Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Snö

Snö gör sådan skillnad. Det bara är så. Vissa samer säger att det finns över 300 olika namn på snö. Forskarna säger mindre. Betydligt mindre. men en sak är klar, NÄR det snöar känner jag mig frisk, lycklig, ren och inspirationen flödar. Jag har ju en del erfarenhet av snö och när jag tänker efter en skvätt, har är ett gäng då som jag rakt av kommer på.....fyll gärna på!

blötsnö
dagsmeja
drivsnö
flingsnö
glitter
julesnö
kornsnö
kramsnö
lapphandskar
lappvantar
lavin
lössnö
modd
nysnö
packsnö
pudersnö
pärlsnö
skare
skarsnö
slask
snö
snöblask
snödrev
snödriva
snöfall
snöflinga
snöglopp
snökorn
snökristall
snömodd
snörök
snöslask
snöstjärna
snöstorm
snösörja
snöyra
spårsnö
storstadssnö
yrsnö

 

Nu kom den inatt då, när vi anlände i Falun på vår färd som får väl kallas Minnes Färd där jag visat tjejerna mina rötter. De gillar att det finns fler Strandbergare, vilket var en överraskning för dem. De hade trott att vi var de enda i världen.

Snö. Alldeles-för-sent-snö.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Den tunna platsen Cayambe knäckte oss. Cotopaxi gav oss soluppgång. Den riktiga segern var laget.

Det kändes som om revbenen knäcktes inifrån.

Jag packar igen

Packar igen.
Det gör mig alltid glad.
Det betyder äventyr. Ett mer krävande liv, men på ett bra sätt. Bra människor, tydligt syfte och oftast bättre sömn än hemma.

Sedan jag kom tillbaka från Kirgizistan i början av augusti har livet varit allt annat än enkelt. Jag vet att jag är väldigt privilegierad på alla sätt, men tomheten efter en expedition bryr sig inte om sådant. Den kommer ändå. Och med åldern blir den inte mildare. Man ser saker klarare. Man ser vad som håller på att glida en ur händerna.

Tvärs över det frusna gränslandet

”Äsch, det är normalt!” sa Jura Grigorovitj till mig när jag påpekade att köldsprickorna på båda hans kinder blödde.

Men det var inte normalt ens för Jura och hans eveniska renskötarkollegor—Tolja; Slava, gruppens ledare; och Slavas hustru Vika. De skulle föra mig och mina tre Sakha-baserade teammedlemmar—Egor, Jura och Bolot—sexhundra kilometer söderut från byn Uchugaj i Jakutien till Ochotska havet. Vi hade 35 renar och 16 träslädar till vårt förfogande för att frakta nästan ett ton mat, bränsle och utrustning. Färden gick längs en sekelgammal handelsled genom jordens kallaste bebodda område och skulle ta 50 dagar.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips