Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Fick inte följa med på hockey...

...det fanns ingen biljett till mej! Men vad gör det? Det går ju att åka skidor!!! Jag hade inte hunnit med det om jag skulle varit i Kinnarps arena i tid till nersläpp.

Gårdagens och nattens snöyra gav tillräckligt snödjup  för att åka skidor. En decimeter eller två...skratta inte där uppe i Jokkmokk nu, här hos mej får man minsann ta vara på det lilla som bjuds!

Gick bort till närmsta gärde, där det brukar åkas flitigt när det inte är så mycket snö men idag hade ingen annan varit ute före mej, trots att det har varit en fin vårvinterdag. Okej, lite för blött under snön på en del ställen, vallaklossen med plåtskrapa på, som alltid finns i byxfickan vid skidåkning, kom väl till pass... Övre delen av gärdet visade sig vara "torrare" än resten så där åkte jag i månens sken, fram och tillbaks, fram och tillbaks...Ända tills jag kände att mina energidepåer höll på att ta helt slut.

Åh, vad härligt det var.... och Hv71 verkar klara sej alldeles utmärkt bra med enbart mitt mentala stöd ikväll.

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-03-18 23:24   Elna
Hmmm...här kom det stora blöta snöflingor som attacksnöade ner varenda millimeter piffig dotter på väg till möte. I går kväll badade stan i en halvdecimeter snömodd av den värsta blöta sorten. Hmmmpfff...missnöjd. Men massor av fina vårblommor längs med Motala ström i strålande solsken i söndags i alla fall, tänkte på dem och överlever vädret. Heja HV!
 
2008-03-19 08:32   brigas
Jag hade nog också skippat hockeyn utan bekymmer om det var ett tillfälle till skidor i månljus.
Hade det varit möjligt skulle jag gärna skänka bort en 30 cm snö åt er.Det klarar man sej galant på
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.