Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Expedition Frozen Frontiers: Med renar genom Sibirien

Det är strax ovan 40 minusgrader och jag, plus familjen, har anlänt till Republiken Sakhas huvudstad Jakutsk. Vad som väntar nu är en en mycket kylig Expedition, tro det eller ej, men med ren och släde genom och över ett av de kallast bebodda platserna på jordklotet, Oymyakon. I denna lilla by startar vår färd och vi kör söderöver med målet vid det Okhotska Havet. 

Utmaningen är de extremt låga temperaturerna, de största enskilda vargflockar jag hört talas om, 400 i en flock, laviner, snöstormar, björn och den stora risken för allvarliga förfrysningarna. Vi är 6-8 personer, jag vet ej än. Min vän Egor Makarov, tolken Bolot Bochkarev, filmaren Juri Bereznov och så minst 2 renskötare från Khabarovsk som nu står och väntar på oss i Oymyakon. Samt 10 slädar och 25 renar. Vi måste bära med oss all mat och bensin för ström att ladda all utrustning för minst en månad. 

Målet med färden är att göra en rättvis dokumentär om detta område och de människor som bor här. Jag skall och testa vad som är bäst, pälskläder eller moderna polarkläder.

Usch, jag fryser, kan inte skriva mer! 

Jag hoppas kunna skriva ett par rapporter i veckan, följ Expeditionen på www.facebook.com/explorermikaelstrandberg  Inget mer blir skrivet pa Utsidan innan Expeditionen ar klar.

Förberedelserna har varit lite besvärliga, 1 års jobb på 2 månader, läs här www.expedition-extreme-cold.posterous.com

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2013-01-24 15:03   brigas
maffiga renar.Det här blir spännande att följa
 
2013-01-25 02:51   såg
det blir intressant att höra nästa blogg.
 
2013-01-25 15:48   ulindh
Spännande, och vilka vackra renar.
 

Läs mer i bloggen

Tvärs över det frusna gränslandet

”Äsch, det är normalt!” sa Jura Grigorovitj till mig när jag påpekade att köldsprickorna på båda hans kinder blödde.

Men det var inte normalt ens för Jura och hans eveniska renskötarkollegor—Tolja; Slava, gruppens ledare; och Slavas hustru Vika. De skulle föra mig och mina tre Sakha-baserade teammedlemmar—Egor, Jura och Bolot—sexhundra kilometer söderut från byn Uchugaj i Jakutien till Ochotska havet. Vi hade 35 renar och 16 träslädar till vårt förfogande för att frakta nästan ett ton mat, bränsle och utrustning. Färden gick längs en sekelgammal handelsled genom jordens kallaste bebodda område och skulle ta 50 dagar.

Jag vill inte hem

”Jag vill inte åka hem”, sa Dana till kameran. ”Det är något med Sverige som är svårt. Jag kan inte förklara det.”

Jag gjorde de sista intervjuerna med tjejerna—ögonblicket på varje resa när jag försöker fånga det vi kan ha missat längs vägen. Bakgrunden var den röda klippväggen ovanför Jeti-Ögüz, Sju tjurar, brinnande i solen. Dana var redan inne i den där post-expeditionsdippen, trots att vi hade en vecka kvar i Kirgizistan.

Möda och glädje i Karakol‑dalen i Kirgizistan - En utmanande fyradagarsvandring leder till ett ögonblick av ren föräldra

Tillbaka i lägret: utmattning och lättnad
Jag upplevde ett av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv i Karakol‑dalen i Kirgizistan för två dagar sedan.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips