Längtar alltid till fjällen.Läser hellre fjällkartor än ser på teve.Vandrar ibland med sällskap, ibland ensam i både fjäll och skog. Tycker alldeles förmycket om att vandra för att avstå om medvandrare saknas.
Tillhör Hillebergfalangen.
På senare åt har jag rest till Australien och Nya Zeeland några gånger

Användarnamn: BrittMarie

Intressen: Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Paddling

Mer på profilsidan


Jul i Grövelsjön!

Så var det packat och klart!

Denna jul ska jag återuppta det som blev en tradition under ett antal år men som har legat nere på senare tid  - att resa iväg till något ställe där det säkert finns snö, de jular mina barn har "pappajul".

I ett av mina tidigare blogginlägg  berättade jag om ett julminne från Grövelsjön. Det var första gången jag var iväg hemifrån under julen, första gången jag var i Grövelsjön. Sen dess har det blivit många besök där, både sommar, höst och vinter (läs jul) och nu är det dags igen!

Ett rum är bokat i Sjöstugan. Vi ska åka skidor, sköna turer utan stress med skinkmackor och varm choklad i ryggsäcken. (Fast lite träningsåkning hoppas jag på också, Vasaloppsveckan och Öppet spår närmar sej med fart!) Och så vill jag provgräva med min nya spade i lämplig snödriva. Planera för kommande fjällturer när armar och ben blivi trötta av skidåkning och mörket sänker sig mellan fjällen. Tända en brasa, grilla korv, bada bastu, läsa och äta god mat...

Jag tror att vi får en riktigt god jul!

Nästa jul, när barnen har "mammajul" igen  tror jag att  jag ska försöka få dem med  till ett snöigt julfirande. Om de fortfarande håller fast vid varannangångsprincipen då...

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-12-22 21:28   brigas
God Jul,så avkopplande att fira den på en fjällstation.Det är väl rätt superba spårsystem i Grövelsjön?
 
2008-12-23 00:13   Islusen
Vad härligt! Önskar dig en riktigt God Jul.
 
2008-12-23 08:04   peter1969
God Jul på dig!
Måste vara underbart att fira julen genom att åka bort sådär.
Jag har iof snö men jag tror att det blir en mer "riktig" jul sådär.
Lycka till med grävandet också!
 
2008-12-23 09:52   Annicas fjällängtan
Ha en trevllig jul i snön!
 
2008-12-23 10:00   Håkan Friberg
God Jul BrittMarie! (sagt med en aning bitter smak av avundsjuka)

Du går före... och jag efter. Din sommartur till Sulitelma härmar jag den kommande sommaren och din jultur i år hoppas och tror jag kunna härma NÄSTA jul. Kanske inte Grövelsjön, men ett liknande upplägg.
Tack för inspiration och god läsning!

Håkan
 
2008-12-24 15:03   lankwaifong
God Jul! Jag hoppas att det blir lika fantastiskt som du tänkt dig. Du får rapportera om skidåkningen senare. Vad har du för målsättning på vasan/öppet spår?
Jag firar jul i Fjällnäs (väster om funäsdalen) och hittills har det blivit en del turåkning. Snart ska längdskidorna på!

hej hopp!

//M
 
2008-12-25 10:11   Thomas Traneving
Viss fick vi en härlig julafton här uppe i dalafjällen.
Sol och -2 grader, nästan som en härlig Påskdag.
Hoppas du hade det lika fint som vi i Idre.
 

Läs mer i bloggen

Trehundra mil - del två

För ett par månader sen skrev jag om min dotter Helga och hennes kompis Sabina som är i Nya Zeeland och vandrar Te Araroa, 300 mil från norr till söder. Jag nämnde också att jag var sugen på att vandra med dem en bit...

Jag vet inte exakt hur långt de har gått nu men senast jag hörde från Helga, för ett par dagar sen, var de klara med en sexton mil lång paddling på Whanganui River. Enligt kartorna är ca 135 mil avklarade vid ankomsten till Whanganui. Snart halvvägs, alltså!

Trehundra mil

Trehundra mil. Så lång är Te Araroa, vandringsleden som går genom hela Nya Zeeland, från Cape Reinga i norr längs stränder och i skogar, genom byar och städer, på stigar, vägar och vatten till Bluff längst ner på sydön!

Kåtornas folk - ett lästips!

"Det piskar som tusen vassa nålar i ansiktet, vita moln kommer yrande och sveper sig om oss där vi vandrar - några små människor och djur i vanmäktig kamp mot en rasande fiende, virvlar, biter, tränger sig in genom skinnkläderna som vore det spindelväv man bar, tar andan ur en, tvingar en att spänna varje muskel för att orka ta ut det steg man påbörjat... Hur länge! tänker jag. Nu är det nio timmar vi krupit fram mot stormen..."

Vädret är förfärligt när samerna i Saarivouma flyttar till sitt sommarviset i slutet av april år 1915. Den som berättar är Ester Blenda Nordström, en tjugofyraårig journalist från Stockholms som under några sommarmånader ska vara lärare åt samebyns barn.