Producent av dokumentärer, expeditioner, bloggar, foton, böcker och guidar turister då och då.

Besök på the Royal Geographical Society i London

Första gången jag besökte det Kungliga Geografiska Sällskapet I London var i samband med min Sibirien-föreläsning 2005. Det sades att jag var den fjärde svensken i historien (Sven hedin, Otto Nordenskiöld och Valter Schytt) att föreläsa i dessa anrika lokaler som fick sin början 1830 i syftet att upplysa om den geografiska världen. Kanske är den mest känd för att ha ”sponsrat” Expeditioner som senare blev historiska, allt från Livingstone och Stanley till Shackleton.  Men egentligen har det varit ganska tyst sedan 1970-talet, kanske var Wally Herberts promenad över Nordpolen den sista stora sponsringen, men ändock så tog andra saker över folks intresse. Typ månlandingar! Det till trots var ryktet lika starkt den dag jag gjorde min föreläsning där, vilken till viss del var avgörande för mitt professionella liv, men jag kände mig överväldigad av det hela!

En kort fundering runt lycka och bouldering

Vad är lycka?

Ni som känner mig vet ju att jag funderar mycket på det här med meningen med livet. Och nu senast under ett London besök och tunnelbaneåkningar funderade jag på detta med hur folk måste arbeta som galningar för att det skall se bra ut. Det är ju inte för enkel överlevnad utan för att det skall framstå som bra för andra, vilket är ju oerhört korkat egentligen. Ja, att någon bryr sig om detta är en gåta för mig. Och på vägen hem läste jag den alldeles utmärkta boken Sapiens En Kort Historik Över Mänskligheten (ett måste för alla som ägnar en skvätt åt funderingar av meningen med allt) av Yuval Noah Hariri där han då helt rätt beskriver eländet som följde när vi övergick till att bli vetebönder från jägar och samlarskrået med följden att vi blev många fler, och mångt flera fattiga än tidigare som jägare och samlare när vi hade en mindre, men varierad kost där behovet av att arbeta för överlevnad sträckte sig till någon timme per dag i snitt.

Grönlandsförberedelser: Nära katastrof men ändå en mycket inspirerande dag

Tanken har från början varit att tjejerna och jag skall träna att jobba tillsammans. Så igår i Hundestedt och Fredriksvaerk så tog det sin början! Med oss var min gode vän Lars, duktig på det mesta. Det är bara att konstatera, det är inte enkelt. Men heller inte omöjligt. men mer träning måste till. Tjejerna är underbart duktiga och naturliga på kameran, men sedan är det ju alltid lite stressigt, för dem tråkigt och trögt. Men det är en tränings sak.

 Så vi möttes all tre på T-Centralen, tog tåget till Kastrup, som med sin ombyggning krånglade till lite med att hitta biluthyrningen, men där väntade en överraskning. En Audi som skulle säljas, så vi fick hyra den, med bästa försäkringen och betala bara för några mil, sammanlagt 280 danska kronor. Billigare än att ta tåget och billigare än lunchen!