Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Långfärdscykling från Malmö och norröver; Nu Åmål

En kort rapport från cykelfärden. Växlande väder, men en underfärd. Vi har försökt följa Sverigeleden. Bäst och vackrast i Skåne. Mycket bra ända upp till Dals Långsed, sedan mest upp och ned genom en halvdan skog. Nu är vi i Åmål och väntar ut hällregnet imorrn. Vi har snittat 55 km/dag, så tjejerna är duktiga. Jag hade tänkt uppdatera mer här men har haft mycket teknik bekymmer. Så det är Facebook.com/explorerglobal för dagliga uppdateringar. Det har varit bästa tiden någonsin! Att leva utomhus med döttrarna på färd fricampandes är underbart! Karta finns här https://www.strava.com/athletes/23404606/heatmaps/16ebbd68#6/56.36242/12.55050

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2020-07-25 23:08   OBD
En rejäl cykelfärd ni gör. Du har två riktigt duktiga döttrar. Skulle vara kul om du skriver en berättelse om hela turen när den är över.
Lycka till med fortsättningen!
 
Svar 2020-07-26 07:59   explorermikaelstrandberg
Jaghoppas att det blir så!
 
2020-07-30 10:50   thureb
Inspirerande. Jag tror att ni fick vatten av min fru när ni passerade Grimsholmen söder om Falkenberg veckan före midsommar. Jag höll på med något på tomten och kunde därför inte prata med er.
 
Svar 2020-08-10 10:26   explorermikaelstrandberg
Det stämmer! Tacka!
 

Läs mer i bloggen

Tvärs över det frusna gränslandet

”Äsch, det är normalt!” sa Jura Grigorovitj till mig när jag påpekade att köldsprickorna på båda hans kinder blödde.

Men det var inte normalt ens för Jura och hans eveniska renskötarkollegor—Tolja; Slava, gruppens ledare; och Slavas hustru Vika. De skulle föra mig och mina tre Sakha-baserade teammedlemmar—Egor, Jura och Bolot—sexhundra kilometer söderut från byn Uchugaj i Jakutien till Ochotska havet. Vi hade 35 renar och 16 träslädar till vårt förfogande för att frakta nästan ett ton mat, bränsle och utrustning. Färden gick längs en sekelgammal handelsled genom jordens kallaste bebodda område och skulle ta 50 dagar.

Jag vill inte hem

”Jag vill inte åka hem”, sa Dana till kameran. ”Det är något med Sverige som är svårt. Jag kan inte förklara det.”

Jag gjorde de sista intervjuerna med tjejerna—ögonblicket på varje resa när jag försöker fånga det vi kan ha missat längs vägen. Bakgrunden var den röda klippväggen ovanför Jeti-Ögüz, Sju tjurar, brinnande i solen. Dana var redan inne i den där post-expeditionsdippen, trots att vi hade en vecka kvar i Kirgizistan.

Möda och glädje i Karakol‑dalen i Kirgizistan - En utmanande fyradagarsvandring leder till ett ögonblick av ren föräldra

Tillbaka i lägret: utmattning och lättnad
Jag upplevde ett av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv i Karakol‑dalen i Kirgizistan för två dagar sedan.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips