Bloggar > Fjällfunderingar...

Fjällfunderingar...

...och andra tankar

Världens underbaraste väder!

Vårvinter med sol, snö och minusgrader, det underbaraste väder som finns! När solen värmer på dagen och temperaturen sen sjunker framåt kvällen blir det en sån härlig och speciell doft i luften. Det gör mig glad och lycklig! Och när snön räcker till för skidåkning - ja, då kan det inte bli bättre!

Flera dagar, sedan snöyran som inledde påskveckan, har bjudit på sådant underbart väder. Flera gånger har jag varit ute och åkt skidor. Intresset för ländskidåkning är stort här i södra vätterbygden och finns det bara snö så fixas det spår på flera platser. Spårkvalitén varierar, bitvis är det gräsligt, med betoning på gräs...

När jag stannade och pustade ut efter kvällens skidåkning hörde jag  fåglar som sjöng sina vårsånger för fullt i skogspartierna som omger åkrarna där skidspåren går. Solen  försvann bakom krönet och det frös på. Det kändes som riktig vår och riktig vinter på samma gång! Lite märkligt.

Men...underbart är kort, som man säjer, kanske var det säsongens sista skidtur i kväll, nu hotar väderrapporterna med mycket mildare väderlek. Jag har i alla fall njutit av den korta vinter som varit!

 

 

Postat 2008-03-27 22:06 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Fick inte följa med på hockey...

...det fanns ingen biljett till mej! Men vad gör det? Det går ju att åka skidor!!! Jag hade inte hunnit med det om jag skulle varit i Kinnarps arena i tid till nersläpp.

Gårdagens och nattens snöyra gav tillräckligt snödjup  för att åka skidor. En decimeter eller två...skratta inte där uppe i Jokkmokk nu, här hos mej får man minsann ta vara på det lilla som bjuds!

Gick bort till närmsta gärde, där det brukar åkas flitigt när det inte är så mycket snö men idag hade ingen annan varit ute före mej, trots att det har varit en fin vårvinterdag. Okej, lite för blött under snön på en del ställen, vallaklossen med plåtskrapa på, som alltid finns i byxfickan vid skidåkning, kom väl till pass... Övre delen av gärdet visade sig vara "torrare" än resten så där åkte jag i månens sken, fram och tillbaks, fram och tillbaks...Ända tills jag kände att mina energidepåer höll på att ta helt slut.

Åh, vad härligt det var.... och Hv71 verkar klara sej alldeles utmärkt bra med enbart mitt mentala stöd ikväll.

 

Postat 2008-03-18 21:36 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

 

Logga in

Tips!