Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Dagens skörd

Gick ut en sväng i skogen för att "hämta" lite kantareller till middagen. Jag her ett par ställen inte så långt från mitt hus där det oftast finns några om man blir sugen.

När jag kom till tredje lilla stället hittade jag först inte en enda guling men väl en hel hoper med tokfina små Karl Johan-svampar! Bara någon enstaka var förvuxen, nästan inga var angripna av larver, bara några var provsmakade av sniglar (tror jag) men det kan jag bjuda på. Jag plockade så många som min tunna lilla påse orkade hålla för, säkert fanns där fler om jag tittat lite till.

Och när jag bestämt mej för att jag plockat klart, då hittade jag några kantareller där också!

Gissa om jag tänker gå dit flera gånger!

Kantarellerna fick göra sällskap med fläskfilé och grädde i stekpannan. Karl Johan ligger på tork i ugnen.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-08-09 07:31   peter1969
Hmm, gott!
Fint ställe du hittat med både Karl-Johan och kantareller.
Jag läste i tidningen att det var för TORRT för svamp i år.
Undras var dom tittat, här har det regnat utav h-vete.....
 
2010-08-09 10:33   Minnatur
Härligt... nu börjar en ny intensiv naturupplevelseperiod... Svampplockning...
 
2010-08-09 13:26   äventyrssugen
Precis lagom stora. Hoppas det blir mer av den sorten.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.