Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Expedition England med Barnvagn- Vi har nått Målet vid Buckingham Palace

Nu är vi tillbaka i Malmö igen efter att ha vandrat drygt 78 mil från en av Storbrittaniens fattigaste delar, Moss Side i Manchester, till en av de rikaste, Buckingham Palace i London. Två månader, drygt 78 mil och på många vis min mest fantastiska expedition. detta mycket beroende på hur underbart det är att ha haft med dottern Sardana (kallad Dana) hela färden och sett hur mycket hon älskat i stort sett varje steg vi tagit. Dessutom har sällskapet i form av Georgia från Bolton varit så bra det kan vara. En ny mycket god vän i livet!

 

Det har varit en ganska lätt tur. Jag lade ju på mig nästan 18 kg:s fett innan avfärd, vilket jag brukar förlora på två månader. inte så denna gång....4 kg blott, så nu får jag dra ned på ätande och drickande under en tid.... 

Jag vill i stort sett berätta detta just nu och jag kommer med en längre, mer utforskande och sammanfattande artikel när jag känner mig vid liv igen. 

Fram till nästa artikel: 

* Se vår färdväg på http://punkt.luxson.com/daddyadventurer/ 

*Läs gärna denna intervju med Dana på ExWeb! 

Föregående Nästa Startsida
Avexplorermikaelstrandberg Publicerat 2014-07-29 Läst 9845 ggr
Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2014-07-29 08:37   spix
varför ska andra bära er packning? om det är svårt med alla grejorna har ni packat för mycket. det har inget med sursvenskar att göra.
 
2014-07-29 14:42   explorermikaelstrandberg
hej Kalmebor, jag erkänner att det inte bara var en luddig beskrivning av vad som hände, jag orkade inte skriva mer och kommentaren jag gjorde om sursvenskar har inget med min färd att göra, så jag håller med dig och hänvisar till PES (Post Expedition Syndrome) som ger vemod, lätt depression och akut trötthet. Så jag går in och redigerar bort den delen som gäller detta. Med tiden skall jag formulera mig i en annan form angående just detta ämne. M
 
2014-07-29 14:49   explorermikaelstrandberg
Jo, förresten, för Er som vill veta mer om färden i detalj, gå då till min hemsida på www.mikaelstrandberg.com, men allt är på engelska.
 
2014-08-01 23:07   sajberjohan
Micke, det är nog inte bara PES, Engelsmän är ett urtrevligt folk som gärna hjälper till och kommer med glada tillrop. Gick med mina barn i en stormarknad i södra England där folk kom med en massa glada tillrop, men bäst var mannen som gjorde tummen upp och sa "Good job!". I sverige är det mest en gloende och smygande nyfikenhet.

Med en sambo från england och barn med dubbla nationaliteter så får vi lyxen att upplev 2 länder båda med sina för och nackdelar. Men jag bli gladare och lättsammare med engelsmän.

Välkommen hem och grattis till en av de mest fantastiska expeditionerna som genomförts!
 

Läs mer i bloggen

Morsdags läxa

Mors dag. Ju mer åren går som förälder, desto mer ser jag hur man har tagit med sig en hel del nyttiga och onyttiga grejer från morsan. Idag har jag funderat en del på det, i synnerhet på eftermiddagen när jag fick ett meddelande från min egen bil att ett fönster var uppe och jag fick springa en kilometer till garaget och stänga det. Tack Dana klåfinger. Farsan hade jag tyvärr lite kontakt med, han dog när jag var elva och bodde större delen i Stockholm, där han hade sitt liv. Jag köper det. Så det var morsan som var alltet. (Och brorsan och Siv) Det jag fört med mig som förälder förutom en massa kramar, trygghet (hoppas jag), skämt och skratt och kärlek, är egenheter som följande:
1. Morsan skulle alltid sova lunch. Och huset skulle vara tyst. Samma här hemma.
2. Man får läsa och titta på grejs när man äter, det behöves inte ältas och pratas om hur dagen har varit, eftersom den är ganska lika varje dag ändå. Samma här hemma.
3. Ha en varm mössa på skallen för att inte dra på sig besvärliga sjukdomar, drag från öppet fönster i bil allra farligast. Jag har alltid mössa på mig, varmt eller kallt ute.
4. Lita på att barnen vet vad de vill och stöd detta. Hon ifrågasatte inte att jag som 17-åring åkte ett år ensam till Indien för att bli mahayana munk. (Något jag aldrig blev, men däremot väldigt tunn och lätt)
5. Egen tid varje dag för djuplodande eller lättsinniga tankar. Samma i mitt hus här i Malmö.
6. Ungar behöver inte föräldrar som skall engagera sig i alla lekar och vara lekledare. Jag leker nästan aldrig med tjejerna, men tar med dem överallt så får de ta egna initiativ.
7. Motionera varje dag. Jag kan avslöja det nu, det var morsan som gick sönder skidspåren i Grötholen och blev omnämnd i Järna Nytt som förstörare av skidspår. Som tur är finns inga skidspår här i Malmö, men jag och vi går mer eller mindre samma 8 km varje dag, ja, skoldag.
Jomän. Glad Mors dag Morsan var du nu än är. Gå nu inte sönder molnen.

Läs inlägget

Post Expedition Blues

Det är länge sedan jag hade en riktigt svår omgång av post-expeditionsblues. Jag tror att den senaste gången jag led av det var efter en resa genom Jemen med en kamel och min dåvarande äventyrspartner, Tanja Holm. Det var 2013, för 12 år sedan. I alla fall fram tills nu, efter Kilimanjarobestigningen.

Min värsta upplevelse av detta var när jag kom tillbaka till Sverige efter ett av de bästa åren i mitt liv, Sibirien, 2004–05. Jag minns att jag satt lutad mot en vägg en vårvarm dag i norra Sverige, med solen i ansiktet. Fåglarna sjöng, men luften var fortfarande frisk, och på ytan såg det ut som om livet inte kunde vara bättre. Men jag kände mig helt tom inuti, som om jag hade genomgått en enorm förlust i livet och allt kändes meningslöst. Det var så illa att jag tänkte: Om jag dör nu, så är det okej. Jag har upplevt allt vad livet handlar om – vad nu? Det var så svårt, post-expeditionstraumat, att mitt liv föll samman helt.

Läs inlägget

Bestigning av Kilimanjaro, del 3, slutet

Kilimanjaro-dagboken, del 3


”Jag mår lite bättre idag”, sa Richard när vi alla samlades i mattältet för frukost. ”Jag tog en paracetamol och tro mig, de där tabletterna är magiska. Ingen huvudvärk, ingen feber, inga problem. De är så bra att jag vill bli försäljningsagent för dem i Kanada!”

Läs inlägget

Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...
Till artikeln

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg