Dagens blogg handlar om sommarens vandring (2011) i Italien. Platsen är bergsbyn Alleghe och vi vandrar från Coi, 1500 meter över havet, upp till Refugio Fornai Coldai som ligger 2191 meter över havet. Vi gör även en
lite tur till sjön ovanför Fornai Coldai, en stigning på extra 150 höjdmeter.

Efter gårdagens vandring insåg vi att det faktiskt gick att ta bilen ända upp till Coi. Det är fullt av skyltar med parkering förbjuden men det tycks inte skrämma Italienarna. Vi gör som lokalbefolkningen och parkerar vid restaurangen samt håller tummarna för att vi skall slippa böter.

Det vi inte visste innan vi påbörjade vandringen var att stolliften var öppen. Vi hade räknat med att vandra hela sträckan fram och tillbaka. Lyckligtvis såg vi att alla andra vandrare stegade mot liften och så gjorde också vi och besparade oss en stigning på 600 höjdmeter.

Eller nej….. vi sparade inte riktigt 600 höjdmeter eftersom man var tvungen att gå ner 200 höjdmeter i en dal för att sedan göra den ”riktiga” stigningen upp till Refugio Fornai Coldai.

Liften stannade vid Restaurang Col Del Baldi och vi har under resan upp insett vilken fin skidort Alleghe är. Trots fint sommarväder drömmer vi drömmar om härlig skidåkning!

Vi vandrar ner de 200 höjdmeterna till dalen och passerar mängder av kor innan det är dags att göra den riktiga stigningen.

Efter en vätskepaus följer vi väg 556 som snirklar sig upp, upp för berget.

Utsikten är hänförande och vädret blir bättre och varmare ju högre upp vi kommer.

Dolomiterna är verkligen vackert. Vilka taggiga toppar som omger oss medans vi stretar på upp för berget.

Efter drygt 1,5 timmes stretande passerar vi så över passet och får syn på Refugio Fornai Coldai som ligger vid en brant omgivet av taggiga toppar. Vi blir alltid lika förundrade över hur de lyckas bygga dessa Refugios på så otillgängliga platser.

Efter en vätskepaus är det dags att ta de sista 150 höjdmeterna för att se sjön som alla talar så vackert om.

Och ja, vi kan väl bara hålla med! Det är så himla vackert! Jag tror att Gud tänkte till lite extra när han skapade platser som dessa. Han hade helt enkelt en väldigt bra dag!

Nu är det dags för lunch! Utsikten måste insupas länge!

Innan vi beger oss tillbaka måste vi kontrollera en annan väg vi funderat på att ta tillbaka. Tyvärr måste vi ge oss. På vår karta är denna nedgång prickad, dvs. svår.

Svår är bara förnamnet för denna lilla stig!

Ja, det är bara att inse att Helenas höjdrädsla inte klarar denna passage. Thomas slokar ett tag med huvudet men inser snabbt att ”vill han komma tillbaka till bilen idag” så är det bara att följa med sin fru samma väg tillbaka vi kom upp!

Vi vänder tillbaka och får nu bästa utsikten ut över Monte Civetta.

Väl nere i dalen väljer vi en annan stig tillbaka mot Coi. Vi viker av in i skogen och följer en liten stig som inte används av speciellt många.

Stigen snirklar sig genom skogen och efter ett par kilometer är vi så tillbaka vid vår bil och Coi.

Även denna kväll stannade vi kvar i Alleghe. Gott med grillat trots att det åter igen är 8 grader varmt (eller kallt).

Hur det gick med bilen och böterna??!! - Nej, inga böter! =)

Om du vill ladda ner kartor eller se fler bilder från vår vandring så är här en direktlänk till vår hemsida:

http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=721

www.traneving.se

/Helena och Thomas