördes även orrarnas typiska, bubblande läte men något spel såg vi inte.

Månen och elden sken ikapp denna aprilkväll

 

Så blev det förstamajhelg och långledigt. Vi åkte tåget till Åstorp för vandring på Ås-till-ås-leden. Tältet sattes upp i mörker strax utanför samhället och det dröjde inte länge förrän det började regna. I regn packade vi ihop nästa morgon, i regn vandrade vi hela dagen, slarv med regnkläder, gjorde att vi var rejält blöta när vi gått färdigt för dagen. Regnet upphörde, en lägereld torkade kläder och värmde skönt! Resten av turen var vädret jättefint, Söderåsens bokskogar visade upp sig i skir och vacker grönska och det blev en fantastiskt trevlig och minnesvärd vandring och vi träffade även på andra utsidingar på riktigt!

Lägereld på Söderåsen

 

Midsommar!  Nu bar det iväg norrut, till Omberg. Välkända trakter för mej, nya för Christer. Vi gjorde basläger vid Stocklycke hamn och gjorde dagsturer därifrån åt olika håll. Vädret var blåsigt och inte så varmt. Massor av mogna smultron och häftiga vågor som skummande vräkte sig mot Ombergs branter var karaktäristika för dagarna. En  liten lägereld tändes, i lä vid vindskyddet, trots att det var torrt i markerna, men just då föll ettt lätt regn.

De gröna bladen växer på den torra pinnen som slapp bli brasved.      Död ved lever! 

 

Så kom sommarsemestern och den första av två inplanerade fjällvandringar. Ensam åkte jag iväg för att gå runt nästan hela Sulitelmamassivet. Start i norska Sulitelma och avslut i Kvikkjokk. Det blev en fantaskt fin vandring. Mycket bra väder, vackra fjällmassiv och dalgångar, närkontakt med glaciärer. Länge efter hemkomsten befann jag mig på något sätt fortfarande mentalt kvar i fjällvärlden och fortfarande tänker jag ofta på min fina vandring. I Kvikkjokk blev mötet med utsidanvännen Britt och hennes familj en fin avslutning. Vi fick ett par trevliga dagar tillsammans. En mycket sällsynt orkidé, skogsfrun, fick vi se. Båttur i Kvikkjokks delta, kajaktur, besök på muséet i Jokkmokk.

Bara en enda lägereld  denna tur. Sista kvällen på fjället, nära  Njunjesstugan.

 

I september var det dags för nästa fjälltur, nu med sällskap till Femundsmarka.  Start i Grövelsjön, vandring genom Grötådalen och strövtåg i Femundsmarka nationalpark. Även detta blev en mycket fin tur. Höstfjället visade upp en sprakande färgpalett, tur med vädret nu också. En avkopplande tur då vi njöt av intrycken, vandrade stigar som både fanns och inte fanns på kartan. Trasslade in oss på slutet i ett renstängsel som absolut inte fanns på kartan... Lägereld tändes varje kväll. Många korvar grillades med  en och annan pilsnerdricka  till. Det ska va´gött å leva - och det var det den här veckan!

Lägereld  vid  Revlingsjöane

 

Så avslutades friluftsåret med en jultur till kära Grövelsjön. Bekvämt boende inomhus i Sjöstugan och sköna skidturer i fina spår.På julaftonskvällen tände vi en brasa vid vinskyddet vid sjön. Vi grillade prinskorv och åt tunnbrödsrullar med julskinka! Mitt intryck är att allt fler människor söker sig till fjällen i juletid. Det gör de rätt i för det är ett bra sätt att fira jul på!

 

 Julaftonsbrasa 2008

 

Ett bra friluftsår är slut och ett nytt som förhoppningsvis blir lika bra, väntar.

Jag önskar alla läsare och Utsidanvänner gott slut på 2008 och ett riktigt Gott Nytt Friluftsår 2009!

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-12-31 18:06   Öhrnell
Underbar bild från Revlingsjöarna! Gott nytt år på dig också! Nu måste jag gå och fixa förrätten...
 
2008-12-31 22:06   peter1969
Härlig sammanfattning av året 2008.
Hoppas att 2009 blir ännu bättre.
Gott Nytt År!
 
2009-01-01 19:49   brigas
En omväxlande ute-summering,inte minst geografiskt.Vilken vacker bild från Revlinge.
Sammantaget blir det ju många olika frilufts-upplevelser under ett år,när man lägger ihop dem i en krönika.
 
2009-01-27 13:49   Islusen
Vilket härligt år! Och säkert blir 2009 minst lika bra.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.