Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Användarnamn: explorermikaelstrandberg

Intressen:

Mer på profilsidan


Ny Expedition På Gång. Eventuellt

Jag måste säga att den här tiden är svår. Mycket svår. Det händer väldigt mycket nu som påverkar livet framöver och ibland vet jag inte hur jag skall hantera allt. Så jag kan bara göra som jag gjort i hela mitt vuxna liv, när saker och ting blir för svåra att hantera, jag börjar planera för en Expedition på egen hand som skall ge ett välbehövligt perspektiv.

Jag har nu beställt mat för tre veckor, en pulka från Fjellpulken, uppdaterat hela min teknik när det gäller kommunikation, energidrift och säkerhet och räknar med att ge mig ut på en månads tur norröver innan snön försvinner. Vilket den också kan tänkas göra innan jag når dit jag vill!

Jag behöver komma iväg för att få ett större perspektiv på tiden i Grönland. Det har varit en tuff tid, mest på grund av interna bekymmer med Evas ögon i centrum. Nu börjar det se allt bättre ut, men misstag gjordes av sjukvården där hemma och jag hoppas det inte är avgörande för hennes syn. Vi har det bra här i Köpenhamn men skulle ju hellre vilja vara på Grönland, men hur det blir och om det är möjligt, och om, för hur länge, det hoppas jag vi får besked om i slutet av veckan.

Tjejerna tar det bra på alla nivåer och ser fram emot mot min färd, vilken jag ju heller inte vet om blir av till 100% än. Eva är helt övertygad att hon skall bli den som tar över från mig en dag. Hade det inte varit för hennes ögon, hade jag velat ha hennes sällskap.

Den här turen skall förutom perspektiv på Grönland, mig själv och livet, hjälpa mig få en bättre översyn på klimatförändringarna.

Om den nu blir av.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2018-03-17 10:35   OBD
Jag hoppas att din planerade tur blir av. Lycka till!
 

Läs mer i bloggen

Året 2025

2025 började mot en tältvägg på Långfjället. Minus femton grader, ungefär. Den sortens skarpa kyla som etsar fast ögonblick i minnet. Varje andetag. Tystnaden. Hur små beslut plötsligt väger tyngre.


Jag och Hannah gick upp på Storvätteshågna, Dalarnas högsta topp. För henne var det första steget ut i ett äventyr hon länge pratat om, in i det arktiska hon längtat efter. Dagen efter blev hon sjuk, började kräkas. Och fjället förändrades. Landskapet mörknade, ljuset blev tunt. Vi arbetade oss tillbaka i pannlampans sken, i det där gränslandet där varje steg måste tas med eftertanke. Vi tog oss hem. Sådant sitter i kroppen, inte som en historia man säljer, utan som en enkel, fysisk påminnelse om att naturen bestämmer villkoren.

Den tunna platsen Cayambe knäckte oss. Cotopaxi gav oss soluppgång. Den riktiga segern var laget.

Det kändes som om revbenen knäcktes inifrån.

Jag packar igen

Packar igen.
Det gör mig alltid glad.
Det betyder äventyr. Ett mer krävande liv, men på ett bra sätt. Bra människor, tydligt syfte och oftast bättre sömn än hemma.

Sedan jag kom tillbaka från Kirgizistan i början av augusti har livet varit allt annat än enkelt. Jag vet att jag är väldigt privilegierad på alla sätt, men tomheten efter en expedition bryr sig inte om sådant. Den kommer ändå. Och med åldern blir den inte mildare. Man ser saker klarare. Man ser vad som håller på att glida en ur händerna.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips