Jag är inte den enda som under uppväxten sagt till sig själv:

"Jag skall inte bli som farsan och morsan med alla deras konstigheter!"

En av mina tidigaste minnen av morsan var hennes disciplinerade frukost och behov av att varje dag gå åtminstone 2-3 timmar. Oavsett väder. Oftast gick hon runt vad som kallades elljusspåret i Grötholn. Även under vintern, så mycket att det i lokalbladet stod att folk fick sluta gå sönder skidspåren. Detta under en tid när Dala-Järna IK var kanske världens bästa skidklubb. Så disciplinerad var morsan!

Jag minns också att hon åt special frukost. Hon gjorde under många, många år en kall gröt. Jag vet att bovete ingick. Hon lade den i blöt kvällen innan så att det liksom jäste. Vi tyckte alla att hon var märklig. Jag vågade inte ens berätta för mina kompisar om denna underlighet. Receptet kom från någon av alla veckotidningar hon läste. Året Runt var standard, Hemmets Veckotidning med flera av och till. Oftast byttes dessa tidningar inom familjen och bland kvinnliga vänner. Samma tidningar fick henne att göra en 45 minuter lång morgongymnastik och morsan var alltid nöjd med hur vig hon var. Märkligt tyckte många. Idag förstår jag att dessa veckotidningar verkligen fungerade som språkrör för samtiden. Det var inte den här typen av destruktiva skvaller tidningar som tar fram det allra värsta i folk och fördummar läsaren, tvärtom, fungerade de som upplysningsorgan om hälsa och träning och mycket annat. Jag vet inte ens om de finns idag.

Idag kör jag ett 45 minuters träningsprogram varje morgon och kväll. Oavsett var jag är försöker jag göra det. Det inkluderar yogarörelser för vighet, 100 armhävningar, 100 jumping jacks, brädan 10 minuter osv. Jag följer noga ett veckoschema på hur jag skall äta mat som håller mig stark, frisk och ger mig mer chanser att bli så gammal det går. Där ingår inte kött.

Tala om arv!

Jag kan inte minnas att farsan var någon förespråkare för träning och hälsa. Arvet efter honom är nog mest att man skall arbeta ihjäl sig annars är man inget värt. Och alkoholism är ju en sjukdom och har mycket att göra med att man måste bedöva något i livet man inte klarar av att hantera. Men det finns också andra sätt att bedöva livs bekymmer och det är någonting jag håller på att bearbeta nu på äldre dagar. Bland annat då genom meditation som blir allt viktigare. Vad meditationen gör, och det bara efter några månader av utövande, är främst för mig att jag lever i nuet. För problemet med oss människor är ju att vi ältar saker som hänt, och vad som kan hända, vi har dessa tankar som är negativa, och som 99% inte kommer att inträffa. Men som ändå tar så mycket kraft och glädje. Samma med tankar på framtiden. om den vet ingen. Så varför fundera på den. Det är vad meditation främst gett mig. Samt att den är nedstressande.

Stress och ångest har jag också fått i arv!

Ett annat sätt att få balans som jag fått med mig den sista tiden, är s.k grounding. Så varje morgon, oftast 4 eller 5 när jag gjort min träning med balkongdörren alltid på vid gavel, så går jag ut till en liten plätt gräs, tar av mig skor och strumpor och ställer mig på plätten och gör andningsövningar. vilket jag älskar. Luft är så underbart. Jag står där tre minuter minst och jag känner mig lugn, fin och redo för dagen efter det. Det kan låta knäppt, men det här är ju inget nytt. Våra förfäder levde ju nära marken dygnet runt. Man får kontakt med jordklotet på ett uppfriskande sätt.

Testa!

Ännu ett arv!