Expedition Defender X. Från London Till New York

När två meters vågen slog över Landrovern samtidigt som rodret gick sönder, tänkte jag:

"Hur i all friden hamnade jag i detta?"

Sekunden efteråt kände jag en stark glädje att få vara med på detta galna projekt! Livet är ju så kort!

Det blev en lätt dramatisk räddningsaktion. Och idén att med hjälp av Landrover korsa den Engelska kanalen lyckades inte.

Redan på kvällen var Jeff och Steve tillbaka vid ritbordet för att lista ut vilken lösning som är den bästa. Två sanna visionärer med en lång historia av Expeditioner med tekniska lösningar. Och motordrivna Expeditioner i bagaget. Jeff har gjort ett antal långa turer världen över i en Landrover. Se http://www.junglerunner.com/. Jeff är en av mina bästa vänner och driver Kensington Tours, där jag är en av flera Explorer-In-Residence. Steve å sin sido har gjort de mest fantastiska färder. I alltifrån helikopter från Nordpolen till Sydpolen. Med Spitfire jorden runt, hemgjord ismaskin (Berings sund) och mycket annat. Jag känner honom sedan länge, en mycket god vän. Läs mer här http://www.sb2.eu/

Så huvudidén är denna:

Att med Landrover färdas från The Royal Geographical Socity´s lokaler i London till Explorers Club i New York. Och på så vis bli den första Expeditionen i historien som gjort detta. Det inkluderar hav, sjö och vattendrag. Färden går genom Ryssland och Alaska. Den Engelska Kanalen och svåraste av allt, Berings Sund, måste seglas/åka över. Och så uppför Yukonfloden. Färden genom Ryssland går under den kallaste tiden på året där ned till -60 minus grader kan uppstå. Upp längs min gamla "hemvist" Kolyma-floden. Och därifrån till Beringssund vantar ännu en svår utmaning.

Jeff och Steve kör varsin Landrover. Jag är med som vän, någon sorts Sibirien expert och producent av filmen/serien som blir resultatet av denna Expedition. Men jag är med för att jag verkligen vill vara med! Jag hoppas jag kan vara till någon hjälp. Teknik är ju definitivt ingenting jag begriper mig på, så en stor del av färden blir jag nog mest i vägen.

Det finns många anledningar till att göra den här färden. Jeff driver en av världens största reseföretag. Han har köpt mina berättelser från Sibirien. Med resan vill han försöka öppna upp den här delen av världen till Kensington turism. Dvs. expeditioner, mindre grupper, guidade av lokala experter. Men framförallt inspirera andra att våga färdas på andra sätt än i gruppcharter. Bygga broar kulturer och människor emellan. Möta nya människor. Förstå världen och livet bättre. Och göra en film den här färden som speglar vår nutid.

Produktionsteamet består av jag då, den kloka Sofie Rørdam (http://kilwa.dk/about) som är director och så Samir Dounas som är fotograf, drönarpilot och mycket annat. Som filmmakare är färden en utmaning. Inte bara gällande kyla, batterier, mörker och annat. Lika mycket för att det är ju på pappret mycket som är -som det idag kallas, politiskt inkorrekt- med den här färden. Till att börja med så är vi tre medelålders vita män. Vi färdas i fordon i dessa tider. Hur definierar man Expeditioner, explorers och äventyr idag? Är det inte ute att hålla på med detta? Ska vi överhuvudtaget resa med flyg? Jag menar, ta min Grönlandstur, bara att ta sig dit och hem med flyg påverkar klimatet. Alla resor påverkar i stora drag klimatet. Hur reser man överhuvudtaget idag på ett ödmjukt och icke-påverkande sätt? Vad tycker de människor vi möter längs vägen om det vi gör och sin egen vardag? Det är några av ämnena vi berör i filmen.

Främst skall det bli en livsbejakande film som skapar hopp hos folk, inspirerar andra att ge sig ut och möta nya människor och utmaningar i livet.  En film där vi möter fantastiska människor. Och hur man kan vara ödmjuk mot livet. Och andra människor. Och naturligtvis är det ett riktigt klassiskt äventyr. En sann cliffhanger.

Vi hoppas filmen/serien dessutom skall skapa en vettig ödmjuk diskussion. Om Expeditioner i den tid vi lever i.

Ha gärna åsikter!

PS. Alla bilder kommer från helgens försök att korsa den engelska kanalen och diskussioner, packning runt omkring! Alla foton tagna av Sofie. DS

Expedition: Musik i tältet

"Jag läste någonstans att du tillbringat över 2000 nätter i tält. Jag undrar om du brukar ligga och lyssna på musik?"

Jag tror det närmare 2500 nätter. I alla fall en hel del. Flertalet nätter utan musik. Jag vet att jag på första cykelresan från Chile till Alaska hade jag fått en kassett kallad Cykelmusik. Sammansatt av min vän Lars Wanfors, dvs. Svenne Rubin. Jag minns en låt därifrån, Eddie Grants låt Jo Anna. Här https://youtu.be/R-ZplG81oZg

Tjejerna diggar ingen av dessa...ja, kanske ZZ Top. Så det är en kamp om vad vi skall lyssna på, så vi kör varann och max tre egna låtar i rad.