Åndalsnes brukar kallas Norges ”tindehovedstad” – topphuvudstad. Runt staden, med cirka 2 500 invånare, ligger Romsdalen och andra kända områden med imponerande fjäll.

Vi är ett tjugotal deltagare, vägledda av fyra bergsguider, som samlas på ett litet hotell i utkanten av staden. Idén är att samla ledare och specialister från forskning, näringsliv och miljöorganisationer. Utbyta kunskaper, bygga nya allianser och göra toppturer varje dag.

Det är en grupp med mycket på hjärtat – och stort behov av att få prata på djupet med likasinnade. Samtalen börjar redan vid frukosten, fortsätter under skidturen igenom fjällbjörkskogarna och upp på kalfjället. Det diskuteras på after-skin, i bastun, under middagen och under kvällens workshop, som rundas av vid 22-tiden.

Och fortsätter morgonen därpå.

Ett hårt uppvaknande

Det är fjärde gången jag deltar och upplägget är detsamma som tidigare år. Johan Rockström, som var med och grundade Tarfala Thinktank år 2017, inleder det första kvällspasset med sin ”Planetary Health Check” – en genomgång av läget för de nio planetära gränserna.

Som Director of the Potsdam Institute for Climate Impact Research är han en av världens mest inflytelserika forskare, och håller liknande presentationer var och varannan vecka. Ena dagen vid World Economic Forum i Davos, andra dagen inför EU-kommissionen.

Skillnaden är att han här ger en mer fördjupad version – följd av en myriad av frågor de kommande dagarna. Även för en miljöengagerad publik är det en omskakande upplevelse att få planetens dåliga hälsa sammanfattad i en glasklar presentation.

Andra deltagare bidrar också med presentationer och insikter – eller ber om feedback och hjälp. Spontana projektgrupper bildas och rör sig i olika riktningar under kvällarna.

Engagemanget är så högt att jag länge har svårt att urskilja några tydliga mönster. Allt från miljöanpassning av internationella sportevemang till skövlingen av gammelskogar diskuteras.

Men när vi tar tåget tillbaka till Oslo ser jag några trådar träda fram. Och det stora mönstret är tydligt: många som arbetar med hållbarhet och miljö möter i dag hård motvind.

1. Vetenskapen ifrågasätts – en organiserad kampanj

När Tarfala Thinktank grundades rådde en försiktig optimism inom forskarvärlden, berättar Johan Rockström. Parisavtalet från 2015 hade satt en riktning och klimatfrågan tog fart inom politik och näringsliv.

”På den tiden trodde vi att klimatförnekelsens tid var förbi. Med facit i hand: vi var extremt naiva.”

Forskarvärlden arbetade med att ta fram fakta och evidens. Kunskaperna skulle spridas genom medier och institutioner som FN:s klimatpanel IPCC. Makthavare förväntades agera utifrån vetenskapen.

I dag är den optimismen bortblåst.

Sociala medier har blivit effektiva kanaler för trollfabrikerna. Tankesmedjor och enskilda forskare sponsrade av fossilbranschen lyfts fram som auktoriteter. Lägg till en amerikansk president som kallar klimatkrisen ”a hoax” – en bluff – och andra makthavare som är inne på samma spår.

”Jag är chockad över floden av desinformation de senaste åren. Debatter vi trodde var avslutade har fått nytt liv. Vi möter en både orkestrerad och sofistikerad kampanj, som levererar sina budskap i industriell skala”, säger Johan Rockström.

2. The corridor of life – och andra berättelser

Nu måste naivitetens tid vara förbi, menar deltagarna på Tarfala Thinktank. Det räcker inte att upprepa slitna budskap om och igen. Nya vägar måste testas, nya budskap måste formuleras. Det finns mycket att lära från motståndarsidan.

”Vetenskapen behöver också starta ’war rooms’ för att nå ut”, säger Johan Rockström.

Ett av begreppen från hans presentation fastnar hos flera av deltagarna: ”The corridor of life” – livets korridor.

Ett vanligt argumenten från förnekarna är att klimatet alltid har varierat. Det stämmer, men efter den senaste istiden har klimatet varit stabilt – och under denna period har både planeten och mänskligheten blomstrat. Det är denna korridor av liv som vi är på väg att lämna, när vi passerar 1,5 gradersgränsen.

”Begreppet ‘the corridor of life’ är bra och tydligt, det kommer jag att använda mig av framöver”, säger Inga Strümke, en av Norges ledande forskare inom AI.

Inga Strümke passar också på att varna för en tendens i samhället: allt bättre AI-tjänster gör oss kort sagt dummare. Förmågan att förstå komplex vetenskap kan minska.

”Internationella mätningar visar att IQ-nivåer sjunker, från att i flera decennier ha stigit.”

En annan slutsats: det räcker inte att bygga allt på ett och samma budskap – det behövs flera parallella.

Martin Kaiser, Executive Director för tyska Greenpeace, pekar på sjunkande förtroende för både medier, forskare och sociala medier. Däremot litar många fortfarande på människor i sin närhet – familj, vänner, kollegor. Han berättar om lyckade gräsrotskampanjer som Greenpeace gjort, där till exempel villaägare som har installerat värmepumpar håller öppet hus för grannar och nyfikna.

”Vi måste möta folk där de befinner sig och bli bättre på att berätta om lösningarna”, anser Martin Kaiser. 

3. Polarisering och populism – eller oro som förenar?

Johan Rockström efterlyser också nya budskap. De planetära gränserna sätter i längden gränserna för ekonomin. Färskvatten, biologisk mångfald, ett klimat i balans – allt behövs för att bygga långsiktigt välstånd.

”Vi borde sluta prata om ’den gröna omställningen’ och i stället prata om bara 'omställningen'.”

Han berättar att klimatforskningen tidigare undvek att uttala sig i politiska frågor. Till exempel IPCC:s rapporter ska bara tjäna som beslutsunderlag, och inte komma med rekommendationer. Men parallellt har annan forskning vuxit fram, som undersöker till exempel vilket slags politik som krävs för att nå 1,5 graders-målet.

”Det råder ingen tvekan om att koldioxidskatt är ett av de mest effektiva styrmedlen”, menar Johan Rockström.

Sådan forskning har plockats upp av många gröna partier världen över – med följden att frågorna har politiserats. Extremhögerns partier är emot allt som de gröna partierna vill. Klimatet och andra miljöfrågor förvandlas till populism och slagträn i vänster-höger-polariseringen.

När det i själva verket finns många frågor som kan bygga broar.

Ett projekt som lyfts fram på Tarfala Thinktank är The 89 Percent Project, ett internationellt samarbete som ger röst åt alla som oroas av klimatförändringarna och vill att politikerna agerar. Statistiska undersökningar visar att de – vi – är en överväldigande majoritet, mellan 80 och 89 procent.

”Siffran 89 procent är stark – den måste vi lyfta inför det svenska riksdagsvalet i höst”, säger Kalle Nilvér, vd på företaget Go Climate. 

4. Lösningarna finns – men motkrafterna är starka

Ny forskning visar: globalt är jordbruk och matproduktion den största orsaken till att de planetära gränserna överskrids. Men finns det förutsättningar för att föda världens befolkning inom de planetära gränserna? Ja, menar Johan Rockström och andra forskare. Ett exempel är det som kallas Conservation Agriculture, som i dag omfattar runt 15 procent av världens odlade mark (se faktaruta).

”Metoderna fungerar och kan skalas upp. Siffran skulle kunna vara 50 procent innan år 2050.”

Dessutom visar forskningen: mat som är bra för planeten – i praktiken till stor del växtbaserad kost – är även bra för människans hälsa. Omställningen vore en global win-win.

”Näst störst är energisystemen – hur vi producerar el och värme.”

Kan även branscher som outdoor bidra? Ja, menar David Ekelund, vd på skoföretaget Icebug och president för branschorganisationen European Outdoor Group.

”I våra leveranskedjor förbrukar vi mycket energi. Om vi ​​hjälper dessa fabriker att ställa om till förnybar energi får vi omedelbara utsläppsminskningar. Det finns miljontals fabriker i världen som skulle kunna installera solenergi, vilket ofta sparar pengar.”

Dessutom: outdoorbranschen kan hjälpa till att teckna en attraktiv framtid inom planetära gränser – bilder som lockar i stället för att avskräcka, menar David Ekelund.

”Den här resan är ett bra exempel på stora upplevelser med ganska små avtryck. Vi tar tåget hit, äter mestadels lokal mat och åker skidor utan liftsystem. Och får uppleva fantastisk natur och gemenskap.”

5. I magiska berg – tillsammans

Det här är en bråkdel av alla ämnen, kriser och idéer som tas upp under dagarna i Åndalsnes och bergen omkring. Och motvindarna är som sagt starka. Inte bara forskare upplever den, bland deltagarna. De med inblick i näringslivet berättar om sänkta ambitioner och kapade budgetar. Miljöorganisationer har alltid kämpat med att nå ut – när motståndarlaget skalar upp med hjälp av AI blir det ännu svårare.

Ändå är stämningen god och skratten många. Hur kommer det sig? Calle Lundberg, bergsguide och medarrangör sedan starten 2017, har en teori.

”Även inom hållbarhet förekommer hierarkier och grupperingar. Men vi blandar avsiktligt i grupperna för att skapa nya möten och samvaro på tvärs när vi åker skidor. Kanske en ung deltagare visar sig vara tryggare på berget än en erfaren vd – det är intressant för dynamiken. Ombytta roller monterar ner barriärer och svetsar samman gruppen.” 

Brita Staal, Climate & Nature Director på norska företaget Position Green, är med och arrangerar sedan 2022. Hon tycker att begreppet ”thinktank” är lite missvisande – vissa år blir det mer en ”do-tank” och andra år en ”be-tank” – att bara vara tillsammans.

”Oavsett, så blir det alltid god energi och en bra delningskultur. Och i viss mån är vi väl ett slags stödgrupp för hoppfulla och utarbetade natur- och klimatmänniskor.”

Att få vistas i de storslagna bergen, höra småfåglar kvittra i fjällbjörkskogarna, känna vinden bita i ansiktet och i bästa fall belönas med ett långt åk i djupsnö är inte bara en bonus – det är själva fundamentet för Tarfala Thinktank.

”Jag deltar i hundratals konferenser världen över. Den här veckan är min absoluta favorit varje år”, säger Johan Rockström.

Deltagare

Participants Tarfala Thinktank 2026

Gabriel Arthur, Norr Agency 

Hanna Axén, Department of Ecology, environment and geo-science, Umeå universitet

Josef Nyström Baksaas, IFMGA Mountain Guide 

Sven Beyersdorff, Nordic Sustainability 

Alexander Crawford, Co-organizer, Tarfala Think Tank 

David Ekelund, Icebug

Anders Enetjärn, Ecogain

Niclas Hällström, WhatNext? 

Erik Huss, Husstainability AB 

Martin Kaiser, Greenpeace Germany

Carl Lundberg, IFMGA Mountain Guide, Skitouring Scandinavia 

Elin Larsson, WWF Sweden 

Annika Löwgren, RISE 

Gustav Martner, Greenpeace Nordic 

Kalle Nilvér, GoClimate 

Alexander Nordvall, IFMGA Mountain Guide

Helena Rimfors, Jordnära upplevelser

Johan Rockström, PIK

Brita Staal, Position Green

Carl Staal, SALT

Isak Stoddard, Department of Earth Sciences, Uppsala universitet

Per Espen Stoknes, Norwegian Business School

Inga Strümke, Norwegian University of Science and Technology (NTNU) 

Sofia Sundström, Cradlenet

Marit Svarstad, IFMGA Mountain Guide

Paul Svensson, Rosendals Trädgård

Sindre Østgård, We Are Human

Conservation agriculture

Det finns i dag ingen vedertagen svensk översättning, men internationellt är begreppet etablerat.

Conservation Agriculture är ett odlingssystem som främjar minimal markstörning (i praktiken plöjningsfri odling), bibehållande av permanent marktäckning samt diversifiering av växtarter. Systemet stärker den biologiska mångfalden och naturliga biologiska processer ovan och under markytan, vilket bidrar till effektivare användning av vatten och näringsämnen samt till förbättrad och långsiktigt hållbar växtproduktion.

Källa: fao.org/conservation-agriculture/en/