Guldkantad mässlördag

Friluftsmässan i Bodafors är alltid trevlig att besöka. En stor lokal fylld med friluftsprylar av olika slag, så mycket man vill ha men så lite man egentligen behöver köpa. Har man hållit på med friluftsliv ett antal år så finns ju redan det mesta.

Men ibland blir saker utslitna, går sönder eller så vill man kosta på sej något nytt bara för att det är så fint eller verkar mycket bättre än det som finns hemma i garderoben...

Så jag köpte en slags korvgrillningsgrej som förvandlar vilken träpinne som helst till en utmärkt grillgaffel. Vandringskamraten fick en sån av mej i julklapp, den var så bra så jag ville ha en egen.

Woolpowers sköna linerstrumpa, använder dem till vardags. Köp ett par, betala två, eller hur det nu var...

Så köpte jag en gaständare av märket Primus. Den väger  mer än de engångständare jag brukar använda, men den här verkar pålitligare, och så kan man tända lägerelden utan att brännskada tummetotten. Fast allra mest är den ju så röd och fin...en riktigt snygg liten pryl!

Kudde. Hemma vill jag ha två, i fält har jag haft en pytteliten IKEA-kudde. Nu har jag köpt en "Air Pillow", en uppblåsbar kudde. Röd och fin den också, och lätt, så där tar jag igen det jag förlorar på tändaren.

Några påsar frystorkat åkte ner i kassen, ett par bambuskjortor likaså och en vända bland alla tält som fanns uppsatta vid sjön.

Men det bästa med mässan var ändå att jag träffade Utsidankompisen Majjen/Håkan på riktigt!  Jag kände igen honom direkt och vi fick en trevlig pratstund.

Därefter var det dags att åka hem och se HV71 spela hem SM-guldet i ännu en fruktansvärt spännande match.

Se, det var en riktigt lyckad dag med guldkantad avslutning.

Stjärnsprakande sovsäcksprovning

För att få ett lättare liv har jag investerat i ett par nya prylar. I höstas köpte jag en ryggsäck som bara väger hälften av vad min gamla gör. Det är en Quest från GoLite på ca 1500 g.

På skärtorsdagen fick jag hem min nya sovsäck, en underbart fluffig och lätt skapelse, knappt kilot tung, från Western Mountaineering, modell Apache, nätshoppad hos Get Out. Dessa två saker gör att min grundpackning har minskat ca två kg i vikt!

Så förra helgen gjorde jag en kort tur, bara en natt för att pröva nyförvävet. Snabbt packade jag sovsäcken och lilla tältet, mat och godis och tog bussen till Fagerhult för att därifrån gå till favoritstället  Södra Kroksjön.

Solen bröt igenom molnen under bussresan och jag vandrade västerut med solen i ögonen från en allt mer molnfri himmel.

Ett par kanadagäss hälsade mej välkommen till Kroksjön - eller protesterade de kanske mot min närvaro? Is låg kvar på sjön men hade släppt längs strandkanterna. Tyst och fridfullt, bara gässen höll näbb... Några knipor höll också till i närheten och snart hade jag fått upp tältet och bäddat åt mej.

Samlade ved, tände brasa och lagade till mat medan skymningen föll. Så lugnt och skönt, inte en människa syntes till, annars brukar det vara en och annan som går hundpromenader hit.

Elden värmde, ju mörkare kvällen blir, desto mer skärps hörseln. När gässen grälat färdigt  hördes orrarnas bubbel från flera håll. Sedan satte paddorna igång med sitt kväkande. Och över mitt huvud och högt över talltopparna en helt fantastisk stjärnhimmel! Två saker fick jag denna kväll, mörker och tystnad, två saker som är bristvara i vårt moderna samhälle.

Så var det dags att krypa ner i sovsäcken. Bra dragkedja som inte hugger i tyget, sydd så inte kalluft smiter in. Lite bökigt att dra åt huva och värmekragen första gången i mörker, kändes som det var många snoddar att hålla reda på och friktionen mellan underställ och sovsäck gjorde att det såg ut som stjärnhimmel inuti tältet också.

Jag sov gott. Och varmt!

Morgon igen, mulet och lite rått, frukostbrasa. Det öppna vattnet hade frusit till under natten och kanadagässen verkade ha hamnat i ett triangeldrama.  Gårkvällens stillhet skrämdes definitivt bort av oljud från den motorbana som (tyvärr) finns ett stycke bort, tydligen var det tävling där.

Nöjd med sovsäcken och nöjd med att ha fått en natt ute i tält, packade jag ihop och begav mej tillbaks till Fagerhult och bussen hem igen.

Säsongsavslutning och premiär!

Vintern har släppt sitt grepp om mina hemtrakter, det är inte mycket snö kvar i skogarna nu.

Men vilken vinter det har varit! Vid Jönköpings flygplats uppmättes minusgrader 59 dygn i sträck, det är nytt rekord!  Förra vintern var det visst som längst minusgrader sex dagar i rad. Mycket snö har det också varit, 94 cm som mest.

Mycket snö

Min skidsäsong började i mitten av december och tog inte slut förrän i fredags.Många veckor har det varit snö så det har gått att åka långa natursnöspår. Då min klubb arrangerade skidtävling i februari inträffade det märkliga att det snöade så enormt att funktionärer skottade bort snö från spåren för att det skulle vara åkbart, annars brukar det alltid vara tvärt om!

IKHPs skidstadion  20/2 2010

De sista veckorna har varit åkbara tack vare konstsnön och det går säkert att åka fortfarande!

Skidstadion långfredagen 2010

Men jag bestämde på långfredagen ett nu får min skidsäsong vara slut. Tog några sista varv på ganska mosigt spår, spanade samtidigt efter blåsippor vid sidan av den ganska smutsiga snösträngen som ringlar genom terrängen

När skidåkningen var avklarad tog jag ut cykeln och fick en premiärrunda på skogsstigar. Blött och kladdigt,  jobbigt men väldigt roligt att det går att cykla i skogen igen!

Smutsig skogsmaskin

Nu ligger skidorna i förrådet rengjorda och sommarvallade. Jag saknar redan skidåkningen och längtar till nästa vinter.

Skulle det hända att någon av "snögubbarna" läser det här, dvs de som jobbar med att tillverka snö och preparera skidspår i IKHP-terrängen, så vill jag tacka alla så hjärtans mycket för de många fina skidmil jag har fått på hemmaplan i vinter!

Några av klubbens "Snögubbar"

Full fart vid Trandansen

Igår tog vi en tur till Hornborgasjön och Trandansen, en rastplats för både människor och tranor, alldeles vid vägen mellan Falköping och Skara. Jag har varit där förut och trott att jag  såg många tranor då, men det hade jag inte...

Nu fick jag se många! Tranor i på marken, tranor i luften, tranor som skränade, tranor som åt. Och mängder av människor som tittade på, fågelskådare med tubkikare, fotografer med jätteobjektiv, och så såna som vi, med små "odugliga" synförstärkare i  och kompaktkameror i fickan.

Påskdagen 2010

Tranorna räknas när de flyger ut mot sjön för att övernatta ståendes i grunt vatten, om jag har uppfattat det hela rätt. På dagen går de och äter av korn som läggs ut som foder till dem. Förr, när det odlades potatis till brännvinsproduktion här åt tranorna av kvarlämnad, frusen potatis. Smaskens, tycker dessa fåglar, men tydligen går det bra även med korn.

Tranor vid "Trandansen" Hornborgasjön

Det är intressant att få se dessa vackra och imponerande fåglar på så nära håll. De rör sig med värdig elegans  med stora fjäderplymer i stjärten, som de är klädda för galapremiär. Det var även gott om sångsvan och sothöns. Grågås, kanadagås och brunand samt en hel del måsar kunde jag också, med mina tyvärr mycket gränsade fågelkunskaper, känna igen.  Och så såg jag "min första sädesärla för säsongen så nu är det vår på riktigt!