Nästan som nya!

För sex år sen ungefär köpte jag ett par nya Lundhagskängor. Flitigt använda till fjälls och i hemmaskogarna började de vara slitna. Sömmar hade nötts av på flera ställen och då kvittar det hur väl man smörjer, det läcker in vatten ändå.

Efter avslutade strövtåg i Jämtlands fjäll och skogar tog vi en vända in i Lundhags stora, fina butik i Järpen. Gjorde några shoppingfynd och när jag ändå var där passade jag på att lämna in mina kängor för översyn. Skomakaren hade precis gått på fyra veckors semester, så det kulle dröja ett tag innan de blev färdiga.

Så småningom blev jag uppringd av en trevlige skomakare. Trots att det fanns massor att göra för honom i skomakeriet hade han tid att prata, både om mina väl använda kängor och var i Jämtlandsfjällen vi hade varit.  Och så ville han få lov att sula om kängorna också, när han nu ändå hade dem där...

Så nu är mina kära kängor nästan som nya igen! Ett fantastiskt fint jobb gjorde skomakaren med dem, nu håller de säkert lika många mil till!

Det kostade närmare tusenlappen, inklusive frakten hem, men det är det värt, nya kängor av den modellen kostar ungefär det fyrdubbla!

Lingonlördag

Det blev en ganska kort men ändå givande tur med övernattning i lingonskogarna i helgen.

Efter rekordsnabb packning i lördags, på två timmar hanns med både frukost och packning och efter ett par korta stopp i matbutik och köptempel för några kompletterande inköp styrdes kosan, som så många gånger förr, mot Hökensås.

Nya grejor i lingonplantagen

Gott om lingon, sa ryktet och det stämde. Det var inte svårt att hitta bär, den nyköpta bärplockaren funkade bra och hinkarna fylldes snabbt.

Dagens skörd

Tältet ställdes upp på vanliga stället vid Norra Kroksjön men det blev ändå en lite ovanlig kväll.

Vi brukar bli alldeles ensamma här när det börjar skymma och fiskarna drar sej hemåt men den här gången fick vi sällskap av en vandrare  som övernattade i vindskyddet. Han hade gått Västra Vätterleden från Stenkällegården uppe i Tiveden och skulle avsluta i Mullsjö dagen därpå. Mycket att prata om, både vandring och annat.

Skymning vid Norra Kroksjön

Solen gick ner och mörkret kom krypande.  Även utan belysning, så blir mörkret ändå inte särskilt mörkt...Ingen måne, men himlen gnistrade av tusentals stjärnor.

Och där satt vi vid brasan, tre knäppgökar som tycker det är helt normalt att sova ute i skogen bara för det är så skönt...

Mot skogen!

Snabbpackning pågår, tält sovsäck, mat, rafsset som vännen Britt brukar säja...

Solen skiner, det ska bli fint väder hela helgen. Egentligen massor att gör hemma, ett bröllop håller på att förberedas, min klubb ska arrangera inte mindre än två MTB-tävlingar, allt inom en månad. Egentligen skulle jag vara med och dra bana för nybörjarna idag men jag sa att jag är bortrest...

Suget efter friluftsliv är stort, det blev för lite under semestern trots fjällvandring så nu sticker jag...

Mot Skogen!

Kryssa för sommaren!

Under sommarens vandring i Skäckerfjällen följde vi vinterleden  från Mansjön och ner mot Baksjön. Ledenen används så pass flitigt av vandrare att det  finns en stig, om än lite otydlig.

Ledkryssen är också lite otydliga, skulle man kunna säga. Mossbevuxna och halva kryss. Helt krysslösa, sneda, nedfallna stolpar.  Det är nog länge sedan någon pysslade om denna sträckan så den kan inte vara lätt att följa på vintern om sikten är dålig.

Men bristen på underhåll ger kryssen ett skönhetsvärde i mina ögon så det blev en liten bildserie. Håll till godo!

Praktexemplaret, nymålat, rakt och stabilt.

Blekt av väder och vind...

...med mossan käckt på svaj.

Detalj

Vanlig konstruktion utmed denna led...

...fast kanske inte så stabil!

Även ett ledkryss kan behöva stöd i livet