Bloggar > Annelibloggen > SYRIA will rise again! Del 3

Annelibloggen

Livets äventyr

SYRIA will rise again! Del 3

Hej igen!


Gömde ju alldeles bort att göra klart det här! Här kommer del 3 från syriska gränsen tidigare i år. Skulle åkt dit igen häromveckan, biljett var köpt och allt, men var tvungen att ställa in. Nästa vecka blir det en sväng tillbaka till Nepal. Men här är tredje del en av resan till syriska gränsen tidigare i år. Jag är i Reyhanli precis vid syriska gränsen, vid den gränsövergång där flest flyktingar lämnat Syrien. 

Jag gör som de andra delarna, lägger in mina Facebookinlägg och bilder. Välkomna att följa mig där, länk längst ner i inlägget. Det är lite mer live-känsla och väldigt mycket mer respons och liv där. 

Här är del 1 och här del 2 för er som vill ta det från början.


Barn med sitt pick och pack

Booom, klaaaart!!!!

6 familjer har signat papper på 6 lägenheter här i Reyhanli vid syriska gränsen och pengarna ni har skickat betalar hyran för lägenheterna i drygt 6 månader. Klart!

6 familjer, totalt 24 personer, 15 av dem är barn. Fler familjemedlemmar är på ingående från Syrien och de får plats. En life rules flyktingcamp.

Nä. Vanliga lägenheter. Absolut okej, med toa och nåt som liknar en dusch, men väldigt enkla och billiga så de har råd att bo kvar och är rymliga nog att rymma fler familjemedlemmar utan att det typ utbryter kolera. Nä, men, ja, ni fattar. Lägenheterna är signade i deras namn. Och på 6 månader hinner de få ordning på livet om de slipper jaga ihjäl sig för att ha någonstans att bo och ordna pengar till det.

Och jag har betalt för 24 madrasser, 24 kuddar och 24 filtar. Drygt 67,000 kronor totalt. Riktigt så mycket hade ni inte skickat men det sket jag i. Jag tar av mina egna pengar och med lite förtröstan så löser det sig.

Så jävla enkelt. Och ingen resa över livsfarligt hav och drunknade barn eller nåt. Känns oerhört bra och var värt hela resan hit.

Så. Nu kan ni sluta fly och börja stilla er och livet, önskar er en vackrare framtid. Huja. Starkt det här.

Blir det mer pengar ska vi utrusta lägenheterna lite, en liten gasspis, gas, några kastruller och mattor så barnen slipper rulta runt på det iskalla betonggolvet står högst på önskelistan. Någon slags kamin hade varit bra också, blir frostgrader på nätterna nästa vecka, men i värsta fall kan de värma på lite med gasspisen.

Varmt tack för ert stöd! Jag har sagt det förut och säger det igen - kärlek funkar! Heja livet!

Familjerna flyttar just nu in med sitt pick och pack och är lite chockade. Wtf hände här. Kärleksbombningschock är bästa sortens chock! Hihi.
 

#kärlekfunkar #compassioninaction #livetgårattlaga #syriskagränsen #flyktingar


Uppradade vapen i butik

Vapen i långa rader i butiken runt hörnet. 

Såg en kommentar på Facebook om att så många är så jävla skäggiga på bilder från Syrien. Det var en svensk man som hade svårt för skägg. Ojdå. 


Träffade en syrisk grabb här. Som berättade att när IS tog kontroll över stan blev det förbjudet att röka. Då kunde man bli fängslad. Och piskad. Japp. Han visste. Av erfarenhet. Han bar ärr av piskrapp. Fängslad ett dygn och 20 piskrapp. För att ha rökten cigarett. Detsamma gällde om man rakade sig. Fängelse och piskrapp. Kanske bäst att låta bli rakningen ett tag. 

Och så undrar jag varför en del svenskar är så jävla sköra. Får knas av minsta lilla. Skägg. Va? Som en slags skäggfobi. Undrar vad som händer den dag de får knas av svenska skägg. Det är ju många svenska män som har skägg nuförtiden. Eller finns inte fobi mot svenska skägg? Existerar bara fobi mot syriska skägg? Märkliga åkommor det finns.

Och varför är det mest män som uttrycker sitt knas på syriska skägg? Eller är det rädsla? Vad är det dessa svenska män är rädda för? Här kryllar det av syriska skägg men jag har aldrig ens tänkt på att det är något att vara rädd för. Tycker det finns så mycket annat i världen att vara rädd för. 

#syriskagränsen #räddasvenskamän  #skäggfobi


Duvorna seglar utanför mitt fönster.

Det finns väldigt många duvslag på taken. Det här flyger runt utanför mitt fönster.  

Och life is rolling. 

Vid gränsen till helvetet. Jag känner en kickassterapeut. Jag skrev till henne. Att jag undrar varför jag åkte hit. 


Och life is rolling. 


Och människor är hungriga och trötta. I både kropp och sinne. Som människor i mitt eget land tycker ska stanna kvar var de kom ifrån. Bli slaktade, våldtagna, torterade. I väntan på hjälp på plats. Visst låter det vackert. 


Och life is rol
ling. 

Livet känns starkt. Vackra livet, det bästa som finns. Och en sån jävla fucking freak show.

Och life is rolling. 

Hörru livet, kan du ge mig en vink vad jag ska ta vägen med mig själv. Inte fan vet jag. 

Och life is rolling. 

Och så kommer mörkret till Reyhanli. Det blir nog långt mörker i natt. 

Och life is rolling.


Reyanli från hotellfönstret.

Jag skickade ett mejl, sen tog det inte ens en kvart och jag sov som medvetslös. Och har sovit som en stock. Trodde det skulle bli en brôtig natt men nä. Gudars vad skönt. Fatta det behövdes. Fast nacken är halvt ur led eller nåt. 


Längtar efter en "riktig" kopp kaffe. Turkiskt kaffe må väl vara okej men de serverar kaffe i dockserviser och det är ju bara en klunk i varje kopp. Och kaffet är inte filtrerat så det måste stå en stund så kaffet sjunker till botten och när det gjort det är det fesljummet. Kaffe i Annelistyle är hot and strong. Som jag. Hihi. 

Här är tre grader ute. Vet ni att det fanns en fancy skidort i Syrien? Med snajsiga butiker och grejer. THE place om man gillar hänga in cool style. Kommer inte ihåg vad hänget hette. Är nog inte så fancy längre. Fast de här bergen ligger åt nordväst. Åt det hållet är det Turkiet. Sen på andra sidan går det rätt ner i Medelhavet. Typ. Bilden tog jag från taket. Japp, tog bara två dagar så hade jag hittat upp på taket. Annelistyle att hänga på taken. 

Livet här är inte som i Nepal. Där jag är ute väldigt mycket, går på gatorna, fixar och grejar. Det är lite mer sambandscentral över livet här. Har varit hittills i alla fall. Det var en del att trixa med gällande lägenheterna. De tömde hela hjälpkassan men det var jäkla bra grejs. Och nu är kassan på plus igen. Heja er! 

Har inte varit här en vecka än. Ikväll blir det en vecka. Känns betydligt längre. Tycker jag fått gjort om än inte så himla många grejer så väldigt bra grejer. Undrar vad som händer härnäst. 

Tänkte jag ska hyra mig en bil men jag har inte fått änden ur vagnen. Bil och chaufför finns men det var jäkla dyrt. 750 spänn om dan. Inte dyrt, nä, men mycket pengar. Jag har väl egna händer att styra med. 

Bamyl. Det får bli Bamyl idag. Till nacken. Och be min naprat kika på den när jag kommer hem. Den har bråkat ett par veckor nu. Inuti känns det dock mer på plats idag. 

Och längtar efter polarna där hemma. Kramas. Gudars vad gott. Och lägga pärlplattor med min lilla badasskompis Luna. Det är livet det. 

Som sagt, undrar vad som händer härnäst.


Vattenfall.

Vattenfall i en park 50-100 meter från syriska gränsen. Vattnet kommer från Syrien. 

när de frusna skuggorna
på solen dansar
cross the borders
yeah, cross the borders
när de tvivlande eldarna
i haven dansar
cross the borders
yeah, cross the borders
till dess
cross the borders
yeah, cross the borders


Mattbutik.

Det blev sån här matta till de sex barnfamiljernas lägenheter. De ville ha det, det blir mer hem-känsla, än att ha några mindre men tjockare mattor på cementgolvet. De här skärs till och passar exakt, som heltäckningsmatta. Blir la dammigt som fanken men väldigt viktigt att det känns bra. De bor ju nära varandra, jag kan väl köpa en dammsugare de kan ha tillsammans. Ja, det blir bra. Drygt 10 kronor kvadratmetern för mattorna. Gasspisar och gas är på g. Jag skicka meddelande till farbrorn som vi hyr lägenheterna av, om tillstånd att installera kaminer. Han blev väl så rörd av hela grejen eller nåt så han står för allt fix att installera kaminer om jag bara bidrar med en slant. 600 kr per lägenhet. Han fixar rör, transport och installerar och grejer. Den kör vi absolut på! 

Och så har jag fått sms från en Cissi i Farsta som vill kolla att telefonnumret till min swish är korrekt, jag kan tyvärr inte skicka sms härifrån, nåt knas med inställningarna, försöker fixa, men Cissi, om du ser det här så japp, det är rätt nummer!  

Bil. Ville ju hyra bil. Finns inte med automatväxel att frambringa i stan. Olala. Har bara kört manuell en gång sen uppkörningen. Men de försöker fixa. På nåt vänster. 

Och Mustafa, han är bra han, jobbar i restaurangen här på hotellet, han gör Nescafé i stora glas och när man druckit upp frågar han om man ska ha mer. Kickass. Jäkla dockserviser de envisas med. Vem vet, ryssarna kanske tycker vi dricker brännvin ur dockserviser med våra snapsglas. Haha. Minns en soldat på tåget i Kaukasus, han drack öl ur tvåliters PET-flaskor. En sån PET-flaska var typ som en ölburk är för oss. Dessutom var ölen 20%-ig. Han var lika knas på att dricka öl som vi svenskar är på att dricka kaffe. 

Och så kollade jag bomber-glass till telefonen. Det jag har har gått sönder och de är så himla bra. Noop, inte till den här modellen. Får bli Teknikmagasinet om två veckor. Tjejen i butiken tyckte jag absolut skulle odla långt hår. Haha, sweetheart. Det är lite udda att en tjej och ha så kort hår som jag har i många delar av världen. Hon tyckte hon själv hade gräsligt hår. Klipp kort sa jag och visa med händerna. Haha, goe minen. Ska fråga henne efter hamam senare, en massage hade suttit så vansinnigt gott nu. 

Varmt tack för er support! 
Livet vid syriska gränsen is rolling!


Gränsövergången till Syrien utanför Reyhanli.Gränsstationen. 


Många tycker det är mycket Pippi Långstrump över mig. Har hört det i många år. Pippi in Annelistyle. Mamma kallade mig Pippi Lotta ibland som barn. Och min pappa var sjöman innan han träffade min mamma. Men vet ni vilken Astrid Lindgren-figur jag själv kände igen mig i mest som barn? 

Skorpan. 

För han var så rädd. Men han gjorde det ändå. Finns en fras han sa som har följt mig hela livet. Jag vågar inte, men jag gör det ändå. Precis så har det känts. Hela livet. Jag vågar inte, men jag gör det ändå. 

Nu är jag inte så rädd längre. Nu både vågar jag och gör det. Och det jag inte vågar det låter jag för det mesta bli. Jag vågar inte åka över gränsen till Syrien. Så det låter jag bli. Och så tänker jag. Jag vågar inte ens gå över gränsen. Och där på andra sidan lever massor av barn. I en värld där jag inte ens vågar sätta min fot. Det ger perspektiv. Rejält. 

Här har ni gränsstationen. Den gränsstation som flest flyktingar som flytt från Syrien kommit genom. 

Och så tänker jag lite igen. Att det finns så mycket människor som tycker att de ska stanna där de är. I vart fall inte fly ut ur landet. Och bli flyktingar. 

Folk är så rädda för flyktingar. Och rädda för förändring. Att något ska bli annorlunda. Så de vågar inte. Släppa in. 

Kanske de kan prova att göra en Skorpan? 

Jag vågar inte, men jag gör det ändå. 

Annars kanske man inte är mänska, bara en liten lort. 

#syriskagränsen #lifeisrolling


Syriska gränsen.

Syriska gränsen. 

Jag funderar på varför jag inte har sett en enda västerlänning här. Inte en enda endaste. I en del av världen där behoven är så stora. Och det får mig att känna mig annorlunda. Igen.


Pojke utan för sitt hem byggt av presenning vid syriska gränsen. Köra runt. Och reka vad människor behöver. 

Hur bor flyktingarna här vid syriska gränsen? En del bor helt okej, inget att bekymra sig om. En del bor så där, inomhus men inte okej. En del har ett hem av en ställning och några preseningar. Ingen värme, inget nåt. Men i alla fall en presening. Och det är mer än vad en del andra har. 

Basicgrejer jag kollar efter.
- Har de någonstans att sova.
- Har de hyfsat varmt.
- Kan de laga mat.
- Har de mat att laga.
- Har de tillgång till rent vatten. 
- Har alla kläder.
- Är det hyfsat rent.
- Är någon sjuk.
- Är någon på bristningsgränsen mentalt.
- Behöver de komma till familjemedlemmar eller andra anhöriga men har inte pengar till bussbiljetter.

Jag kan inte mycket arabiska och de flesta kan inte mycket engelska, men det går om man vill.


Moské


Jag var i Kirikhan igår. En stad några mil bort. De hade 70,000 invånare innan kriget började. När kriget tvingade människor att fly välkomnade de flyktingarna. Öppnade sina hem. Och var för all del glada för den ökade businessen det medförde. Men en dag tyckte de att läget var mättat. Då hade de tagit emot 25,000 flyktingar i stan. Och de hade alltså 70,000 från start. 

Libanon hade jag tror 4 milj invånare innan kriget startade och har över 1 miljon flyktingar. 

Om västerländerna tog vardera i alla fall 100,000 syriska flyktingar till skulle det bli mer hanterbart för grannländerna. 

Om de rika västerländerna tycker att det är så kostsamt att ta emot flyktingar kanske de kan lära sig att vara lite mer kostnadseffektiva?

#tankarvidsyriskagränsen


Överfull lastbil.
Undrar vad vi tänker om den här tiden när vi kikar i backspegeln i framtiden. Är vi stolta. Skäms vi. Har vi lärt oss nåt bra. Har vi gjort nåt vettigt av det vi lärt oss. 

Hur är det med soporna i min backspegel. Tja, jag brukar säga att jag inte bär mitt förflutna. Mitt förflutna bär mig. Lalala. Äh, finns en del lite färska sopor som jag inte lyckats göra till nåt bra av än, jag får väl lägga dem på komposten ett tag. 

Här tar man vara på soporna rejält. I alla fall på sätt och vis. 

Hörrni, gasspisarna är klara. Heja er! Finns fler som behöver lägenheter, är inte det en bra hjälpgrejs? Ska vi köra på fler lägenheter? Om jag kan hitta och fixa till det. Den är inte helt enkel men jag kan ju försöka. 

Fler lägenheter åt folket! 


#livetvidsyriskagränsen


Chokladbit.


Små flyktingpojkarna som fick varsinn låda kaffepåsar av mig att sälja. Tog min hand, kysste den, la sin panna mot den, kysste den igen och gav mig två kindkyssar på vardera kind. 8-10 år nånting. Det var häromdagen. Idag fick jag den här av dem. En bit choklad. Asså så gulligt så jag smäller av. 

#syriskagränsen #flyktingar #gulligtsåjagdööör #payback


Vapen.
Jag är i en väldigt annorlunda energi idag. Eller vad man ska kalla det. Väldigt väldigt annorlunda. För att vara här i mitt liv. 

Vet ni förresten att den billigaste puffran i butiken runt hörnet kostar 144 kronor. Fast det här är en lite finare puffra. Kostar lite mer. Vill man ha den och en ask kulor så kostar det 110 turkpengar. 317 kronor. Då kan man döda 48 personer om man vill. Vuxna eller barn, funkar vilket som. Nä, jag ska ingen puffra ha. Jag kör på livskärleksenergigrejs.


Så, nu får det räcka för den här gången. Kommer ett nytt inlägg om ett par dagar. är det tänkt. Minnet är bra men kort. 

Jag är altså inte vid syriska gränsen nu utan hemma i Göteborg. Åker till Nepal nästa vecka. Vill man hjälpa till så går det bra att swisha. Eller bankgiro.

Swish: 073 84 62 752.
Bankgiro 334-0502. 

Här har ni min Facebook ni som vill följa mig där! Det är till min vanliga svenska Facebook. Den engelska använder jag inte nu. 

Här är min hemsida

Här är del 1 och här del 2 igen.

Ha det gott! 
Anneli Wester

Anneli Wester



Info om pengarna och kontroll och sånt.

Pengarna som kommer in mellan resorna används på nästa resa. Likaså brukar det komma in pengar i slutet av varje resa som jag inte hinner använda, de sparas som startkapital till nästa resa. Händer det mig något finns ett kuvert här hemma med info om en flicka i Nepal vars skolgång vi betalar och pengarna går då till hennes skolgång. 

Jag står för mina egna kostnader så alla pengar används till hjälp på plats. Det här är något jag gör privat och är ingen kontrollerad insamlingsstiftelse eller så. Känner man sig otrygg med det men känner att man vill hjälpa så gör Läkare utan gränser ett viktigt arbete och är kontrollerat men har en del administrativa kostnader. 

Hittills har vi samlat in över 400.000 kronor. 

Ibland vill någon hjälpa mig med mina egna kostnader och då använder jag endast pengar som är markerade speciellt till det. Min kostnad brukar landa på ca 1.300 kronor i veckan i Nepal och ca 3.000 i veckan vid Syriska gränsen för hotell och lokala transporter och ca 2.000 respektive 6.000 kronor för flyg. 

Inlagt 2016-06-08 16:12 | Läst 3685 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2016-06-08 17:33   OBD
Tack Anneli! Kul att du lägger in Facebookinlägg här. Tycker i alla fall jag som inte nyttjar Facebook.
Och tack för den insats du gör för människor som har det riktigt svårt.
Önskar dig allt gott!
 
Svar 2016-06-08 17:44   Anneli Wester
Tack Bertil! Just vad gäller de här resorna är det svårt att få ihop sinnet att skriva blogginlägg också. Men tänkte jag ska försöka komma igång med att skriva vanliga inlägg också igen.

Köpte SUP förra veckan, det är ju ett enkelt och kul sätt att komma ut på och tänkte det kan inspirera om jag skriver om det. Fast när den kom igår var det knas, det fattades en skruv till fenan, och jag som tänkte åka iväg och SUPa ett par dagar i Halland. Får hoppas jag hittar någon skruv i morgon!

Och kan skriva om de fina parkerna i Japan, var där nyligen. Herreguud vad vackert det var när körsbärsträden stod i blom!! Och har fina bilder från några öar i Bohuslän, väldigt vackert!!
 
2016-06-09 10:02   ulindh
Ja man får lite perspektiv när man ser allt på lite närmre håll som du, det skulle fler behöva göra.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Position


I samarbete med

Arkiv

Kategorier

Etiketter